Man kan inte klaga på vyerna här uppe i Ullådalen.
Andra dagen på raken jag blir väckt av hantverkarna som jobbar med omläggning av taket på huset som jag bor i. Nu bor jag högst upp med takvåning och allt vad det innebär. Det innebär i alla fall ett ordentligt uppvaknade kan jag lovar när de drar igång maskineriet cirka två meter från mitt huvud som sover djupt. Har inte vaknat så abrupt sedan jag väcktes av en konfettibomb när jag fyllde 17 av mina inneboende kamrater på internatet vi bodde i. Ska inte klaga, man ska gynna småföretagen så de få fortsätta väsnas så de blir klara någon gång, dock långhelg nu.
En långhelg blir det för mig också, idag åkte jag iväg till Ullådalen utanför Åre. Det bjöds på allt från blåst till vindstilla och från solsken till ymnigt snöfall. Lite av varje kan man säga. Eftersom det tar en stund att åka fram- och tillbaka (2,5 timmar totalt) så ville man åka ett tag idag trots träningen inte har börjat på allvar ännu. Var ute i över 2,5 timmar och bara njöt av att åka, lite längre än tänkt men det var roligt och inspirerande att åka på snö igen. Var längesen jag åkte längd tyckte jag, för man var lite ringrostig i början. Men efter en timme kändes det bättre och jag övade även på att byta sida i växel två, något som fungerade om än att man blev lite tröttare än på min trygga och vanliga sida. Har inte lyckas på hela vintersäsongen lära mig åka på båda hållen men efter man varit borta från längdåkningen ett tag nu så hade jag väl glömt hur det var att åka och därför lärt mig åka längd på nytt igen. Det är i alla fall en högst ogenomtänkt tanke.
Åkte skejt om någon inte förstått det ännu, bra nypistade spår men lite ojämnt efter alla som också utnyttja spåren. Förutom vanliga längdskidåkare så var det flest turåkare, även de som var ute och vandrade, några flög skärmflygning, några körde snöskoter och en cyklade fatbike (kanske två?). En salig blandning helt enkelt. En fatbike är en cykel som har enorma stora hjul som gör att man kan cykla på snö utan att sjunka igenom. Precis avslutat pass så mötte jag två stockholmare som tyckte jag såg proffsig ut, om jag var proffsig eller inte vet jag inte men känslan i kroppen var bättre än tidigare i den här månaden i alla fall. De ville hur som helst ha hjälp om terrängen och spåren kring Ullådalen. Få väl säga att det är vänlig åkning som väntar oavsett skidåkarnivå, trots backarna är väldigt långa här.
Lite överkurs nördig data från dagens pass:
- Tid: 2:37:57 h
- Distans: 32,97 km
- Snittfart: 12,5 km/h
- Maxfart: 48,2 km/h
- Snittpuls: 129 (66 %)
- Maxpuls: 149 (77 %)
- Höjdmeter: 890 m
