Vaknade denna morgon och såg ut att det spöregnade, hoppades att eländet skulle sluta men fick ge upp det hoppet och ändå ge mig ut. Jag rullade ut på mina 2:or och hade vattentäta nepronstrumpor och en vattentät hjälmskydd, inget jag ångrade direkt. 

Uppvärmningen kändes illa, ganska hög puls och allmänt segt. Planen var att köra fyra vänder från Mjälle till Frösötornet (2,37 km och 132 höjdmeter) och till min hjälp hade jag sambon Therese som skjutsade ner mig, evig tacksamt för det. Jag började med att köra vanligt klassiskt, sen stakning och sen de sista två klassiskt igen, stakningen gick långsammast men det var helt okej ändå. Det var sju grader och det regnade konstant ganska mycket,  var som en blöt hund men det blåste knappast något så får vara nöjd med det. Svag motvind på de mer flackare partierna fick jag utstå, det kan man leva med. Faktum är att alla gånger jag kört intervaller i den här backen så har det varit tröga förhållanden, oftast med regn för göra det ännu tråkigare. Jag fick dessa siffror från dagens intervaller:

• Tid: 9:30 min – Snittpuls: 161 (83 %) – Maxpuls: 169 (88 %) 
• Tid: 9:48 min – Snittpuls: 168 (87 %) – Maxpuls: 176 (91 %)
• Tid: 9:32 min – Snittpuls: 168 (87 %) – Maxpuls: 173 (90 %)
• Tid: 9:31 min – Snittpuls: 168 (87 %) – Maxpuls: 173 (90 %)

Stabila tröskelintervaller med bra aktion och jämna tider samt puls under de tre klassiska intervallerna. Jag åkte likadant pass i oktober förra året, då körde jag på 3:or och åkte knappt 40 sekunder långsammare men kallare men det regnade inte, dock så hade det regnat den gången. Tror dagens pass och den gången var ungefär lika bra, ingen toppkänsla alls men ett bra pass. 

På eftermiddagen var jag ute på ett ytterligare fuktigt pass då det regnade från och till och även pulsbandet fick spader ibland. Jag kom på att det nog berodde på att mina nycklar och mitt pulsband skapade någon typ av reaktion som gjorde att den levde sitt egna liv. Tror att snittpulsen landade på omkring 130 (67 %), sprang närmare 300 höjdmeter på varierat underlag, i början och på slutet på asfalt eller på grus men däremellan sprang jag lite myr men mestadels stig som var tung att springa i med all lera och vattenpölar här och där. Trots det så lyckades jag springa precis strax under 5 min/km tempo. Jag sprang på lite nya ställen när det kommer till löpning, jag sprang upp till Torråsen, sen sprang jag den svarta 14 km en bit och även sen den gröna 9:an, har åkt mycket skidor på den sträckningen. 18 km drygt på en och en halvtimme blev det denna blöta dag.