Jag körde bl.a. spänsthopp, höjd ungefär 1,2 meter hög skulle jag tro, är nära vad jag tog i höjd på högstadiet typ.

Sista dagen denna månad och sista dagen som man är här på väldig länge, blir Paralympics och SM nästan hela mars månad. Denna dag började med att  springa i kylan till Vintersportscentrum där jag körde lite explosiva övningar i gymmet. Efteråt stannade jag kvar och var med på en rundvandring  hos vintersportscentrum tillsammans med Centerns Ceniorgrupp, trevligt och intressant.

På eftermiddagen när det var som varmast idag, alltså omkring -14 till -15 så passade jag på att köra mitt planerade intervallpass, idag blev det 2x 4,57 kilometer och 164 höjdmeter i den fina kärva snön. Siffror från passet:

1. Tid: 13:17 min – Snittfart: 20,6 km/h –  Snittpuls: 163 (84 %) – Maxpuls: 172 (89 %)
2. Tid: 13:12 min – Snittfart: 20,7 km/h – Snittpuls: 166 (86 %) – Maxpuls: 174 (90 %)

Hade låg snittpuls och det kan dels beror på kylan, annars har jag inget förklaring om varför men känslan var annars bra, jag kände att jag kunde trycka på, med samtliga växlar på samtliga partier och återhämtade mig bra efter varje utförsbacke, som i sig är jobbiga att trampa runt. Andra intervallen kändes typ fem sekunder snabbare och det var så utfallet var också, skönt att kunna köra snabbare andra än första. Tanken från början var att köra testrace två varv men eftersom det var kallt nöjde jag mig dela upp det i två intervaller i A3. Nöjd över dagens utförande och det var sista passet innan vi far till Sydkorea, vi åker imorgon. Eftersom det kan bli en del ris i Sydkorea så unnade jag till det med att äta älg från Jämtland till middag.

Ännu en fin vinterdag har passerat, blev en lugn tur klassiskt på förmiddagen och förhållandena är fortsatt helt underbara och det är härligt när man kan sträcka ut i diagonalen, även på de brantare partierna med endast tunt lager burkvalla, klagar inte på tillvaron direkt. Jag var ute och njöt och samlade överskottsenergi i nästan 2,5 timmar och kom på den tiden 34,17 kilometer, tog drygt 900 höjdmeter och snittpulsen hamnade på 119 (62 %).

På eftermiddagen pluggade jag en hel del innan jag gav mig ut i det vackra men kalla vädret igen, blev lite löpning fram och tillbaka till Valla, en sträcka som jag bl.a. sprang när jag fick äran att springa startsträckan med Offerdals SK i St. Olavsloppet, sprang då bl.a. med Petter Northug, bara en sån sak.

Dessa siffror skrämmer nog inte många.

Var ganska kallt när jag vaknade på morgonen, nära -30 så att köra stakintervaller denna dag i kylan var uteslutet, även om jag kör i mask. Syftet med dagens intervallpass var att bli riktigt trött och det hade jag inte blivit om jag åkte utomhus i dagens kyla, istället blev det intervaller med hjälp av SkiErg:en (stakmaskin) på vintersportscentrum och blev rejält trött. Som bekant är jag ohygglig dålig på SkiErg och idag var inget undantag, även om jag nog gjorde personbästa i den maskinen idag. Eftersom en viss skidbloggare från dalarna inte nu kan träna och blogga om det så är det väl jag som står i ordningen att klaga på alla ”hetstider” på SkiErg, speciellt sörlänningarna och i synnerhet medelåldersmän från huvudstaden, är väl de som står still i Vasaloppets startbacke varje år och ådrar sig förseningar åt vi andra som tränar på skidor. Är inte bitter alls alltså.

Upplägget var att köra ett tröskeldrag som jag gjorde, 2500 meter på 9:52 min, snittpuls på 162 (84 %), stabil start. Körde sedan 2×1000 meter på 3:33 respektive 3:34 minuter, snittpulsen på dessa var 170 (88 %) respektive 173 (90 %), var ordentligt mossig efter dessa och orkade därför inte köra de kommande 2×500 meter på något bra sätt, var muskulärt trött och kom inte upp i samma höga puls som tidigare men första hade jag ändå siffrorna, 1:46,7 minuter och en snittpuls på 167 (87 %), den andra vet jag inte då jag glömde klocka av den men jag blev väldig trött på den med. Jag avslutade hela det här kalaset med att köra 5x 30/30 sekunder, d.v.s. 30 sekunder aktivt och 30 sekunder vila, på dessa hade jag faktiskt negativa splits med en snittpuls på 168 (87 %). När det roliga var över så hade jag hållit på i en timme exakt med en snittpuls på 146 (75 %) trots jag åtminstone inte drog någonting i tio minuter av denna timmen som jag höll på. Bra pass där syftet var att bli riktigt trött och få upp pulsen ordentligt och det fick jag. Jag körde förövrigt på motstånd 6.

