månadsarkiv: augusti 2017

Tävling på lördag

1050 höjdmeter och 21 kilometer väntar på lördag. Foto: Klara Nyberg och Pelle Nyberg, www.upplevjarvso.se

Imorgon beger jag mig söderut till Hälsingland där jag ska tävla på lördag då Jarvloppet avgörs. Det blir nog jobbigt, idag har det däremot inte varit så jobbigt. Jag har haft vilodag och bara gjort lite småsaker som man måste göras när man är ensam med hushållet. Inte så svårt när man bor på 30 kvadratmeter ska tilläggas. Dagens fysiska aktivitet bestod annars i att gå ner till stan för att hämta ut min ekonomibok för kommande studier samt gå en sväng till återvinningen och mataffären för handla lite mat. Bra torsdag!

 

Sista träningsdagen i augusti

En kvalitétsträning denna månaden blev det, inte minst började jag månaden med det tuffaste loppet jag nånsin upplevt, Peak Performance Vertikal K som slutade med en fin 4:e plats. Foto: www.fjällmaraton.se

Då har man tränat färdigt i augusti månad, ni som kan kalendern och sånt vet att det finns en dag bra av denna månaden och kan på så sätt veta att man har träningsfri dag imorgon. Så är det. Men man fick plåga sig igenom en dag till med träning. Blev först testrace stakning en knapp mil med samma personer som igår. Därefter blev det en del vila innan jag och Zebastian körde benskejt i två timmar. Efter det blev det att ta sig snabbt till golfbanan för kvällens golfträning. Bra väder för att utöva utomhusaktiviteter idag.

70 timmar träning + ytterligare sex timmars styrketräning har man lyckas skrapa ihop denna månaden. Inte helt illa då det faktiskt har varit en hel del fart, speciellt sista två veckorna. September månad kommer troligtvis ser ganska likt som den här månaden. Vi kommer åka till Torsby nästa vecka så det blir en lägervecka i september, blir nog lagom det.

Lite skejt

Bild från Östersundrullen (backracet) tidigare i somras, var fortfarande lite småfet på den tiden. Detta är faktiskt mitt enda och hittills egna skejtpass för i år än så länge. Blir mer skejt till hösten är tanken.
Foto: Östersunds skidlöparklubb

Ett pass blev det denna tisdag, inte så bara det. Blev ett längre race på Marwe 6:orna på ÖSK (rullskidbanan) tillsammans med Zebastian och Gunnar. Det märkts att man har åkt för lite skejt i hög fart i år, eller skejt överhuvudtaget egentligen. Blir ändring på det i höst. Tyckte vi åkte bra och utför gick det så fort det kunde utan att köra av banan, i hastigheter över 50 km/h är man glad att man har bra grepp med rullskidorna. Oftast ska väl tilläggas.

Efter passet och lunch så åkte jag hem och skulle ta en kortare tupplur som jag ibland gör mellan för-och eftermiddagspassen. Dock skulle jag inte träna mer idag men ändå. Det slutade hur som helst med tre timmars sömn bara sådär, jag var väl helt enkelt trött.

Måndag och nya rutiner

Min skönhet som fick rulla åtta mil idag, bild från årets första cykelpass i början av juni.

Måndag och ny vecka, från och med nu blir det gamla vanliga men också lite ändringar i rutinerna för min del. Börjar idag en kurs i företagsekonomi redovisning. Har också idag fått massage som jag troligen kommer ha regelbundet under hela hösten så man håller ihop kroppen till vintern.

Dagens träning började med ett kort impulspass stakning med Zebastian och efter det blev det cirka en timme i gymmet. På eftermiddagen gav jag mig ut på det 3:e och troligtvis sista cykelpasset för i år. Ganska varmt d.v.s. över 15 grader och sydlig vind som succesivt ökade under hela passet. Trodde jag hade väggat med dryg två mil kvar at cykelturen men det var bara vinden som gjorde en långsam. Hann i alla fall över åtta mil på drygt 2:30 timmar cykling, fint det.

Bra tid uppför Hällberget

Fin utsikt (och väder) bjöds det efter mjölksyrefesten.

