Det är mindre jobbigt att ta sig nerför än uppför den här backen.
Två korta bra genomförda träningspass har man lyckas få till idag. Först blev det löpning till gymmet, styrka där och sen löpning hem. Kort pass som var över på en timme, något som jag rekommendera gemene man som har lite tid till träning. Det jag gjorde förutom en del magövningar var följande:
- Chins, 3×5
- Ryggups, 3×10
- Tricepsdrag, 3×8, 55 kg
- Hantelpress på rygg, 3×10, 10 kg
Klarade inte sista repetitionen i tricepsdrag men nära klara sex chins sista försöket, då jag gör dem antingen med raka ben utåt eller med upphöjda knän.
På eftermiddagen genomförde jag ett annat riktigt bra träningspass. Skidgångsintervaller är riktigt bra för att förbättra flåset och kan genomföras på kort tid om man vill. Med på passet hade jag Gunnar som dök upp när man minst anade och manade på som en galning, fast på ett bra sätt. Kunde nog inte pusha mig en mer när han var med. Backen visade 95 höjdmeter på en sträcka som var 370 meter lång, inte platt med andra ord. Började med en lugnare intervall i A2 men sen blev det tufft i fyra intervaller ytterligare. Dessa såg ut enligt data från pulsklockan:
- Tid: 3:38 min – Snittpuls: 172 (89 %) – Maxpuls: 181 (93 %)
- Tid: 3:47 min – Snittpuls: 171 (89 %) – Maxpuls: 181 (93 %)
- Tid: 3:47 min – Snittpuls: 172 (89 %) – Maxpuls: 182 (93 %)
- Tid: 3:38 min – Snittpuls: 172 (89 %) – Maxpuls: 182 (93 %)
Man kan lugnt säga att man hade jämn puls på samtliga intervaller, oklart exakt varför de två mittersta intervallerna gick långsammare. Tror det var en kombination att jag inte andades lika bra under dessa intervaller samt att jag gick mig stum för tidigt. Sen tog det lite extra tid att pulsera i snön som fortfarande ligger kvar i backen. Det var alltså Gustavbergsbacken som vi gick idag, start nere vid bottnen och målgång vid vindskyddet uppe på toppen. Är ju som bekant inte i gammal fin form än men det var ändå helt okej av mig idag. Finns förbättringspotential.
Efter avslutat pass lyckades jag på 20 minuter duscha, byta om, äta lite och ta mig till golfbanan på ön. Väl där började jag min första dag som ungdomstränare för golfklubbens ungdomar. Väldigt kul på alla olika sätt, dock var det svinneeekällt som Karsten Torebjer hade utryckt sig i sin medium karaktär. Som f.d. inbiten och flitig golfspelare så hade jag givetvis ett par tumvantar i bagen, man har ju varit med förr om man säger så.
karsten