Direkt efter målgång tillsammans med lagledarna Max och Pierre.

Blev alltså ett VM- guld idag i soliga Finsterau då första längdtävlingen avgjordes under detta VM. Vi åkte redan igår skidskytte 12,5 kilometer där det slutade med en nionde plats. Internetet är begränsad så det blev inget inlägg om det igår. Hoppas annars kunna rapportera varje dag som jag brukar göra, få se.

Sprint idag, har ett DM brons och ett silver sen tidigare men ett VM- guld är något helt annat. Och som vi tog detta guld. Snabbast i prologen med tre sekunder, lite stressig semifinal men kunde ta det extra lugnt på slutet och spara krafter. Finalen gick bäst och det var aldrig något snack tillslut. Detta trots allt att mitt hjärta vägrade slå ett slag enda slag över 170 (88 %) i puls. Det gick vägen ändå. Gårdagens lopp hade jag faktiskt högre maxpuls än igår och även hög snittpuls. Skitsamma, guld blev det.

I finalen så lyckades det vara hela tre stycken som tävlar i B1 klassen vilken innebar att de inte ser någonting. Eftersom vi vann prolog och semifinalen så fick vi välja startkorredor. Blev det mittersta trots det tidigt svängde vänster. Var nog ett genidrag som Pierre kom på. Eftersom jag är så explosive så tog vi starten. Haha, bara skoja, jag är Sveriges sämsta sprintåkare, åtminstone på elitnivå. Zebastian är däremot snabb och vi tog starten klockrent. Tänk er med tre blinda åkare som ska ut samtidigt där det dessutom är tre guider ska prata med sina åkare och det på tre olika språk. Den kombinationen är inte helt enkel. Dessutom lyckades de andra två (fyra) trassla in sig i varandra och de var borta i matchen. Den enda som kunde hota var ukrainaren Utkin som startade 20 sekunder bakom oss. Vi vann väl med två, tre sekunder kanske. Var lurigt på upploppet då speakern skulle tala så högt och Zebastian hörde inte mig. Gick vägen trots allt.

Efteråt blev det blomstercermoni och direkt efter det blev dopningstest innan vi far hemåt. Hann inte vara där alltför länge innan vi åkte på prisutdelning och fick våra medaljer och fick sjunga nationalsången.

Ett stort tack till våra ledare Max och Pierre som har testat utrustning, vallor och struktur och verkligen har hittat rätt och idag var inget undantag då skidorna gick kanon i samtliga tre heat. Utan dem hade inte detta vara möjligt. Stort tack även till Helen och Zebastians föräldrar som var med och stöttade oss till detta guld.

Enda bittra var väl att jag missade 15 kilometer DM i Skåne idag, få väl bli en annan gång.