Blev ett bra stabilt race uppför Hällberget idag. Tiden 15:39 minuter sägs vara en av de bättre tiderna som gjorts och då har det ändå sprungits en del av bygdens idrottare. Då kanske ni tänker att det finns väl inte så många där men jag kan säga av Skånes cirka 1,5 miljoner invånare hade nog ingen av dem lyckas springa snabbare än mig. Så är det, utan att vara alltför självgod och arrogant. Kanske hästen All in hade klarat det, bra häst som både kan hoppas och springa bra.

För att ta mig upp till Hällberget så tog jag Forden och hämtade upp Mattias Bångman på vägen ditt. Väl på plats sprang vi upp och ner från berget innan vi drog igång racet. Banan var fin och varierad men ganska tekniskt krävande, inte helt lätt alltså. Vi höll ihop en del i början innan jag sakta drog ifrån. Hade som vanligt lite låg puls i början, men kände mig ganska pigg ändå. Skulle kanske kört lite stegringar/fartökningar för att få igång hjärtat lite mer. Hur som helst lyckades jag disponera krafter väl hela vägen upp. Tog emot ordentligt i någon brantare del på slutet men kunde ändå pressa mig väl in mor mål. Riktigt fin stigning att ta sig upp på, cirka 10 % lutning var det i snitt.

Data från racet:

  • Tid: 15:39 min
  • Distans: 2,93 km
  • Snittpuls: 175 (90 %)
  • Maxpuls: 185 (95 %)
  • Höjdmeter: 284 m
  • Fallmeter: 0 m

Inte jättehög snittpuls men det handlar också om att hushålla krafterna för att orka med den krävande sista kilometern. Tyckte jag lyckades väl med det, kunde kanske sprungit några sekunder snabbare om det var själva tävlingen som går av stapeln i maj månad. 284 fina höjdmeter vilket är klart mer än vad man kan bestiga än i Skåne i ett svep. Blev positivt överraskad att denna stigning och kommer förhoppningsvis springa loppet d.v.s. Hällrace nästa år. Skulle ha sprungit loppet i år men blev sjuk i Rosfeber så fick kasta in handduken. Förra året flyttade jag upp till Jämtland så jag missade därför loppet p.g.a. det. Årets lopp vanns av Petter Engdahl och min tid idag var 55 sekunder efter hans tid då. Han vann även Peak Perfomance Vertikal K för en månad sen och då var jag cirka 3,5 minuter efter då jag själv sprang i 45 minuter den gången. Så tror dagens prestation var bra. Vägde in på 70,8 kilo på morgonen idag, fem, sex kilo lättare är man ju med i matchen.

Efter vi hade sprungit ner så åkte vi och käkade innan vi åkte vidare och plockade lite bär. Jag har nu fått tag på mina efterlängtande blåbär. Dom fanns (finns fortfarande) i Offerdalsbygden. Jag hade utan tvekan kunnat bo här ute på landsbygden, gärna på en egen liten gård med närheten till lugnet och fjällen.

Bångman pustar ut efter racet.

Brant backe (syns inte i bild), här gäller det att inte lägga ballorna nerför.

 

Testrace Hällberget imorgon

Backlopp löpning imorgon. Är bra uppför, här en bild från St: Hans Extreme förra året i Lund.
Tog täten tidigt i loppet förre den slutliga vinnaren Henrik Orre som bl.a. vann Trelleborgsloppet (10 km) på 32:22 min.

Ska påminna om alla som är sugna att springa ett testrace imorgon. Utanför Kaxås bjuds det på ett testrace uppför, 3 kilometer och 250 höjdmeter uppför i terrängskorna. Klockan tio går starten imorgon och det är egen tidtagning som gäller och det utlovas garanterat mjölksyrefest. Kanske t.o.m. kan utlovas att det finns ett och annat bär att plocka, därför ska jag ditt. Noterbart är att det inte är loppet som går i maj månad som avgörs utan ett träningsrace. Det är jag och Mattias Bångman som ska springa än så länge men vi hoppas på fler förstås. Alla är inte iväg och har åkt Alliansloppet idag, såg flera skidskyttar/längdskidåkare på gymmet idag så det finns en hel drös som borde kunna vara med imorgon. Hoppas vi ses där!

