månadsarkiv: februari 2019

Kvällsjogg i stormen

Använde som nästan alltid min rygga från Wilja Labs.

Efter en heldag i politikens värld så blev det tillslut en kvällsjogg, skönt det efter suttit en hel dag. Var på årskonferens i Strömsund i den Blågröna konstellationen som leder regionen efter 77 år av sossestyre. Finns utmaningar där med groteskt skrämmande underskott så ingen lätt uppgift att sitta där. Sen tillbaka till Östersund för årsmöte för Centern i den stan, blev vald till ledamot i styrelsen. Kul och spännande och det är faktiskt mitt fjärde styrelseuppdrag som jag har förnärvarande. 

Skönt trots vädret att ge sig ut på en sen kvällsjogg. Var faktiskt nästan fyra dygn sen senast jag körde kondition och kände att var dags att få lite puls åtminstone. Få börja försiktigt efter en tidsomställning men är snart i gång med träningen ordentligt igen. Blev hursomhelst 40 minuter i 5:30 min/km tempo med en snittpuls på 128 (66 %) på isen men tur man hade dobbar på skorna.

Gym och soffhäng

Loggade in välbehövliga 11,5 timmar i natt, bra det för mig men ta nog ytterligare några nätter/dagar innan man har anpassad sig till tidsomställningen igen. Därför tränade jag bara lite lugnare idag utan högre puls då det blev ett gympass tillsammans med sambon på ett nytt gym med andra typer av maskiner med andra angivelse på tyngd och vikt o.s.v. och därför svårt att jämföra med andra pass. Blev hursomhelst hammercurl, enbenspress och bensträckare med hjälp av maskinerna. Körde sedan bara 3×1 min i TRX (se bild nedan) och 3×5 chins med en 10 kilo vikt som extra belastning på min drygt 70 kilo tunga kropp. Annars har jag inte gjort mycket idag, tittat mest på skid- VM och annan sport på TV, kul att göra så ibland med.


Flygbilder

Bild på Klippiga bergen.

Befinner mig på Frankfurts lilla flygplats, har gått och åkt tåg men tog evigheter att ta sig till gaten där flyget till Arlanda väntar. Resan hittills har gått bra, stod b.la. med en och samma kille i säkerhetskontrollen både i Prince George och i Frankfurt, världen är bra liten. Är snart i Sverige vilket är skönt, har som vanligt inte sovit någonting när det kommer till långflyg så varit uppe i närmare ett dygn nu.

Man vet att man är i Tyskland när man ser kolkraftverk
Utanför Frankfurt.
Vancouver, undrar om den runda vita byggnaden är där hockeylaget lirar?





På väg hem från Kanada

Sitter på flygplatsen i Vancouver och väntar på ett flyg som ska ta mig till Frankfurt imorgon bitti om allt går enligt plan. Gick upp kl: 5 kanadensisk tid med en förhoppning att både hinna träna och se VM- sprinten i Seefeld innan transporten kl: 6:45 väntade på mig vidare till flygplatsen i minus 25. Undrar om de också kallar kallt väder som rysskyla? Eller bara en vanlig vinterdag.

Min plan denna morgon fick ändras då det fick bli radiosporten och magträning på hotellrummet. Under en halvtimme fick jag mest lyssna på elände från radion men han göra plankan i 6 minuter, fällkniven och göra 1000 situps, fick räcka så kände jag. Tanken var att springa halvhårt för att dels inte slita ut sig och bli sjuk inför långresan hem men också få någon typ av jobbigare pass då jag knappar kommer hinna eller kunna träna så mycket mer den här veckan. 

Om allt går bra så är jag tillbaks vid 16 tiden imorgon i Östersund.

Sista turen i Prince George

Har nu gjort min sista heldag i kanadensiska tillika VM- orten Prince George. Kan väl säga att den har varit lugn och stillsam för min del  och även tävlingsfritt för oss, så vi var ute på en dryg timmes långt skejtpass. 

Trots min roll som att styra upp allting, gå på alla lagledarmöten, valla, se till att laget har det bra och mår så bra som möjligt för att kunna prestera, så har jag kunnat sy ihop en hel del egen träning, faktiskt dubbelpass ( om än korta) förutom i förgår då det blev sprintguld och allt vad det innebar efteråt osv. Har nu på kvällen kanadensisk tid hunnit med ett styrkepass och tanken är att jag ska hinna med ett kort löppass imorgon bitti, ungefär samma tid som VM- sprinten i Seefeld ska avgöras. Få se om jag lyckas följa det eller inte. 

Annars fortsätter VM här med i ytterligare dagar och de har ett lopp kvar på söndag, blir nog bra.

