På väg ner till ”dödsbacken”, utan skyddsnät. Foto: Stefan Holmbom

Idag har man varit glad att man överlevt dagens bana och det var nog de flesta idag för det var inte helt problematiskt att åka dagens bana då föret ändrats sig totalt från mjukt och nysnö igår och idag hård spårbädd. Vi lyckades hur som helst bli fyra i dagens tävling, klart godkänt.

Dagens resultat 

Vi körde fem varv på en knapp fyra kilometer lång slinga, fin bana annars om bara pistmaskinföraren kan lära sig köra ordentligt men annars är banorna här fina och det finns gott med snö uppe på höjden, är omkring 1100-1200 m.ö.h. där vi tävlar och vi bor på cirka 400 meter överhavet så det är en fin stigning vi har upp till Nordic Center, skidstadion där vi tävlar.

Gick snabbt utför idag, har åkt snabbare än 65 km/h vid några tillfällen förut, en gång när jag åkte SM-femmilen i Kalix 2015 samt SM- veckan i Örebro samma år då jag var uppe i över 70 km/h, snabbt det på längdskidor.

Idag fick man åka på sina ruggskidor eftersom det var detta före som passar dessa skidor idag, då vi åkte tio kilometer klassiskt. Jag är en som gillar när det är snöfall och runt nollan för då blir det ofta ruggskidor att åka på, d.v.s. skidor som man inte lägger fäste på men ändå kan få fäste, fantastiskt skapelse. Dock är det inte lika lätt för dem som inte ser, inte har några armar eller kommer från länder som Tadjikistan eller Iran. Så kan det vara i parasportslängdskidåkningen. Var tufft där ute idag så det lyckades inte bli någon pallplats, kanske kan bli imorgon då det är 20 kilometer skejt.

Ante hittade en blågul svenskliknande kälke, lite väl svår för att tävla på dock.

Det är inte ofta herr Andersson shoppar loss men idag fick det bli det, anledningen? Vårt bagage är fortfarande inte här och det värsta är att Lufthansa inte vet var det är överhuvudtaget. Konstigt och ironiskt nog så har mitt salomonfodral anlänt och allt innehåll där har kommit och det är helt med, man får vara glad åt det lilla.

Däremot saknas det vanliga bagaget och vi har alltså fått storhandla en massa kläder som vi ska ha på oss imorgon, då vi på något vis ska försöka köra tio kilometer klassiskt, ska nog gå det med.

Tomt på bandet!

Idag har vi rest nästan hela dagen, detta resande har gjort att vi har hamnat i sydvästra delen av Tyskland, nämligen Oberried som ligger nära både den franska och schweiziska gränsen.

Resan har inte gått helt fläckfritt direkt, då hela bagaget fastnade i München pga av att de tydligen inte fick upp dörren till bagageutrymmet, vilket berodde på den kraftiga vinden. Sån otur har väl inte tyskarna haft sen våren 1945.

Hoppas grejerna kommer imorgon!

Flygplatsen i Basel. Inte trodde jag ett land som Schweiz hade beväpnade militärer som patrullerade ett till synes folktom flygplats.

Salomonskidor i ett Salomonfodral, vackert så.

Hej allihopa, idag har man blivit trött då man var med på skiduniversitetets intervallpass på förmiddagen, fanns många duktiga killar så man fick bra sparring. Tanken var tröskel och skejt men jag körde lite hårdare än så då jag ville bli rejält trött, dock körde jag en intervall färre än de flesta. Fyra vändor blev det i nysnön och den mjuka spårbädden, gick inte direkt fort för mig eller för någon annan för den delen heller. Första intervallen hängde vi alla ihop tills första nedförsbacken där vi splittrades då vi hade olika bra glid, jag hade inget vidare glid utan åkte resterande intervall med Marcus Fredriksson, som hade ännu sämre glid än mig. Intervall två åkte jag själv medan jag hade sällskap av Marcus på intervall tre innan jag åkte själv på den sista intervallen.

Intervallerna gick från Stadion – Velodromen – Snöhögen – rullskidbanan upp till slalombacken och mål ut på 3:an. 2,5 kilometer lång sträcka, 91 höjdmeter och 50 fallmeter. Siffrorna från passet var följande:

1. Tid: 8:25 min – Snittpuls: 170 (88 %) – Maxpuls: 176 (91 %)
2. Tid: 8:46 min – Snittpuls: 174 (90 %) – Maxpuls: 179 (92 %)
3. Tid: 8:42 min – Snittpuls: 173 (90 %) – Maxpuls: 180 (93 %)
4. Tid: 8:49 min – Snittpuls: 172 (89 %) – Maxpuls: 179 (92 %)