Film från årets Hällrace, visst ser det häftigt ut!

Annars idag? Blev tidig uppstigning för att köra ett tidigt stakintervallpass med Zebastian. Var tämligen folktomt uppe på rullskidbanan idag. Var lite segt idag, rullade inte direkt snabbt heller när temperaturen ligger på åtta grader. Åkte sedan vidare till Krokom där jag var med på Krokomsdagen tillsammans med Centerpartiet. Trevligt att träffa nytt och gammalt folk, känner att det är nyttigt för mig att träffa folk, är lite ensamt i min ungkarlslägenhet. Efter det så åkte jag förbi Rödön och plockade jordgubbar för 4:e gången i sommar, som nu är på sluttampen av säsongen. Åkte sedan hem och såg slutet av dagens etapp av Vueltan innan jag sprang (bokstavligt) vidare till gymmet. Väl där hade jag en bra känsla i kroppen idag, blev bl.a. chins med helt raka ben 3×4 och bänkpress 1×8 på 60 kg och 2×4 på 65 kg. Det tar sig för en klen man som jag. Klen är jag dock inte i uppförslöpning, ses imorgon (förhoppningsvis).

PS: om någon undrar hur jag tog mig hem från gymmet kan jag säga att jag sprang hem med.

Sportfredag

Bild från förra året av Integra Sprint Race, då jag fick oförtjänt TV- tid då jag blev upphunnen av vinnaren Vinje Vegard. Loppet i sig var är ju en backsprint på 1500 meter, troligtvis mitt sämsta backrace någonsin men samtidigt min bästa sprint om man kollar på hur långt efter jag var rent procentuellt. Kan man ens räkna så?  Foto: Johan Trygg/längd.se

En redig dag i sportens anda har det blivit idag. Har själv nästan lyckas med en fin struken hand till träning idag och sen har det varit mycket övrig sport idag som man var tvungen att följa. Det började med att åka lite skejt med Zebastian på morgonen, en långtur med en del blåst idag ute på landsbygden. 56 kilometer blev det på Marwe 6:orna på 3:12 timmar.

Efter lunch så åkte jag och hämtade lite lokala varor på Glada lådan i stan. Så nu har jag renskav, älgfärs och jämtländskt haloumi hemma, fint det. Fick ett presentkort av kommunen efter vinterns framgångar som jag idag använde, få passa på att tacka skattebetalarna men det var det nog värt. Väl hemma sen så blev det lite sporttittande, blev ridsport och cykel (Vueltan d.v.s. Spanien runt och EM i Göteborg).

Var ganska trött i benen efter förmiddagspasset, hör ju inte till vanligheten att skejta över tre timmar direkt. Var lite tveksam till eftermiddagspasset, men det blev tillslut banintervaller. Alternativen var skidgångsintervaller eller vila, men efter onsdagens pass ville jag inte springa så mycket nerför men var osäker hur mycket banintervaller skulle slita med. Ett svårt beslut, men beslutade mig tillslut att nöja mig med fem stycken 1000 meters intervaller och göra dom bra och försöka göra negativa splits d.v.s. springa fortare och fortare efter varje intervall utan att löpsteget skulle bli lidande. Tyckte jag lyckades med min plan väldig väl.

Siffror från intervallerna:

  1. Tid: 3:16,9 min – Snittpuls: 165 (86 %) – Maxpuls: 174 (90 %)
  2. Tid: 3:15,2 min – Snittpuls: 166 (87 %) – Maxpuls: 177 (92 %)
  3. Tid: 3:13,8 min – Snittpuls: 168 (88 %) – Maxpuls: 179 (93 %)
  4. Tid: 3:13,3 min – Snittpuls: 170 (89 %) – Maxpuls: 181 (94 %)
  5. Tid: 3:13,2 min – Snittpuls: 170 (89 %) – Maxpuls: 181 (94 %)