Pulskurvan under SkiErg- passet.

På eftermiddagen så var jag ute själv och härjade runt omkring stadionområdet/VC- banorna och samlade på mig höjdmeter med mycket fokus på teknik och då främst 2:ans växel, på båda sidor. Det fungerade bra även om kroppen var lite seg efter morgonens intervaller, nästan 29 kilometer hann man med på två timmars åkning i sommarvärmen på -11 grader. Jag lyckades skrapa ihop 938 höjdmeter och en snittpuls på 130 (67 %). Resten av dagen har jag mer eller mindre tillbringat åt politiska saker, både förmiddagen, sen eftermiddagen och t.o.m. ett telefonmöte på kvällen men hann som sagt genomföra två bra träningspass. Imorgon hoppas jag på lite mer humana temperaturen, det är trots allt snart mars och våren ska väl vara på ingång, någon gång åtminstone.

Var inte bara kallt utomhus, var ju inte jättevarmt inomhus heller.

SM 15 kilometer klassiskt i Söderhamn 2017. Foto: Pontus Johannesson

Är nu anmäld till de individuella loppen 15 respektive 50 kilometer under SM- veckan I Skellefteå om en månad, har som bekant redan avslöjat att vi blir ett lag i stafetten från IF Ski Team Skåne. Mina 314 i FIS- punkter skrämmer knappast någon motståndare direkt, men det beror dels på att jag tävlat sparsamt när det har varit FIS- tävlingar, så höga punkter har jag inte haft sedan jag fick mina första efter SM i Umeå 2014.

Annars har det varit mycket snack om herrarnas OS- insats i längdskidor, blev ju inga medaljer men om man tittar på hur de har presterat tidigare i vinter så var väl utfallet ganska väntat, de är inne i en generationsväxling så jag tror återväxten blir bra om några år fram i tiden. Däremot tror jag Norges dominans på damsidan snart är ett minne blott, deras skrala framgångar de senaste juniormästerskapen skvallrar knappast att de kommer dominera i framtiden, däremot tror jag att Sverige tillsammans med USA och Ryssland kan vara de dominerande länderna framöver men vem vet.

Eftersom jag gillar att grotta ner mig i siffror och statistik så jämförde jag mitt senaste skiathlonlopp 30 kilometer( SM i Piteå 2016) med den fjärde och sämst placerade svenskan i dagens tremil i OS. Rent procentuellt var hon och jag ungefär lika långt efter segraren, hon lyckades bli topp 30 och jag själv blev 74:e man av 78 som kom i mål den gången, alltså i ett SM och inte ett OS. Det jag vill komma fram till är att det finns en större konkurrens och fler som håller på med längdskidor som är herrar om man jämför med damer, sen kan man undrar hur det kan bli så stora avstånd som det blev i dagens tremil. Däremot är de damerna som är med i toppen riktigt bra, både traditionellt och i långlopp men det är ytterst få som faktiskt kan vinna respektive lopp. Jämför man däremot på herrsidan så var det omkring 20 olika som experterna tyckte hade chans att vinna 15 kilometers loppet i OS, på damsidan är det som sagt ytters få som kan det idag. Men det de svenska damerna gjorde i OS var inget annat än grymt bra och många av dem var som bäst när det gällde och plockade hem många fina medaljer, det är inget som man kan ta ifrån dem. Många finna OS- prestationer har man fått vara med om och den största minnet personligen från detta OS få jag nog säga Andre Myhrers OS- guld i slalom, känns så himla rättvist efter lång och trogen tjänst och jag minns väl hur denna man var besviken från förra OS:et efter han körde ur i en minst sagt ovanligt och konstig bana. Nu fick han kröna sin långa karriär med ett OS- guld i sitt fjärde och sista OS, snacka om att ta tillfället i akt.

Nog snackat om ditt och datt, nu till dagens träning, blev först korta skejtintervaller med Zebastian på morgonen i minus 21 grader, var sedan lite varmare på eftermiddagen då vi åkte lugnt en timme klassiskt. Imorgon blir det mer träning och om än kanske ännu kallare, brrr.

