Blev inget roligare än styrka hemma efter läggning. Det här blev det:
Fick igår morse när jag skulle böja mig ner ett liten hugg i höger nedre del av låret så har varit lite restriktiv sen dess och därför blev det intervaller hemma på stakmaskinen idag. Dessutom har jag haft diarré hela helgen så att uppnå succé idag var knappast troligt, speciellt inte då jag knappt kört varken rullskidor eller stakmaskin senaste fyra månaderna. Men körde på det jag orkade, hade två minuter vila mellan intervallerna och det kändes egentligen aldrig varken bra eller pigg någon gång, inte ens på uppvärmningen. Dessa siffror hade jag:
Siffror som inte skrämmer så många, okej om det hade varit på en Concept 2 men min Abilica som annars ger glädjesiffror är maskin som ger snälla siffror. I april när jag var ett animal så hade jag dessa siffror. Lite annat tryck i kroppen då. Trots på motstånd sex så blev det lite för tungt för mig idag, blev liksom för många drag.
Förmiddagpass med Lova i vagnen. Var piggsliten idag d.v.S gick lättare och snabbare än vad känslan var då benen kändes ovanligt tunga. Speciellt med tanke på gårdagens vilodag. Började snurra runt lite på friidrottsbanan innan det blev ut på landsvägarna.
86 höjdmeter blev det tillslut ändå trots den platta inledningen. Stifa 6. 14,3 kilometer på 68 minuter och hade 132 (68%) i snittpuls.
För tredje året i rad så sprang jag Ostlöpet och för tredje året i rad så hamnade jag på pallen då jag i år slutade på andre plats efter Viktor Stenqvist som också satte banrekord. Lova sprang Ostkroken för andra året i rad och vann också en ostbågspåse för andra året i rad. Jag noterade min sämsta tid men var nära tiden jag hade för två år sedan då jag vann.
Ostlöpet 2023 var årets första lopp i löpning och loppet genomförs i och omkring Skärvången som ligger nära fjällen. Banan går uppför första halvan av banan och sen utför sista halvan men avslutas i ganska stökig terräng i form av stig och gräslöpning. Dessförinnan bara på asfalt, grus- och skogsvägar. Fin men annorlunda bana, tro inte många lopp har Ostlöpets karaktär och bansträckning.
Hade inga stora förhoppningar att prestera på topp direkt och var ganska seg och loj i kroppen denna fredagskväll. Redan ut från start hade Viktor Stenqvist fått en rejäl lucka som han sedan bara ökade, inte konstigt då han bl.a. tagit SM- medalj i traillöpning i år. Trots en snabb för vara mig första kilometer så var jag en bit efter och andra började faktisk komma ikapp och förbi när stigningen började på riktigt efter en knapp kilometer. Märkte direkt att benen inte svarade alls, inte ens grundkapaciteten uppför hjälpte denna dag för mig. Fick tidigt i backen hjälp att hålla tempot då Emmie Collinger höll bra tempo för mig. Hon är riktigt duktigt uppför men framförallt bättre än mig att hålla tempo där det flackade ut. Jag nöjde med att hänga med, även om jag tyckte det gick lite för lätt i de branta partierna men låg på någon slags tröskel. Med lite träning och framförallt ovana att orka nästan 12 kilometer så var jag lite osäker hur jag skulle orka på vägen tillbaka. Innan vi når högsta punkten på banan är det spurtpris (backpris), är det lite brantare och då lyckades jag springa ifrån Emmie.
Efter backpriset så började det gå böljande utför, ganska brant utför till en början, men även korta branta uppförsknixar. Benen svarade inte alls och jag började höra både fotsteg och flämtande löpare bakom. Efter ett tag så kom jag in i ett bra flow utför, förstod också att jag utökade mot de bakom mig. Pulsen började också öka mer och mer och med cirka två kilometer kvar så var benen slut egentligen. Fick gå på rejäl vilja och kunde ta det lite mer försiktigt på den tekniska delen på slutet då jag förstod jag skulle sluta tvåa.