Som man kan se hade jag inte så värst mycket högre snittpuls än onsdagens pass, trots det var tröskel då och idag hårdare. Det beror dels på att jag är ganska trög att få upp pulsen och dagens intervaller varade ju inte så värst länge per gång. Dock kändes det klart jobbigare än onsdagens tröskelpass och maxpulsen var ju klart högre än då. Jag försökte hålla igen lite på första intervallen, så jag kunde få en bra chans att kunna springa snabbare och snabbare. Tyckte även löpsteget höll ganska hyggligt, var egentligen bara sista intervallen som var lite krampaktigt. Nöjd över intervallerna, snitt på 3:14 minuter. Hade tidigare i år 3:19 minuter i snitt och förra året hade jag 3:12 minuter i snitt en gång så man har tydligen varit bättre. Är långt ifrån någon av de bättre skidåkarna när det kommer till banlöpning men det finns även de som är sämre än mig på det. Spelar å andra sidan mindre roll då det är på vintern man ska åka fort.

Väl hemma igen så blev det fortsatt mycket sporttittande, cykel, friidrott och förstås rullskidorna i Trollhättan. Imorgon är det dags för världens största rullskidlopp, Alliansloppet. Avslutningsvis få jag säga att det är roligt att Östersund FK lyckas så bra i fotbollseuropa, bra för regionen och för svensk fotboll. Ska bli spännande att få se spanjorerna (Bilbao) komma hit i vinter och spela en match.

Facebook påminde mig att det var fyra år sedan jag åkte Alliansloppet, gick väl lika dåligt då som det alltid har gjort i det loppet.

Såg inte matchen igår men ser arenan från min lägenhet.

Sprang så många gånger förr på Hofvallen. Det var faktiskt en annan kille till som sprang intervaller där.

Sommarpratarna 2017

Årets sommarpratare. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Vaknade i morse att det smattrade på rutan, det regnade och jag insåg att jag hade vilodag. Skön start på dagen. Denna dag har varit lugnt och jag har fixat lite små grejer bara. Har bl.a. blivit en promenad till stan, varit på återvinningen och plockat hallon som växer precis vid min parkeringsplats- närodlat.

Så som många gånger brukar jag lyssna på olika poddar när jag strosa runt i min egna lilla värld, så även idag. Har nu hunnit lyssnat igenom samtliga av årets sommarpratare, tänkte dela med mig några av mina favoriter.

  • Sarah Sjöström är en makalös idrottskvinna som hade ett intressant program att lyssna på men främst mäktigt med alla hennes framgångar som hon hittills har haft- hon är trots allt bara 24 år gammal.
  • Rickard Tellström sommarprat var väldig bra och intressant, åtminstone om man gillar mat. Han tog bl.a. upp det där med allergier och specialkost, att allt fler har specialkost som är t.ex. laktostolerant. Han menar med att det är väldigt mycket förre som egentligen har matallergi i Sverige, inte konstigt egentligen då all oändlig skräpmat det finns att få ta på och stoppa i sig. Kan få vem som helst att må dåligt. Också intressant när han tog upp om hur många i LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) endast hade en enda person som behövde specialkost i ett större sammanhang av cirka 500 personer. På en som jag tror det var en studentmiddag i en storstad var det nästan 20 % av besökarna som beställde specialkost p.g.a. påstådda allergier. Jag känner igen mig en del av lite sittningar man gick på när man var student. Man blev ju glad när de började servera förrätten tills man sen insåg att det var alla med specialkost, som typ glutenfritt, laktosfritt, vegetariskt/vegans kost. Eftersom jag är uppvuxen på gård har jag fått ”härda ut” och sluppit allergiproblem även om jag hade astma i och omkring tonåren. Med att gosa runt med kor och strö halm gjorde nog susen. Sen att man fått riktig gammaldags fett mjölk har ju knappast varit någon nackdel.
  • Janne Josefsson, journalisten som röstar blankt i valen och verka vara en av få journalisten mig veterligen som inte är vänstervriden som många annars är. Gillade precis som övriga lyssnare hans sommarprat, som faktiskt är det populäraste hittills. Sen gillade jag hans musiksmak väldig mycket med, helt enligt min smak.
  • Kalle Lind träffade jag för första och hittills enda gången i våras vid en radiointervju i P4 Malmöhus. Jag kan säga han är likadan i verkligenheten som han påstås kunna vara när han är med i diverse sammanhang som På Spåret eller hans egna Podcast Snedtänkt med Kalle Lind. Gillar honom trots hans mor är sosse och att han kommer från Sveriges tråkigaste stad, Eslöv.
  • Sven Melander, alltid lika roligt och spännande att höra på honom, från dåtid till nutid.
  • Roy Hogdson fotbollstränare som även att han inte tränat ett svensk fotbollslag på länge fortfarande prata ganska bra svenska. En idrottsprofil är alltid lika intressant att lyssna på när man själv är idrottare.
  • Henrik Dorsins sommarprat för några år sedan sändes i repris i år då en annan utgick. Alltid roligt att höra på honom och hans sommarprat måste vara ett av de mest udda i sitt slag men också ett av de allra bästa någonsin.
  • Percy Nilsson som är byggherren som med svåra odds lyckas skapa ett imperium. Han har dyslexi och körde sitt sommarprat helt utan manus, blir mer äkta och bättre så. Jag har många gånger svårt få de som framstår som värsta poeter när de läser sitt inskriva manus.