Triss i VM och ett på hemmaplan

Ibland är det skönt att bara luta sig tillbaka och faktiskt titta på skidåkning istället för att åka själv. Och nu är det den perfekta tiden att titta på skidor. Det råder nämligen VM-feber över hela Sverige, och resten av världen såklart, och hela tre mästerskap avlöser varandra. Det började med alpina världsmästerskapen i Åre i början av februari och avslutas med världsmästerskapen i skidskytte den 17 mars. Samtidigt hålls hela två av världsmästerskapen på svensk mark och skidskytte-VM hålls här hemma i Östersund.

För att hålla sin skidträning rolig är det viktig att man också njuter av den och av sporten i sig. Träning och tävling i all ära, men det är nyttigt att ta ett steg tillbaka och faktiskt ta det lugnt och kanske hämta inspiration från andra åkare. För vem kan inte låta bli att inspireras och imponeras av alla duktiga svenska åkare som finns inom de olika disciplinerna och som kommer att tävla för Sverige i Östersund, Seefeld och Åre.

Skidskytte-VM: Det är inte främmande att det hålls världsmästerskap här i Östersund, men det är lika spännande varje gång man får höra att de allra bästa ska samlas på banan man själv har kört på flera gånger. Tittar man på landslaget är det riktigt starka åkare som ska representera Sverige, även om det återigen är huvudkonkurrenten Norge som enligt sportnyheterna har bäst odds att vinna både stafetterna (herrarna 2,10) och de individuella loppen.

(”biahlon in Östersund” ”CC BY- SA 2.0) av freddie boy.)

Fredrik Lindström är äntligen tillbaka efter en lång sjukfrånvaro och förhoppningsvis är resten av laget friskt. Flera av dem har dragits med förkylningar och magsjuka under säsongen. För att verkligen förbereda sig inför hemma-VM har de flesta svenska åkare valt att hoppa över de två sista världscupstävlingarna i Kanada och USA för att öva upp sig. På damsidan är det Hanna Öberg som är förhandsfavorit medan Sebastian Samuelsson, aka Silver-Sebbe, hoppas upprepa bragderna från OS förra året. Skidskytte-VM pågår mellan den 7 till 17 mars.

Längd-VM: Innan vi drar till Östersund ska vi däremot vända blicken mot Österrike. Där finns det flera svenska medaljhopp bland damerna och Stina Nilsson är den stora förhandsfavoriten. Visserligen kommer Charlotte Kalla att ge allt hon har, precis som hon brukar, men hon har inte haft sin starkaste säsong. På herrsidan är det Calle Halfvarsson som ska försöka visa att han är tillbaka i form. Den enda medaljen hittills i år är ett brons från världscupstävlingen i Ruka. Världsmästerskapet drar igång den 19 februari och pågår till den 3 mars.

(”A248939 033A” (CC BY- SA 2.0) av oskarlin.)

Alpina-VM: I skrivande stund pågår världsmästerskapet i Åre för fullt. Än har det inte blivit några svenska medaljer, men förhoppningarna är att det i alla fall kommer att komma en eller två medaljer under slalomtävlingarna som är kvar. Vi vet att Frida Hansdotter och Anna Swenn-Larsson har vad som krävs och de har båda tagit medalj i världscupen. Med så mycket skidor på tv och i media är det svårt att inte ryckas med av den yrande snön, och det är nästan så att man vill åka utförs, medförs och skjuta prick på en och samma gång (vilket jag inte rekommenderar!).

Glider vidare

När jag blir trött på mina lagkamrater i Österrike och mogolien som fråga mig exakt vad som han borde valla på nästan obefintlig engelska så är jag glad att kunna traska in i det svenska lägret där vallaren Stefan Holmbom härska. Stefan vallade förövrigt mina skidor i SM- veckan 2018 i Skellefteå.

En tävlingsfri dag idag men det rullar på ändå. Jag och guiden Florian körde ett drygt två timmas långt pass på hans klassiska skidor med två olika typer av fästvalla för att jämföra lite i snöfallet som sedan mer slutade nästan helt. Nästan inga spår idag och i samband med snöfallet gjorde detta pass en av de segaste man genomfört, framförallt mentalt. Det blev tillslut 28,5 kilometer med en snittpuls på 128 (66 %) och 879 höjdmeter blev det så banorna är ganska kuperat för man erkänna. 

Efter skidåkningen fick jag välbehövlig massage, har fortfarande problem med ena armbågen (vallaarmbåge) så förutom massage så väntar det ett kortare träningsprogram/rehab så jag kan bli kvitt på det. En anledning att jag inte har stakat så mycket heller i vinter. 