Jag var ganska fräsch från början och fick upp pulsen snabbt och lätt men jag har samma tendens som tidigare i vinter att jag inte riktigt orkar, förut hade jag jämna intervaller och ibland negativa splits. Idag tyckte jag inte gick ut jättehårt utan hade en förhoppning att kunna åka lika snabbt hela tiden eller snabbare men var väl lite väl optimistiskt på första intervallen där jag dock hade draghjälp en hel del av riktigt duktiga grabbar. Har fortsatt även lite svårt att åka när jag dra på mig mjölksyra och har svårt med återhämtningen efter sådana intervallpass och återigen så hade jag som högst snittpuls samt maxpuls i de mellersta intervallerna, också ett tecken jag har haft under hela vintern, vilket fallet aldrig var förr. Fick även spotta blod så man hade minsann blodsmak i munnen- bokstavligt talat. Annars fick jag hejarop när jag körde mina intervaller, något som inte är alltför vanligt men ack så roligt.

På eftermiddagen blev det löpning till och från gymmet och väl i gymmet var inte Johannes så speciellt stark tyvärr, så kan det vara ibland. Kan även nämna att jag idag hämtade ut ett paket från Salomon, där fann jag ett termobälte och ett stort skidfodral vilket är perfekt för imorgon ska vi resa ner till Tyskland och VC- tävlingar, då behövs det ett rejält skivfodral. Tack för det!

Jag har hört att en del var lite besvikna att jag inte syntes med andra loggor på Idrottsgalan tidigare i veckan, men få passa på här och nu istället. Jag kan rekommendera ryggsäcken The eXplorer från Wilja Labs och bl.a. att min skidklubb Ski Team Skånes ungdomar var med på skidskyttetävling förra helgen, hur mäktigt är inte det?

Jag, Tobbe Flood och Zebastian efter gårdagens Idrottsgalan: Foto: Patrik Modin

Tillbaka till Östersund och verkligheten igen efter gårdagens avbrott i vardagen. Idag på eftermiddagen blev det skidskytte i ett blåsigt och snöigt Östersunds skidstadion. Senare på kvällen var det CUF aktivitet som stod på programmet, ungefär lika roligt, intressant och viktigt som Idrottsgalan, fast annorlunda.

Det är många som undrar hur Idrottsgalan skulle vara och därför tänkte jag summera gårdagens gala så gott som jag kan. Allt började med fördrink (vatten) innan vi gick i samlad trupp förbi röda mattan. Dock kom kungligheterna prins Carl- Philip och hans Sofia samtidigt så vi fick snällt vänta när de passerade oss och därefter följde bl.a. Thomas Brolin, Peder Fredricson  och Lisen Bratt Fredricson, men även idrottsministern Annika Strandhäll (som också är social-, folkhälso-, och sjukvårdsminister). Jag har inget emot att bli idrottsminister i framtida Alliansregeringar, då har man sagt det.

Sen fick vi äta tre rätters där maten var lokal- samt svenskproducerad mat. Tummen upp på det, mer sånt i Sverige, tack! Vi fick äran att sitta långt fram, precis vid scenen och de vi hade som sällskap vid vårt bord var Malin Ewerlöf, Jonas Karlsson, Emilie Öhrstig, Jacob Hård och Stefan Holm samt respektive sällskap till dessa. Trevligt sällskap och det pratades mycket om skidåkning och friidrott. Jag var tvungen att nämna att mitt första idrottsminne överhuvudtaget jag minns är Michael Johnsons världsrekord på 200 meter i Atlanta OS 1996, där Jacob Hård kommenterade, ett minne och lopp som fortfarande ger rysningar. Annars minns man Hårds karaktär Boa Orm från Lilla sportspegeln när man var liten, en sannerligen igenkänlig röst. Fick också reda på lite rolig och intressant fakta att Holm klarade två meter i höjdhopp så sent som i maj, imponerande. Det är i och för sig en höjd han saxade över på uppvärmning när jag var på MAI- galan på Malmö stadion tidig 00- tal. Han pratade även om hur de resonera kring en eventuell OS- ansökan (troligtvis i Stockholm) 2026, där han sitter i den internationella olympiska kommittén.

Minnesvärda ögonblick från galan i punktform:

• Att alla olika typer av idrotter kan samlas vid ett och samma tillfälle är unikt, så gott som bara kan hända på Idrottsgalan en gång om året i Sverige.
• Grym organisation rakt igenom hela kvällen, en eloge till alla dessa.
• Mammornas mäktiga och roliga tal inför vem som skulle bli årets manliga idrottare, var precis som alla nominerade kände sig som vinnare efter deras tal.
• Börje 81 från fotbollsklubben Parkalompolo, tio mil norr om Pajala,  ägde globen men nästan ingen förstod honom. Alla ideella ledare i svensk idrott ska ha en rejäl eloge för sina insatser runt om i landet, utan dem vore det inga idrottsframgångar för Sverige.
• Att Anna Holmlund kom till idrottsgalan var berörande och mäktigt samt visar hur stark man kan komma tillbaka från en svår olycka, tack vare sin grymma fysik från idrotten.
• Stefans Holms ständiga twittrande.
• Jakob Hård slutade att applåderade sist av alla i hela globen, oftast.
• Störst jubel under kvällen var när flickidolerna Marcus och Martinius inledde galan med sång och grym dans av dansarna.
• Intressant att höra Emilie Öhrstig prata om hur de resonerade kring nomineringarna.
• Festen dog en aning när Peder Fredricson vann Jerringpriset, i sann idrottsanda så applåderades likväl lika mycket som respekt för vinnare. Är nog dags att införa röstningstak eller något i den kategori av pris, ungefär som i riksdagsvalet där man bara får rösta en gång.
• Sarah Sjöströms enorma besvikelse efter vinnaren blev utsedd i Jerringpriset.
• När Torgny Mogren och kom och beundrade vårt arbete i skidspåren, större bekräftelse av en sådan skidlegend är svårslagen. Jag var på en föreläsning med Torgny under SM- veckan i Örebro 2015, vilket var grymt inspirerande att lyssna på.
• En stor eloge till våran landslagsläkare Martin Isaksson som bryr om de aktiva 24/7 då han såg till att förbundskapten Linda Andersson han skriva väl valda ord och tips om hur vi skulle undvika att bli sjuka, 100 % professionalism.

Bilder:

Peder intervjuas av SVT, vi syns lite i bakgrunden. Foto: Lotta Huselius

Fick denna skickat till mig av Susanne Malmberg som hittade denna bild med kungligheter på Instagram

Daniel, Ståhl är stor på alla sätt och vis.

Zebastian och 74 andra fick ta emot ett stipendium som unga studerande idrottare.

Menyn.

Landslagsläkaren Martin Isakssons fina och kloka budskap under idrottsgalan.

Fin utsikt från Hammarbybacken, det är i Globen vi ska på idrottsgalan ikväll. Bilden är från morgonen i april förra året då jag gjorde min senaste (och kanske sista) hjärtoperation.

Är just nu i Stockholm på ett kortare besök, vi ska på idrottsgalan ikväll och det blir nog en häftig upplevelse.

Träning har vi dock hunnit med, blev ett Impulspass på morgonen med Robin Bryntesson och sen styrketräning efter det.

Jag, Annika och Mathias under gårdagens skidpass på Frösön.

Har denna helgen haft sällskap av Mathias Andersson och Annika Ritzman, två som jag studerade med på Alnarp när vi läste till landskapsingenjör där, de blev landskapsingenjörer och jag blev elitidrottare, ungdomstränare, egenföretagare och politiker, som det kan bli. Vi har hur som helst haft två fina dagar med en hel del skidåkning, gott sällskap och god mat och dryck, framförallt var det roligt att åka skidor med dem, där vi alla tre faktiskt åkte på Triac- stavar.

Jag har annars varit ganska produktiv denna helgen (fredag, lördag och söndag), jag har hunnit med att göra klart min hemtenta som också var den sista delmomentet i kursen marknadsföring i företagsekonomi, nu är jag en erfarenhet rikare där. Takboxen är också på och färdig monterad efter lite möda och besvär. Har också under helgen hunnit äta älg, ren och hjortkött, varit på återvinningen, monterat skidor och en hel del till faktiskt, en intensiv helg som nu är på väg att ta slut.

Dagens träning då, blev två timmar klassiskt på förmiddagen och på kvällen sprang jag en kortare runda på en knapp mil som tog en knapp timme.

Fint att åka idag!

Idag har det verkligen varit skidpropaganda när man haft vindstilla, kallt, och klart väder, går inte klaga om än att det varit lite väl kallt även idag. Jag har haft besök från Stockholm så idag började vi att åka på Frösön i klassiska skidspår som preparerats med skoter, vackert i sig men lite små svårt att åka så det blev inget långt pass där.

På eftermiddagen åkte vi till Östersunds skidstadion och åkte där, klassiskt även för mig och jag la in korta intervaller på mellan 1,5-2 minuter, hade svårt att komma igång och det kändes inget vidare att åka dessa intervaller men jag skrämde upp pulsen till 179 (92 %) åtminstone så alltid något, åkte sedan en knapp timme skejt med Zebastian innan denna träningsdag var slut.

Hämtade ut ett paket med nya produkter från Watt Nordic igår, mestadels sportdryck blev det denna gång som säkert kommer räcka under resterande del av den här vintern.

Annars har jag vilodag idag så jag har inte använt någon sportdryck idag inte men väl kaffe, då denna dag har spenderats med att ta mig hand om en hemtenta i marknadsföring, en utmaning i sig.