Mycket snö på storsjön, bild från tidigare i veckan.

Vilodag idag men var ute på en promenad i snöyran, här finns det gott om snö minst sagt. Jag har denna lördag gjort en ordentlig städning av lägenheten medan jag tittade på Tjejvasan och OS. Mäktigt av Ivo Niskanen att köra som han gjorde när dagens femmil avgjordes, ett riktigt mandomsprov där det blev enormt stora tidsskillnader.

Gårdagens eftermiddagpass sprang jag i denna ryggsäck the eXplorer från Wilja Labs tur och retur från gymmet.

Ny dag och nya möjligheter denna fredag och det var lite kyligt på morgonen när jag och Zebastian stakade en sväng i lugnt tempo, inte ofta jag fryser om tårna men idag var en sådan dag då jag frös som bara den. På eftermiddagen gav vi oss ut på samma skidor fast skejtade denna gång och la in några impulser, då fick man åtminstone upp värmen en aning.

Var en del reflektioner från gårdagens inlägg om att vi ska ha ett skånskt stafettlag i SM och att gotlänningarna ska passa sig men det roligaste med det hela är att just Gotland och Skåne kan ha ett stafettlag i ett SM, bra för den svenska längdåkningen, inte toppen men bredden.

Sprang förövrigt rakt över isen på Storsjön mellan Östersund och Frösön igår, bra man kan gena när man inte har lust att springa runt om och ta bron istället. Den har sina fördelar den där isen.

Det lyckliga skånska laget som slutade näst sist förra året, från vänster Adam Ekstedt, Oskar Henriksson och jag. Foto: Fia Jobs

Kan meddela att det återigen bli ett skånskt stafettlag i SM som går om en månad, riktigt skoj det och detta kommer göra gotlänningarna skraja må tro?. Vi som ska åka är Adam Ekstedt, Johan Pålsson och jag, tekniken är skejt och det är nog första gången ett skånskt lag ställer upp i den tekniken i en stafett- någonsin. Att vi överhuvudtaget kan få ihop ett lag är inte det enklaste direkt, för det första måste man ha en FIS- kod för att kunna tävla, sen behöver man hitta skåningar som ens äger skejtutrustning men det har vi alla tre och ingen av oss bor kvar i Skåne längre utan lever i exil därifrån. Stafett är stafett som man säger men vi ska nog vara glada om vi inte toppar resultatlistan om man vänder den, man måste ändå vara realistiskt. Men man vet ju aldrig som bekant, hand upp om någon som trodde på svensk medalj efter fem skytten när damernas skidskyttestafett avgjordes idag, tror ingen trodde på dem just där och då men som sagt, stafett är stafett.

Annars finns det konstsnöspår just nu i Stadsparken i Lund, fantastiskt att dessa möjligheter finns på en plats där det bor väldig mycket människor. Läste en artikel i Skånska Dagbladet om lite hur det är där just nu, den är väl värd att läsas. Förra året åkte Oskar Henriksson i vårt Ski Team Skåne lag när i deltog i SM- stafetten i Söderhamn och beskrev med orden om skidspåren i Stadsparken en dag på följande sätt: ”I spåren idag: ekorre, ankor, hundar, tant med barnvagn, tant med cykel, tant med gubbe och Pehr- Eric”, ett redan legendariskt citat.

På tal om OS så gick det inte så bra för hockeyherrana i denna turnering, gick för all del inte så bra för damerna heller men läste en rolig (och positiv?) kommentar som följande var – ”Var inte ledsna, vi får åtminstone sovmorgon på söndag”, finalen går tidigt på söndag morgon (04:10), det tyckte jag var roligt sagt. 

Dagens träning då, den började tidigt även denna dag och när klockan var 6:27 lokaltid i Sverige så var det inte bara Henrik Kristoffersson som körde ur utan man var nästan själv på väg att köra ur från vägen, då man blev helt upp i varv efter ytterligare ett OS- guld. Bra start på dagen kan man säga, blev sen ett pass med Zebastian innan jag på eftermiddagen sprang till och från gymmet.

Avslutningsvis bjuder jag på en rolig summering av OS hittills- på skånska.

Dagens sällskap, Andreas Viker IK Stern.

