Måndag och ny vecka, men även nygamla rutiner. Från och med nu och närmsta halvåret så kommer jag troligtvis inte jobba på måndagar och då få tid till annat, typ träning. Så idag lyxade jag till det med att dra till med det längsta passet med råge på en månad. Nästan två timmar och 31,5 kilometer klassiskt på våta vägbanor, hade dessutom 4:or så det gick tungt värre. Jag var inte skraj utför idag direkt. Däremot var jag skitig på höger ben, då ena stänkskärmen har gått sönder. Sånt få jag väl fixa till nästa säsong. Hade även tid idag att småfixa lite saker och fann mina ny införskaffade sommarpjäxor som jag fick i maj. Känns som man kan vänta med premiärturen till nästa säsong. Jag hade 124 (64 %) i snittpuls och tog strax över 500 höjdmeter, fin start på veckan. 

 

Här en kort text från arrangörerna från gårdagens lopp Mid Sweden 365 Trail Run. Bild på topptrion i herrelit syns ovan och resultatet syns nedan. Kan väl säga att jag söker nya vader efter gårdagens lopp. Tänk om man vad Bladerunner, då hade man sluppit sådana besvär. Dock så vill man inte va han efter 2013, ni som vet historien förstår. Har ändå försökt ha någon typ av aktivitet idag, det blev gym denna kväll. Detta körde jag idag:

• 6×50 Tåhävningar
• 3×8 Knäböj @ 70 kg
• 3×10 Chins
• 3×8 Axelpress @ 37,5 kg
• 3×8 Lutande rodd med skivstång @ 50 kg
• 3×12 Dips

Körde även en magövning, 3×1,5 minut med hjälp av TRX- band. Det kändes inget vidare idag, det kan beror på att jag tränat lite styrka under hösten, då blir man väl svagare med. Inte konstigt alls egentligen. Hade kanske mått bra av att skippa någon övning för kvaliténs skull. Fick ihop 4,5 timmars träning denna vecka, mer än på länge faktiskt. 

Lyckades ta en stabil 2:a plats i första upplagan av Midsweden Trail Run. Ett A-B lopp med start i Pilgrimstad och mål vid Gällö skidtunnel, sånt gillas och dessutom var det varierande terräng. I stora drag så var det grusväg vi sprang i början och på slutet, cirka åtta kilometer på det underlaget. I mitten var det besvärlig terräng, halt som bara den på spänger och även ganska branta slänter här och där. Loppet mätte exakt 14 kilometer enligt min Suunto- klocka.  Har ännu inte fått se en resultatlista men var cirka två minuter efter segraren och lika mycket förre 3:an.  

Eftersom det är pandemi och man anser att idrottsevenemang endast få ha 50 deltagare på hela tävlingsarenan så var det en liten grupp som startade kl: 10, som också var elitklassen. Jag körde en kort uppvärmning med cirka tre minuter i högre tempo. Kände direkt att vaderna inte var med mig idag, det hände något förra helgen efter en natt då jag blev dålig. Har egentligen inte kunnat ta några löpsteg snabbare än 5 min/km tempo utan att vaderna börja värka. Haft liknade problem men aldrig fått det i så tidigt skede i löpningen, något signalfel i kroppen som jag få undersöka. Eller bara börja styrketräna igen i vanlig mängd, då bruka de flesta övriga problem i kroppen lösas. Tanken var att springa idag och hoppas det fungerade någorlunda så man kunde prestera på en någorlunda nivå för att vara mig. 

När väl starten gick så tog jag och Hector Heines starten, följades åt en kort stund innan han rann iväg, vilket var väntat. Han blev 3:a i Sundsvalls Trail där jag sprang bra men ändå var 14 minuter efter. Det loppet var 21 kilometer långt. Kort därpå så bildades en trio, jag Billy Lindman och Viktor Henriksson. Jag drog och höll tröskel för ville inte gå för hårt, men vaderna värkte. Efter cirka 3,5 kilometer så började vi springa på stig, där bl.a. vi passerade några spänger som var snorhala. Jag var i övrigt nöjd med skovalet som var ett par Inov-8 X-talon 210. Terrängen passade mina vader bättre än grusvägarna vi sprang i början av loppet. Kunde driva på bra i de korta uppförsbackarna men var lite försiktigt nedför. Detta gjorde att Billy släppte lite ibland uppför men kom ikapp nedför. Vi blev en duo efter cirka 3,5 kilometer. Vi höll ihop i ungefär fyra kilometer tror jag, drog ifrån i en längre uppförsbacke och kunde hålla bra tempo men med fortsatt en stabil tröskelpuls och det kändes stabilt.

