Jag har två gånger tidigare sprungit Frösöberget runt, detta var 2018 respektive 2019. Förra året hade jag problem med en vad och sprang då inte. Igår lyckades jag springa på 32:28 minuter och tidigare har jag sprungit på 33:17 minuter (2019) och 33:16 minuter (2018). Årets bana var lite omgjord men troligtvis bara några sekunder kortare. 4:e platsen som jag tog igår är faktiskt min bästa placering av detta lopp. Man kan läsa mina racerapport från 2018 här och 2019 här.
Igår var en regnig dag över Jämtland och bättre var det inte på Frösön. Efter jobbat utomhus hela dagen så var jag inte så värst sugen att sticka ut igen på kvällen och springa. När jag började värma upp så regnade en hel del fortfarande men precis innan start så slutade det mer eller mindre. Jag värmde upp i 20 minuter och tryckte på minst lika mycket nerför som uppför i några minuter. Hade ingen toppkänsla i kroppen men så kan det vara ofta inför lopp för min del, men ändå prestera bra i själva loppet. Banan vi skulle springa var kortfattat första halvan utför och andra halvan uppför med start och mål vid Frösötornet. Kort sagt så sprang vi runt Frösöberget som egentligen heter Östberget.
Inför start så hade jag målet att klara bli topp fem, dels för samla så många poäng som möjligt i hela STC- tour, men också att det var ett realistiskt mål. Det var bra motstånd och visste om jag inte gjorde det bra så kunde jag hamna utanför topp fem. Och det vore dumt tyckte jag. Så när väl starten gick så tog jag starten och hoppades att tyngdlagen skulle göra sitt så det bara gick så fort som möjligt utför, 125 fallmeter första två kilometerna, som landade förövrigt på 6:02 minuter. Är trots allt inte dålig på att springa utför men är dålig att göra det under en längre tid, blir trött och stum och få inte till tekniken. Det var det som gjorde att jag släppte täten efter 600 meter. Efter två kilometer när det planade ut så var det jobbigt muskulärt att överhuvudtaget springa. Släppte en del innan jag kom in i det hela bättre igen. Var nu på plats nummer sju men kände mig ganska trygg ändå att kunna bli topp fem.
Efter knappt fyra kilometer så bär det brant uppför (Trädgårdsvägen), det kanske var en minut med en snittlutning närmare 10 % och märkte att jag tog in en hel del på de som var framför mig. Sprang sedan om en i en brant nerförsbacke (Parkgatan), innan vi fortsatte på Bergsgatan upp för de sista fyra kilometerna till Frösötornet. Jag klockade av enligt min klocka på 16:50 minuter när jag hade sprungit fem kilometer, faktiskt 20 sekunder långsammare än 2018 men nu med fräschare ben. Har tidigare upplagor sprungit i tunna skor medan jag valde mina Hoka One Clifton som är mer dämpade och är ett par skor jag få mindre komplikationer i av andra skomodeller jag haft senaste åren.
När det väl började stiga lite mer så tog jag in och sprang förbi en och var på 5:e plats och precis när man passerade Frösö Zoo så gick jag om Vitor Stenqvist och upp på 4:e plats. Viktor slog mig när vi sprang FBTS Frösön för en månad sen, ett lopp med samma avslutning som vi hade igår. Och den gången gick det mer eller mindre bara uppför, så jag trodde nog att han skulle hänga fram till sista branten med 600 meter kvar men fick ändå ganska tidigt en lucka ner. Jag hade givetvis en positiv utveckling men även om pulsen ofta var över 180 så kände jag att jag kunde driva på bra även de partierna det inte var så brant eller rent av platt. Löpte ändå på bra hela vägen in i mål utan att spurta på slutet och hade snabbast tid uppför Toppvägen (sista 600 meterna). Tog in cirka 15 sekunder också på sista kilometern på Anders Södergren som slutade 3:a och sprang faktisk några sekunder snabbare sista 2,5 kilometer än 2:an Adam Gillman. Annars var Joakim Lantz helt suverän och tassade lätt på alla delar av banan. Siffror från loppet:
- 32:28 min
- 8,90 km
- 3:39 min/km snittempo
- 178 (92%) snittpuls
- 186 (96%) maxpuls
- 175 höjdmeter
- 19,6 stifa
Som man kanske förstår så är jag nöjd över denna prestation. Fullföljde min egna taktik att hålla mitt tempo och kunna ha ben nog att springa bra uppför vilket jag hade. Bara att putsa på lite löpteknik så kan det gå bättre och man kanske till och med kan hamna på pallen nästa gång.
Det är främst ljumskar och baksidorna som känns idag men det gick fint att springa en kortare löprunda med Lova i vagnen. Sista passet innan Buff 50k på lördag. Det bör nog gå ändå, var en hel drös som sprang igår som ska springa Ultravasan på söndag. 90 kilometer är ändå längre än 50 kilometer, även om mina 50 är bra duktigt mer kuperade.