Från lördagens lopp, då vi fortfarande var i ledning. Foto: Vegard Wivestad Grönt/Bildbyrån
Igår körde jag skejtintervaller med bra känsla strax innan stafetterna avgjordes, jag körde samma bana som dem fast två varv i sträck vilket resulterade i drygt fyra kilometer totalt och 106 höjdmeter. Dessa körde jag två gånger med jämn hög fart.
Siffror från passet:
- Tid: 9:19 min – Snitthastighet: 26,1 km/h – Snittpuls: 170 (88 %) – Maxpuls: 93 %)
- Tid: 9:22 min – Snitthastighet: 26,0 km/h – Snittpuls: 172 (89 %) – Maxpuls: 93 %)
Idag däremot blev det lite löpning i lugnt tempo i en timme på löpband. Att springa på löpband är allt annat än roligt, man är nästan hellre död än levande när man springer på en sådan. Efter man överlevt detta pass så körde jag ett kortare styrkepass.
Igår var vi även i Gangneung och såg kälkhockeyfinalen mellan USA och Kanada. Tyckte det var roligt att se när de spelade men när jag frågade hockeylegendaren Timo Lahtinen om han tyckte matchen var bra så svarade han iskallt nej.
Annars har dagen varit lugn här sista dagen i OS- byn, packat och haft avslutningsmiddag med hela den svenska truppen. Att uppleva ett sådant evenemang är få förunnat och inte många som får uppleva så stort tack till hela ledningen och inte minst till vårt egna team i längdlaget där vi haft grym support och grymma skidor under hela mästerskapet, tyvärr har inte vallateamet fått någon som helst cred för arbetet med våra skidor.
Imorgon åker vi hem!
Att springa på löpband är ingen rolig aktivitet.