Efter åtta kilometer så kom man ut på en grusväg som var knappt en kilometer lång, där såg jag faktiskt Hector som jag uppskattningsvis var 1:20-1:30 minuter förre mig där. Bak tittade jag inte, för det hade jag bestämt mig att inte göra. Tionde kilometern gick mestadels på stig igen med en ordentlig stigning, hade där snabbare kilometer tid än Hector (enligt Strava) men klippet i vaderna var det inget vidare alls där och då längre. Bara stumt. Sista tre kilometerna gick i princip bara på grus- och skogsvägar, dessutom lite lätt utför stundtals så det gick ganska snabbt men hade ont i vaderna och var glad att jag inte behövde plåga mig mer än vad jag behövde.

Bra arrangemang av Jerry Ahrlin och övriga som fick till ett lopp. Det är väldigt värdefullt för mig att jag få tävla och efter två raka DNS så var detta behövligt för psykiskt. Nu väntar en oviss tid hur det blir med vintersäsongen men räknar med att det inte blir fler lopp i år för min del. 

Siffror från loppet:

• Tid: 55:34 min
• Distans: 14,00 km
• Tempo: 3:57 min/km 
• Snittpuls: 171 (88 %)
• Höjdmeter: 181 m
• Fallmeter: 173 m

På eftermiddagen var jag med i första upplagan av OJEE Open, en hobbygolftävling som arrangerades fint med kort varsel av Olle Jonsson och Eddie Edström. Det bestämdes sent igår att det skulle gå av stapeln idag. Det var som ni kan gissa ut en drös skidåkare som var med och deltog. Jag vann dessutom lagtävlingen tillsammans med Oskar Suomi- Olsson. En vinst blev det i alla fall och även tack för grymt arrangemang.

Bilder som Therese tog:

Gjorde idag sista plantdagen för detta år, det blev också en av de längsta då förutsättningar i mark och väder inte var de bästa. Totalt har jag satt nästan 110000 plant, åtminstone över 100000 då man få räkna med lite svinn. Det är krävande men oftast uppskatta jag lugnet i skogen, man hittar sig själv och går mest omkring och fundera på diverse saker som dyker upp i huvudet. Jag har även hunnit slita ut två par skor under de cirka 40-45 plantdagar jag haft i år. Det blev ingen träning utan det fick räcka att sätta cirka 4000 plant som jag gjorde idag. 

Har tillbringat denna torsdag på skidstadion. Först seminarium om hållbara evenemang och sen passade jag för en gång skull åka en runda rullskidor på skidstadion. Har blivit få pass där den senaste tiden, två veckor sedan sist jag stakade en timme där och idag åkte jag klassiskt i 1:16 timmar och 22 kilometer exakt. Körde på 4:or denna höstdag. Det var verkligen en fin höstdag, ingen vind och härlig frisk luft att andas i och underlaget hade inte riktigt torkat upp under dagen. Snittpuls på 125 (64 %) och 368 höjdmeter var övriga siffror som jag kan delge från detta pass. 

Tillbaka i stan igen efter tagit tåget igår, lång resa och seg efter många timmar på tåg. Kanske därför det inte gick något vidare att köra intervaller på SkiErg:en. Upplägget var fem minuter lugnt i 2 min/500m tempo, 131 (68 %) i snittpuls där. Körde sedan fem minuter tröskel, 158 (81 %) i snittpuls och med ett snittempo på 1:49,8 min/500m. Så långt allt under kontroll, sen blev det svettigt och jobbigt. Sedan körde följande tre block:

• 10x ”70/20” – snittpuls: 166 (86 %) – snittempo: 1:47,1 min/500m
• 10x ”40/20” – snittpuls: 172 (89 %) – snittempo: 1:45,3 min/500m
• 10x ”30/30” – snittpuls: 167 (87 %) – snittempo: 1:42,3 min/500m
  

Skulle avsluta med fem minuter tröskel men kastade in handduken efter en dryg minut där, helt orkeslös så nog tog jag i på övriga intervaller, utan att överglänsa några tider. Första blocket var bra men de andra två var mindre bra, var för dålig där helt enkelt. Sen väger jag visserligen bara 67,5 kg så svårt att dra snabbare, men är fortsatt fundersam hur många lyckas dra så pass fortare på de korta intervallerna, än vad jag gör. 

Det blev 11,3 kilometer lugn morgonlöpning i Fyledalen innan frukost. Bra start på dagen och även idag var Japp med och sprang med mig. Men även idag så krånglade mina vader trots jag inte haft problem med dem alls sen jag började springa i Hoka. Det var inget spänstigt steg alls på slutet men i övrigt kändes det bra. Blev 131 (68 %) i snittpuls och tempot blev 4:51 min/km, sprang mest på grusväg men även lite vanlig skogsväg som var lite blöt och slirig emellanåt. 70 höjdmeter idag med men egentligen flack terräng förutom en lång backe. 