På eftermiddagen hann jag med ett kort pass löpintervall på band. 38 minuter där jag började med tio minuter uppvärmning med stegrande intensitet och sen drog igång första intervallen av fyra. Jag körde fyra intervaller på lutning 15 % med stegring av hastigheten där jag började med 6,5 mph och ökade en tiondel per intervall, så snitthastigheten låg på ungefär 10,4 – 10,9 km/h. Bra tempo men det var segt att genomföra och fick fuska lite ibland och hålla i räcket, även då jag ibland kollade på klockan och vill hellre hålla i mig än att trilla av. Fick hursomhelst mjölksyra och blev trött, jag hade följande snittpulsangivelser: 

  1. 163 (85 %)
  2. 165 (86 %)
  3. 172 (89 %)
  4. 176 (91 %)

Kunde kanske vara mer mentalt närvarande under passet och pressa mig mer men var också tidspressad då jag hade och har många andra saker som jag måste fixa och se till att allt funka för oss. Skrämde i alla fall upp pulsen till klart godkända 187 (96 %). Imorgon väntar min sista heldag här innan jag stämpla ut från Kanada för denna gång.

Livesändning i kanadensisk tv idag.

Weltmeister

Det lyckades bli ett VM- guld idag efter en bragdbetonad genomförande från alla håll och kanter för mindre ett dygn innan dagens sprintfinal så hade Carina så ont att hon fick åka rullstol. Efter en heroiskt insats av det officiella medicinska teamet så var detta möjligt, vilket var svårt att tro. Nu har jag vid en ålder på 27 år lyckas bli världsmästare som aktiv och ledare, lika kul både och. 

Resultat 

Kunde hon gå så skulle det bli start hade jag fått instruktioner av de som kan det medicinska och allt detta beror på en del olika saker som hänger ihop har man fått det förklarat sig. Vi började med att överleva prologen och efter ett fall så blev det en 3:e plats och fyra gick vidare direkt till final, då det bara var sex stycken totalt så blev det final direkt och inga semifinaler för oss, eller i alla andra damklasser heller. 

Tre timmar väntan där Carina fick behandling och var sen redo för start. Startproceduren var spännande då båda vårt och det tyska laget stack iväg i utsatt tid men de skulle inte åkt iväg då de skulle presenteras först innan man skulle starta, de båda lagen hann åka mer än halva banan innan de bokstavligt talat blev bortplockat på banan. Snacka om en uppvärmning det och det kanske var det som behövdes när väl de kom i väg som planerat så tog de starten förre tyskorna och ukrainskorna som startade 36 sekunder senare p.g.a. att de ser lite , medan de andra ser inget. Med bra surf på skejtlaggen så blev det ohotat guld tillslut mot alla odds. Det trodde jag inte ett knappt dygn innan.  

Vill man se dagens sprint (läs gårdagen svensk tid) så tittar via denna länk. Intressant att se killen från Tadjikistan 1:04:30 in i sändningen, mitt i Carinas prolog. Finalen kan ses från 4:20:00 in i sändningen ungefär.



Första tävlingsdagen i Prince George

Njöt i solen strax innan start idag.

Idag väntades första tävlingsdagen för vår del och även för Sveriges del. Eftersom det endast går ett fåtal bussar till och från där vi bor och tävlar så var jag ute i god tid och det tar inte så lång tid att valla när det är skejt och endast två atleter. Eftersom jag hade en timme över så passade jag på att köra ett 51 minuter långt pass där det blev elva minuter uppvärmning och lika länge avåkning efter mina skejtintervaller. Var -13 i kall natursnö så väldigt fint att åka men också ganska strävt att åka. Jag körde fem intervallerpå cirka 4:30 minuter som var ganska identiska. Hade en snittpuls liggande mellan 161-165 (84-86 %) i snitt, vilket är lågt men var låg på energi så kanske inte så konstigt att dessa siffror blev som det blev. Däremot var farten bättre även om inte känslan var så bra, 20 km/h i snitt där jag hade 18 meter mer höjdmeter än fallmeter så det var nog helt okej. 

Efter dessa intervaller så testade jag skidor med Carina och Florian, innan de skulle köra 7,5 kilometer. De hade en tyngre dag men var tillslut bara 1,5 sekunder ifrån guldet så ett silver är inte dåligt även om siktet var ställt högre. Hon hade problem med sina ben idag så hoppas hon repar sig till morgondagens sprinrace och vill samtidigt tacka för hälsningarna man fått under dagen (läs morgondagen i Sverige) vilket man tackar det djupaste förr. 

Carina och Florian.

Styrka och testat skidor

Inget stort gym direkt.

Under den korta vistelsen man varit här nu i Kanada (snart fyra dygn), så har man hunnit med två gympass, vackert så. Gymmet här på hotellet är väldig litet, lite ironiskt när nästan allt annat är gigantisk, som stora bilar eller feta människor för att välja några exempel. Eftersom möjligheterna minst sagt är begränsade på gymmet så har man varit fantasirik av de få grejerna som finns där men kört en del med hantlar och mycket magövningar. 

På skidstadion var man även denna dag. Idag var det fokus på att testa skidor så det blev knappt en timmes åkande. Imorgon väntar det 7,5 km skejt för oss runt kl: 20-21 svensk tid och går att följa live här