Tröskelintervaller löpning

Jag och Bångman innan intervallerna. Foto: Patrik Modin

Idag bjöds det på tröskelintervaller hemma på berget mitt. Joggade runt berget och mötte upp Mattias Bångman vid Frösötornet där vi började med att värma upp ett varv på elljusslingan som vi sedan skulle köra intervaller på. Blev även lite löpskolning innan vi drog igång intervallerna. Ett varv mätte (enligt Strava) lite drygt 2,2 kilometer och 66 höjdmeter, varav sista 700 meterna har en stigning på 58 höjdmeter som ger en snittlutning på 8,1 %, ganska styv avslutning vi hade på varje runda.

Intervallerna kändes generellt ganska bra men hade svårt att springa bra utför redan under andra intervallen. Är väldig ovan att springa fort utför då jag har sprungit extremt lite av den varan den senaste tiden. Faktum var att jag faktiskt hade lika hög puls utför som uppför. Högst puls hade jag faktiskt strax efter en av de brantare backarna som gick utför, då jag var uppe i 176 (91 %) och något enstaka slag över tröskeln där och då. Sen hade jag en topphastighet på 26 km/h just där och då så det gick inte direkt långsamt. När jag sprang ST: Hans Extreme förra året nådde jag upp 27 km/h som snabbast, annars är fart över 20 km/h i löparskorna högst ovanligt för undertecknad. Första intervallen gick klart snabbast och den tiden vi tog var uppför, nerför sprang vi lika fort i princip varje gång.

Intervallerna i siffror:

  1. Tid: 8:17,4 min – Snittpuls: 165 (86 %) – Maxpuls: 176 (90 %) – Snittempo:      3:44 min/km
  2. Tid: 8:27,0 min – Snittpuls: 169 (87 %) – Maxpuls: 176 (90 %) – Snittempo:      3:48 min/km
  3. Tid: 8:28,8 min – Snittpuls: 168 (87 %) – Maxpuls: 175 (90 %) – Snittempo:      3:49 min/km
  4. Tid: 8:26,9 min – Snittpuls: 170 (88 %) – Maxpuls: 177 (91 %) – Snittempo:       3:48 min/km

Så gott som all tid av min knappa 34 minuter intervalltid låg inom 87-90 % av max vilket är inom min uppmätta tröskelgräns. Lite märkligt att jag hade så hög puls utför men det beror nog på dålig löpekonomi, så det finns klart förbättringspotential där. Uppför kan man inte klaga, kändes inte som det gick snabbt men det berodde på att backen upp till mål är ordentlig tuff. Tror jag har stor nytta av detta pass inför ev. Lidingöloppet om exakt en månad. Tror dagens belastning är ungefär vad jag behöver och ska ligga på för att ta mig igenom loppet. Blev nästan en mil idag så det kändes i benmusklerna lite här och där. Tror jag inte hade haft något problem att hålla samma fart i två mil i samma typ av kupering. Faktum är att dagens kupering är bra mycket mer kuperat generellt än just Lidingöloppet, dock ingen Abborebacke som Lidingöloppet har men bra träning att på alla sätt att köra dagens pass. Sen är det väldigt roligt med sällskap med. Passet avslutades med att plocka lite halon innan vi skildes åt och jag sprang bokstavligt talat nerför och hem.

