Äntligen är vi på väg mot ljusare tider, skönt det för skåningen som av någon anledning valde flytta upp här och uppleva detta elände till mörker såhär års. Jag har väldig svårt med bristen av ljus och har under de tre vintrarna jag bott här haft jobbigt rent att dels motivera att träna men också prestera bra på tävlingar/intervaller. Är allmänt trött men vet att det blir bättre ju mer ljus det är på dagarna. Lite dagsljus finns det men sist jag såg solljus var den 6:e december, börja bli ett tag sen nu. 

Idag däremot har det blivit träning av det lugnaste slaget, först med Carina på morgonen då man noterade 102 (53 %) i snittpuls när det sträckte ut i diagonalen emellanåt och 12,7 kilometer kom vi på 1:10 timmar. På kvällen var jag och sambon Therese ute på ett kvällspass (klassiskt) i en knapp timme, snittpuls på 95 (49 %) men la in sex stycken Klaebo- impulser.