Det blev morgonintervaller denna fina kalla vinterdag, dock inomhus men det var snällt mot luftrören och eftersom jag hade lite tid att träna på morgonen så få jag till bättre hårdare pass inomhus än utomhus. 44 minuter tog dagens intervallpass. Fem minuters 13 km/h @ 1 % som uppvärmning, sen en minuts vila och efter det 8×3 minuter med en minuts vila emellan förutom mellan fjärde och femte då det blev två minuters setvila. Sen en minuts vila innan jag joggade ut mjölksyran på 11 km/h @ 1 %. Det bästa med tidiga hårda pass är att det blir inte så mycket värre senare på dagen, rent fysiskt alltså. Istället för orora sig över hela dagen och sen köra intervaller på kvällen så slipper du den ångestfulla träningspass. Ångest få man ändå och idag var som vanligt en mental kamp där det var extra mental kamp än vanligt. Huvudvärk och omotiverad inför passet så lyckades jag trots allt hålla den hastigheten som jag önskade rakt igenom men fick revidera planen en aning då jag inte orkade mentalt att köra samma hastighet och samma lutning på bandet. Jag valde att variera mellan 10 och 15 % lutning på bandet. Första fyra intervallerna var på 13,7 km/h @ 10 % och sista fyra var på 11 km/h @ 15 %. Bra genomförande men jobbigt mentalt att veta att varje intervall så kom mjölksyran fem sekunder snabbare än förgående. Snittpulsen var låg, den låg på mellan 158 (82 %) och 170 (88 %), där maxpulsen kom upp i 179 (93 %).
Har ett ganska tufft schema för tillfälligt men har kunnat sova bra den senaste tiden så kan ändå tycka att pulsen borde vara lite högre. Sover sällan under åtta timmar vilket är välbehövligt och förra veckan som också var veckan efter Ski Tour så somnade jag nog i snitt inom fem minuter, vanligtvis tar det cirka halvtimmen för mig att somna. Skönt satan ska jag talar om att man kan somna så fort. Även i början av den här veckan så somna jag ganska snabbt och få min välbehövliga sömn. Sen börjar det bli ljusare tider med vilket börja märkas då man inte är trött hela tiden, ser också fram emot våråkningen som inte är allt för långt borta. Även om det är kallt förnärvarande så värme solen ganska bra mitt på dagen, märktes tydligt idag.
Jag lyckades även träna två timmar klassiskt med Carina på kvällen. 104 ( 51 %) i snittpuls är inte så högt men högsta puls hade jag nog när man noterade årets första vurpa. Skinskidorna högg fast i ett spår efter skotrar, obehagligt när det händer men det slutade i alla fall bra den här gången.