På eftermiddagen var jag ute på ett kort stakpass. När jag väl hade kommit till rullskidbanan så körde jag 4×2 min stakning på 3:an. Jag började i bottnen längst bort på rullskidbanan och avslutade efter knixen innan det blev plant och sen går utför ner mot torget. Efter halvvägs tog jag en vila på cirka två minuter. Stakade sedan ganska länge till innan jag körde samma visa igen. Varje drag tog man 15 höjdmeter och inga fall meter alls. Snittade ungefär 20 km/h på mina Elpex 3:or. Har förövrigt nya bakhjul och fortsätter få de att gå rakt, går sådär men lite mer slitning på hjulen så ska de väl ordna upp sig. Känslan var väl sådär i stakningen, svårt när skidorna gick åt alla håll men bra pass blev det ändå och jag föll ju inte som jag gjorde sist jag körde liknande pass.

Var i alla fall glad innan intervallpasset. Om någon som undrar varför man har så mycket kläder på sig så kan jag meddela att det är höst och kallt här uppe, kvicksilvret få kämpa för att ta sig upp på tvåsiffrigt nu. Anledningen varför Patrik var med och fotade oss var att han körde Zebastian och Gunnar ner, då dessa körde intervaller uppför till Frösötornet idag. Skidgymnasiet körde också uppför där idag, frågan är nog inte om fler rullskidåkare åkte där idag än vad det var bilar som passerade. 

 

Dopingdomen

Foto: Bildbyrån.

Idag kom dopingsdomen för Therese Johaug efter en onödig lång process. Det blev ett 18 månader långt straff, vilket gör att hon missar OS i PyeongChang. Rätt eller fel? Jag har personligen ingen riktig åsikt vad som skulle ha varit rätt straff men det jag tycker är bra är att det inte är ”okej” och att vara oförsiktig på vad man stoppar i sig eller i detta fallet smörja på sig. Det ska inte spela någon roll om du heter Therese Johaug eller Kalle Andersson och är en vanlig motionär. Samma regler och straff ska gälla alla, oavsett nivå.

Sen allt det där ”tycka synd om henne snacket” som surras friskt här i Sverige och inte minst i Norge. Tänk om hon kom från Ryssland, då hade nästan alla begärt två års fängelse direkt. Vi pratar trots allt om en anabol steroid. På tal om Ryssland så är det fortfarande några skidåkare (b.la. Legov) som är avstängda att tävla, trots de inte ens åkt ditt på doping utan bara för att deras dopningsprov blev manipulerad som det verka på ett statligt vis. oklart hur den historian slutat.

Jag har inget emot att hon kommer tillbaka och tävlar efter sin avstängning, däremot kommer jag har svårt att glädjas med hennes ev. framgångar om hon nu fortsätter satsa vidare d.v.s. Detta beror på att hon säger själv att hon är helt oskyldig, ett tråkigt naivt utryckt och beteende. Du har alltid 100 % ansvar var du få i dig när du är elitidrottare. Man har ju hört många bortförklaringar när idrottare åkt fast för doping men i Therese fall tror jag det är sant så som hon har sagt. Det är som man bruka säga, du lär dig av dina misstag och man måste ta ansvar för sina handlingar oavsett vad du heter eller från vilket land du kommer ifrån.

Jag själv är noga med vad jag stoppa i mig och kolla alltid på innehållsförteckningen på vissa livsmedel och läkemedel innan jag använder dessa. Sen kan man enkelt dubbelkolla på riksidrottsförbundets hemsida om vilka ämnen/substanser som inte är tillåtna eller icke är tillåtna att använda. Under dagens träning som bestod av tre timmar stakning och en timme löpning (+spänst) så drack jag kranvatten, så inga spår av anabola där inte.

Jag skrev ett längre inlägg om fallet Johaug förra hösten då det blev officiellt att hon hade fastnat i en dopningskontroll.