Blev ett bra intervallpass denna kyliga morgon och med bra menar jag att jag orkade köra på hela tiden trots jag blev trött, denna upplevelse har jag inte märkt av många gånger det senaste halvåret. Vi körde sex intervaller till antalet och dessa var följande från: Intervall 1 och 4, Stadion till Björnberget via delar av Skidskytteslingan, 44 höjdmeter och 1,05 kilometer. Intervall 1 och 5, Snölagret till Björnberget, 70 höjdmeter och 0,87 kilometer. Intervall 3 och 6, Botten på 3:an till Utegym, 38 höjdmeter och 1,38 kilometer. Nästan samtliga intervaller gick uppför mest hela tiden och väldigt lite gick nerför eller var platt för den delen. Vila ungefär tre minuter och längre vila efter hälften.

1. Tid: 3:34 min – Snittfart: 17,8 km/h – Snittpuls: 169 (87 %) – Maxpuls: 175 (90 %)
2. Tid: 3:34 min – Snittfart: 14,6 km/h – Snittpuls: 173 (89 %) – Maxpuls: 178 (92 %)
3. Tid: 4:14 min – Snittfart: 19,5 km/h – Snittpuls: 173 (89 %) – Maxpuls: 178 ( 92 %)
4. Tid: 3:40 min – Snittfart: 17,4 km/h – Snittpuls: 171 (88 %) – Maxpuls: 177 (91 %)
5. Tid: 3:45 min – Snittfart: 14,0 km/h – Snittpuls: 170 (88 %) – Maxpuls: 176 (91 %)
6. Tid: 4:12 min – Snittfart: 19,7 km/h – Snittpuls: 171 (88 %) – Maxpuls: 175 (90 %)

Sprängde mig lite som vanligt i början i första setet och därför orkade jag inte på samma sätt de två första intervallerna i andra setet men vände på skutan och körde lite snabbare den sista intervallen i andra setet. Vet inte riktigt varför det blev så men med sparring idag så var jag väl optimistiskt och jagad i början möjligen. Däremot var jag pigg och återhämtade mig bra tycker jag och jag hade lätt att få upp pulsen direkt även om inte maxpulsen var så speciellt hög under intervallerna, jag tror vilodagen igår gjorde sitt med. För att vara så tidigt på morgonen och så korta intervaller var det för mig en positiv överraskning att snittpulsen var så hög som den faktiskt var, åtminstone för att vara mig.

Efter lite vila och en del OS- tittande med varierande framgång för dagens svenskar så var det dags igen att åka lite med Andreas, denna gång stakning i lugnt tempo. Två timmar blev det för min del på de lite mer flackare partierna man kan välja att åka på. Trevligt att ha sällskap och få sparring idag.

Avslutningsvis så vill jag ha hjälp med att fylla i en enkät som jag och en annan behöver få svar på för vi ska kunna fortsätta med vårt arbete i kursen Marknadsföring-  en introduktion. Länk till enkäten finns här. Hade varit till stor hjälp.

Sist jag var i Åre (tror jag) var i somras när jag sprang PP Vertical K och blev fin 4:a då. Bilen är nära målgången uppe på Åreskutan. Foto: www.fjallmaraton.se

Träningsfritt idag och har passat på att vara i Åre över dan och fick hjälp av en naprapat där, lite justering på ett ställe annars såg det fint ut och det är ju bra nu inför avslutningen av denna säsong.

Fina vyer, i bakgrunden ser man Gustavsbergsbacken.

Ny dag och nya möjligheter och det har kortfattat blivit längdskidor denna dag som man haft som huvudsyssla, inga konstigheter det. Började med att köra staksprint med Zebastian så där tidigt igen, fungerade bra även om pistmaskinisterna knappast hunnit börja dra om spåren, nåväl man ska inte klaga.

På eftermiddagen körde jag själv en lugn tur klassiskt i blandad terräng. Dagens fäste fungerade dåligt vid den lägre terräng nära stadionområdet, var varmare där än någon annanstans och det syntes att det hade mer eller mindre töat och fallit ner lite blött snö från träden. Som det kan bli men lite utmaning när förhållandena ändrades sig, jag hade ingen annan valla med mig ut och när det är så fint som nu så undviker jag skinskidorna även om dessa hade fungerat lite bättre på eftermiddagen kanske. Ska inte klaga, åkte hur som helst 37,4 kilometer på mina 2,5 timmar som jag var ut i och plockade förvånande 828 höjdmeter, åkte förvisso en del i början och i slutet kring stadionområdet och då tickar höjdmeterna in som en taxameter i en storstad. 125 (64 %) landade snittpulsen, lagom det.  Dagens fästvalla var en grön grund sedan fyra tunna lager Swix blå och avslutningsvis ett tunt lager Swix VR 45, temperaturen var -1 och lätt snöfall när jag började och -6 samt uppehåll när passet var avklarat.