Kändes bra idag när jag vaknade, d.v.s. frisk så det blev ett kortare löppass med Japp på kvällen. Det blev knappt åtta kilometer på 36 minuter, tog 79 höjdmeter när man sprang på en böljande runda i Fyledalen. Cirka en kilometer skogsväg och resten på grusväg. Raj hade fått vallat kor tidigare så det var Japps tur att motioneras, samt att testa min kropp. Hade tre vilodagar förra veckan, tränade endast tre timmar och hade en av vilodagarna igår, så muskulärt var jag pigg. Däremot så var mina vader konstigt nog trötta, trots jag sprang i mina Hoka Clifton, bruka vara problemfritt. Annars bra känsla och med två koppar kaffe samt senaste tidens vila så var det lätt att driva puls. Den var dock stabil rakt igenom och drev inte iväg ohälsosamt. 137 (71 %) blev snittpulsen och det var en lagom komma igång pass. 

Hade idag tänkt åka Åsracet som jag har vunnit två gånger tidigare, 2017 och 2018. Nu blir det inte så tyvärr, då jag i natt inte kände mig helt kry. Och med alla restriktioner så var det bara att stanna hemma. Känns hyggligt bra nu i alla fall och känner mig pigg. Hade det inte varit Covid- 19 pandemi så hade jag troligtvis kört dagens lopp. Det är inte värre än så. 

Men en av huvudanledningarna var att köra loppet, nu när jag var i Skåne. Eftersom framtiden kommer ser ut som den gör så kan det säkerligen vara sista gången på länge jag har tid och få chans att köra ett DM igen. Vilket jag tycker är tråkigt, då jag representera en klubb från Skåne och har inga planer på att byta klubb överhuvudtaget. 

Att jag sen det senaste året har tävlar sparsamt har mestadels berott på slumpen. Pandemin satte stopp nio av tio tävlingar i vintras. Jag hade problem med en fot i början av förra vintersäsongen och missade därför Daniel Karlssons Minne och Bruksvallsloppet. Tidigare än så, för lite drygt ett år sedan så blev det även DNS i SM del två i Skövde. Då blev man inlagd på sjukhus med en virussjukdom, och det istället för att kunna tävla. För några veckor sedan blev det ytterligare DNS då en vad satte stopp för ett löplopp. Faktum är att jag kört fler virtuella lopp senaste året än riktiga. Det kunde jag aldrig föreställa mig för ett år sedan. Det hade ingen kunnat föreställa sig. Nu är inte idrotten hela världen men jag håller just nu på att missa mina genomsnittliga bästa två år som kondition år (som skidåkare i alla fall), som normalt är 28-30 år. För frågan är om jag inte har varit som bäst tränad under 2020 som jag faktiskt är, men har måttlig nytta av det om man inte få tävlar. Det är därför man håller på att tävla. 

Många tror att jag tränar mycket, men det gör jag inte. Däremot tränar jag effektivt och mer eller mindre omvänt i procent för distans- och intervallpass. Mina konkurrenter tränar ungefär 80-90 % distans och resten intervalltid. Jag tränar i princip tvärtom, just nu i alla fall. Det blev endast 19 timmars träning i september månad. Trots mycket jobb så lyckades jag för det mesta få till bra och effektiva träningspass, men också sova någorlunda bra. Sällan jag fått färre än sju timmars träning. 

Även om oktober hittills inte bjudit på många minuter träning så tror jag att det blir en rejäl ökning av träningsdosen den här månaden. Idag blev det strax över en timme. 22 kilometer på 1,07 timmar för att vara mer specifik. Skåne bjuder ofta på blåsigt väder och idag var inget undantag. Jag körde på 2:or idag och snittar i princip alltid över 20 km/h på lugna distanspass men idag blev det 19,7 km/h. Jag stakade till Hannas och vände där och stakade hem. 38 minuter tog det ditt och 29 minuter hem, trots snittpulsen var högre på vägen ditt och att det i princip inte är någon höjdskillnad. Säger lite om hur blåsigt det var idag, men också hur lite lä det kan vara på slätten på Österlen. Jag hade en tanke på att köra på i några minuter och väcka stakmusklerna till morgondagens race, men det var svårt att staka i både med- och motvinden, och inte tala om när det var sidvind. Var bara att genomföra och snittpulsen blev denna morgon innan frukost ändå ganska höga 125 (64 %).