Är ändå nöjd att jag kunde hålla undan och bli tvåa. Använde för första gången asfaltsskor (Hoka Clifton) vilken kanske underlättade utförslöpningen men inte på slutet direkt. 2021 sprang jag på 44:19 minuter, 2022 på 43:33 minuter och i år 44:27 minuter. Få nog säga årets lopp var det jobbigaste även om jag gjorde min sämsta tid. Första året sprang jag mer kontrollerat då jag vann, förra året hade jag svårt att springa utför i terängskorna. I år sprang jag nästa bäst utför men långsamt uppför. Siffror från loppet:
Stort tack för arrangemanget och kul att hela familjen var på plats. En bra fredagskväll.
Blev ett lunchpass hemma idag. Få gånger det känns så tungt och jobbigt som idag men betade av detta i alla fall.
Även idag så blev det sent pass, denna gång uppförsintervaller på löpbandet hemma. Körde 4×8 minuter tröskel på lutningen 11,7 %, hastighet på 10 km/h. I november förra året körde jag likadant fast 3×8 minuter. Har vid ett tillfälle även kört på 10,2 km/h. Tyckte jag genomförde passet bra, låg puls till en början men stabilt. Lite låg efter andra intervallen men med mycket sportdryck från +watt så lyckades det kännas bra på tredje och fjärde. Sista halvan av fjärde och sista intervallen började de ta emot lite men gick aldrig riktigt på rött. Vilken också var syftet att inte göra. Satte nästa rekord i att svettas idag med, kan haft lite obalans i vätskeintaget. Siffror:
På det igen. Få kanske infinna mig att träning ibland kommer ske efter både middag och läggning närmsta tiden. Det var så det blev idag, start strax efter kl:20. Det blev en timme och knappt en mil. Jag sprang två varv på den knixiga och kuperade reflexbanan vid Brunflo elljusspår. 273 höjdmeter och 127 (65%) hade jag i snittpuls. Kändes bra trots allt och ganska skönt att träna ute sent denna annars varma dag.
Idag blev det intervaller i Ladängen. Vi var på bröllop (3:e på fem veckor) igår och skulle hämta Lova så jag passade på att springa när man ändå kör förbi slalombacke. Sån är jag. Kan inte påstå jag hade stora förväntningar och det var tungt i värmen redan på uppvärmningen. Intervallerna inleddes med två vändor från Lövstabadet upp till Ladängens topp. Tanken var en stabil i tröskel och sen hårdare. Båda blev skitjobbiga, åtminstone sista som också gick snabbare. Sedan körde jag kortare intervallblock i i backen. Sprang sedan vidare och tog en flackare på asfalt på slutet. Trots lång vila mellan intervallerna så kändes det som man inte riktigt orkade återhämta sig. Om det var värmen eller om jag inte riktigt har kommit igång med träningen riktigt, är något som jag inte vet. Dessa siffror hade jag i alla fall under intervallpasset:
Sprang cirka 10-15 sekunder långsammare än vad jag önskade på de två första intervallerna och närmare halvminuter från mitt PB. Första blocket kändes bara dåligt och tungt, andra klart bättre. Lyckades få till en bra femminuter på slutet, visserligen några fler fallmetrar än höjdmetrar men ändå. Mådde sådär efter passet men under passets gång så hade jag mest småont i fotlederna. Så summan av passet var väl att det genomfördes men fanns mycket att önska från både det ena och det andra.
Skön avkylning av Lova efter passet.
Årets första löptävling, 2:a i år igen på en okej tid. Racerapport kommer!
Inledde denna onsdag med att svettas hemma på löpbandet. Lutning på 11,7 % som är max på bandet. Såhär var upplägget:
Körde samma upplägg för ett år sedan som idag. Fick verkligen kriga på ”40/20” Intervallerna, blev några extra sekunder vila på mitten men körde några sekunder längre på slutet för kompensera det hela. Överlag kändes det ändå bra och hade lätt att driva puls.
