Operation och Hammarbybacken

Fin morgon att springa.

Dagens operation gick dessvärre inte som man hade hoppas på. Lite väntat men man hoppas ju så klart att det skulle lyckas idag. Så blev inte fallet. Annars gick natten till idag bra, d.v.s. jag lyckades hålla mig vaken. Fick inte dricka eller äta något efter midnatt och klarade trots detta hålla mig vaken.

Gav mig ut kl: 5:30 för en löptur där jag förhoppningsvis kunde få igång hjärtat att slå oregelbundet. Detta lyckades faktiskt delvis, första kilometern hoppade pulsen upp och ner. Sedan var den jämn och stabil. Jag valde att springa till Hammarbybacken och tillbaka. Eftersom jag har sprungit Stockholm Trail, så hade jag koll på de olika vägarna på vägen ditt. La in en fartökning uppför Hammarbybacken via grusvägen som slingrar sig upp, den är ju brantare och jobbigare att springa uppför på andra sidan backen. Skulle vi sprungit en vända till under Stockholm trail 2014 uppför den backen hade jag kanske knappat in försprånget till Patrik Karlsson som då var i fin form. Jag slutade på 24:e plats den gången tror jag och blev total 3:a i Stockholm Challange 2014, vann gjorde nyss nämnda Patrik. Då körde vi ett cykellopp, ett rullskidlopp och ett terränglopp inom ett dygn, styvt.

Satte Strava- rekord uppför Hammarbybacken för detta år med marginal, tog i en hel del men hade några procent till att ge. Är väl lite vältränad trots allt. Vände och sprang tillbaka när jag hade nåt toppen av Hammarbybacken. Mestadels asfalt vilket kändes i vaderna kan jag lova. Ganska många höjdmeter blev det också, 172 meter för att vara exakt. En hel del under de 8,41 kilometerna som tog 37 minuter lite drygt att springa. Intensiteten var höga A1 + fartökningen på 2,5 minuter uppför Hammarbybacken och ett längre drag sista kilometern som börjades vid Eriksdalsbadet upp till Södersjukhuset. Fick in lite A2-A3 och även lite A3+. Kändes ganska bra faktiskt trots jag inte hade sovit något på natten, samt att magen krånglade en del efter ha druckit över två liter Kaffe. Snittpulsen landade på 153 (79 %) och dagens högsta puls noterades 183 (94 %). Snittempot denna fina kyliga morgon landade på 4:25 min/km, hade 4:38 min/km när jag sprang sist innan operationen i höstas och då höll jag lika hög snittpuls. Kan annars rekommendera att köra ett liknande pass som jag gjorde idag om man har lite tid att träna så mycket. Kort och effektivt.

Efter morgonlöpningen fick jag inte äta eller dricka något innan operationen, utan begav mig till operationen direkt efter man duschat. Eftersom jag hade varit om samma visa tidigare så gick det snabbt innan man låg där under kniven. Lokalbedövning och två värktabletter var det som jag fick. Efter ett tag hittade dem något intressant och började ge mig narkos. Skulle ju somna kort därpå när jag andades in det, helvete heller. Blev snarare piggare innan jag lång tid efter inandningen av narkos tillslut började bli lite dåsig men jag sov aldrig. Kände mig lite som en kokalv efter man fått bedövning efter avhorning. Man hängde med, fast ändå inte. Kan väl säga att jag är en sådan person som borde skickas in i ett frontkrig, för jag verka som tåla det mesta, även narkos. Så skicka mig till Gotland när Putins mannar invadera oss.

Tyvärr lyckades de inte finna och åtgärda felet (elektronen) i hjärtat. Tillskillnad från senaste operationen i november så lyckades de hitta var i hjärtat- och få fram några sekunders hjärtrusning. Dessvärre för lite, för att kunna lokalisera och bränna bort elektronen. Inget man kan göra något åt, har inte haft symtomen de senaste tiden heller, så att jag fick någorlunda små problem under löppaset på morgonen visade ändå att det fortfarande finns där. Det som händer nu är att jag ska träna på som vanligt och hoppas på det bästa, mer kan jag inte göra. Att man få dessa problem jag har fått nu beror på att man tränar och gör det mycket. En väldig kort och bra förklaring är att elitidrott inte är hälsosamt. Kommer försöka mig på ett år till och inte göra som Johan Olsson gjorde idag och la av.

Efter jag blev utskrivning så kunde jag precis som sist knappt gå men lyckades ta mig till en frisörsalong på Södermalm. Väl där var det en f.d. ungersk landslagsspelare i fotboll som klippte mig som också hade vunnit SM i klippning. Som det kan bli.

Är trött nu efter allt som hänt och det ska bli skönt att sova snart, något som jag inte har gjort under de senaste 40 timmarna. Kommer nog sova bra.

Fin utsikt från Hammarbybacken, i bakgrunden ser man Globen och Tele2- Arena.

Zombien som är ute och springer.

 

2 tankar kring ”Operation och Hammarbybacken

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *