månadsarkiv: juli 2017

3:a Green Run 2017

Var både cool och fräsch innan loppet men nummerlappen hamnade lite snett.

Om gårdagen gick i gräsets tecken så går hittills denna dag i regnets och blötans tecken. Tänkte passa på att summera gårdagens jobbiga men roliga lopp. Blev ju en 3:e plats och jag är nöjd över det. Sprang taktiskt smart och hade inte så mycket mer att ge för att kunna få en bättre placering. Ett väl disponerat lopp var det.

Resultat

Tävlingsplatsen var min hemmabana när vi prata om golf, nämligen Tomelilla GK. Så bansträckningen kan jag i sömnen, men banan vi sprang ser klart annorlunda ut än när man spelar golf. Uppvärmningen var ganska lång, ungefär 45 minuter blev det totalt innan loppets start, sista 15 minuterna körde jag ett antal stegringslopp. Banan var den samma som ifjor och vädret var ganska likt igår som då. Lite svalare i år men med mer blåst var det. Sen såg min dag ut nästan helt identiskt som förra året med, intensivt med allt var det innebar. Går att läsa allt jag gjorde igår i gårdagens inlägg. Kände mig trots allt lite piggare innan start i år än förra året.

När väl starten gick så tog jag det ganska lugnt. Jag har märkt att ju fler lopp jag springer desto långsammare har jag blivit i början av lopp, på gott och ont. Kändes som det skulle bli tufft att ens bli topp tio. I första uppförsbacken lyckades jag ansluta till gruppen som jagade den redan då överlägsna Erik Fagius. Jag hade bl.a. med mig min bror och Oskar i den gruppen. Jag hade bestämt mig att öka tempot i de få korta backarna som fanns på bansträckning. Banan är tuff, det håller jag helt och hållet med men det är inte så värst många backar och de är framförallt i så långa men å andra sidan branta. Men backar som bara tar 15-45 sekunder att springa uppför är lite för lite att göra något för undertecknad. Bara dagens runda jag sprang i ösregn tillsammans med Raj hade fler höjdmeter på den rundan än vad gårdagens lopp hade. Men att springa konstant på gräs är super segt och med alla tekniska svårigheter som att springa nerför (även uppför förstås) serpentinvägar i hög fat är ingen lätt uppgift. Ingen bana man springer fort på direkt.

Efter jag hade sprungit på i de nyss nämnda uppförsbackarna så ville jag inte dra utan fick upp andra. I varje backe som jag drog flög det av i regel en person, så nån nytta gjorde jag när jag var i tät i vår grupp. Men i motvinden vägrade jag dra till en början, dock var jag lite dålig eller snarare ovan att ligga extremt nära för att undvika få motvind på sig. Å andra sidan var jag så mycket grövre än alla andra jag sprang emot trots jag bara väger omkring 70 kilo just nu. Så jag fick på mig vind ändå, åtminstone min överkropp. Efter knappt 5,5 kilometer så fick fjolårssegraren Fredrik Petersen nog och släppte upp någon annan som ville dra. Jag visste att Tommy Olofsson min klubbkamrat hade visat tecken på att ha lite jobbigt så det var bara att ta körningen, även om jag hade önskat jag kunde vänta en halv kilometer till, då den längsta stigningen på banan skulle börja. Efter som jag visste det var ostlig frisk vind så visste jag även att man kunde hålla långt till höger som gav mer eller mindre lä hela vägen fram till nyss nämnda backe. Sen kunde jag ligga på den belastningen som jag själv ville då ingen ändå var sugen på att dra.

När väl de två längre backarna kom så hade jag inte riktigt klippet att skapa så mycket lucka som jag ville och lyckades göra förra året. Tommy flög visslingen av men kände att jag inte fick en lucka mot Fredrik så jag höll i ett tempo som gjorde att jag orkade springa på när det väl planade ut igen, något som fungerade bättre än förra året. Jag och Fredrik växeldrog sedan och utökade avståndet bak till Tommy, tyckte det var skönt för då visste jag att en topp tre placering var inom räckhåll i det starka startfältet. Sista två kilometerna gick även ganska fort och Fredrik lyckades skapa en liten lucka innan vi svängde runt och sprang de sista 200 meterna in mot mål. Ungefär så han avgjorde förra året. Jag kände mig ändå nöjd över denna 3:e plats, sprang 25 sekunder bättre än ifjor och disponerade loppet väl. Kunde ha sprungit fortare i början men å andra sidan hade jag ju mer kraft kvar sista halvan av loppet, hellre så än tvärtom. Sen att hjärtat håller sig i schack är en seger större än något annat just nu. Svårt att veta om jag kan plåga mig mer och mer och försöka utvecklas ännu mer än min nuvarande kapacitet, men kul att vara tillbaka på allvarligt igen. Det jag kunde gjort bättre i loppet var att springa bättre utför, har sprungit mycket i kuperad terräng hittills i år men då har underlaget varit rötter och sten när man sprungit utför. Det är liksom snabbheten och flytet jag saknade under gårdagens lopp, blev visserligen allt bättre under loppets gång men förbättringspotential finns det. Sen ska man inte glömma att jag endast sprungit tre fartpass löpning de senaste elva månaderna i A3-A3+ zon.

Siffror från loppet:

  • Tid: 33:23 min
  • Distans: 9,06 km
  • Snittempo: 3:41 min/km
  • Snittpulls: 177 (91 %)
  • Maxpuls: 187 (96 %)
  • Höjdmeter: 118 m

Kilometertiderna och höjdmeterna i parantes:

  1. 3:28 min (0 m)
  2. 3:26 min (-18 m)
  3. 3:42 min (0 m)
  4. 3:50 min (13 m)
  5. 3:36 min (-16 m)
  6. 3:46 min (1 m)
  7. 4:08 min (22 m)
  8. 3:39 min (-4 m)
  9. 3:34 min (2 m)

Kul på alla sätt denna tävlingen, vill tacka för arrangörerna Run Your Life och Tomelilla GK. Bansträckningen är verkligen riktigt bra men som sagt vill jag har mer kupering, men det går inte få till mer än var det redan finns. Även kul att få träffa gamla bekanta och även kul att föräldrarna hann vara med på tävlingen nu när det gick en sådan nära hem. Var ju värt att hålla på fram till småtimmarna igår att bli klar med grässkörden.

Bilder som min mor tog:

Storebror Johan innan start, själv så står jag vid startlinjen och klia mig på pungen. Oklart varför, kanske för det kliade.

”Hej jag heter Tommy”, ”hej jag heter Johannes”, svarade jag. Har aldrig träffat honom förut förutom innan gårdagens start men vi tävlar för samma klubb som är Andrarums IF. Vi höll i ihop 3/4 delar av loppet och vi slutade 3:a respektive 4:a.

Vinnarna i den långa klassen tillika klubbkamraterna i Björnstorps IF Lotta Huselius och Erik Fagius diskutera, liksom jag och Tommy. Klubbhemligheter möjligen?

Starten.

 

Min ovetande och ofrivilliga hare Oskar i svart hade gjort sitt efter en dryg kilometer.

Jag och Fredrik efter omkring 7,5 kilometer.

Jag var blekast på startlinjen men jag hade fältets kortaste shorts. Sprang i förövrigt i Salomon S-lab 6SG.

Johan sprang förbi som ohotat 8:a i loppet, troligtvis tyngst bland topp tio löparna.

Spurtar mot mål.

Vad f-an har jag givit mig in på, alltid lika vidrigt jobbigt att komma i mål. Vinnaren i rött linne är ju banne mig hälften så liten som jag är.

Bröderna Andersson i mål och prata med gamla golfbekanta.

Sträckte ut ordentligt i spurten men förgäves. Foto: Håkan Huselius

Bilder som Oskar tog (efter loppet):

Raj blev glad att se Oskar, 150 kvar.

3/5 delar av familjen Andersson + vovve.

Mina gamla arbetsgivarare Huselius själv var på plats.

Jag.

Artikel från gårdagens evenemang hamnade i lokal tidningen (Ystad Allehanda).

 

 

Gräslig lång dag

En bonde slutar inte för den är trött, den slutar när den är klar. Lyckades bli klara innan regnet kom, även om det var väldigt mörkt.

Hade tänkt att skriva om dagens lopp som jag deltog i men dygnet hade bara 24 timmar idag med så jag sammanfatta hela min dag i punktformsinlägg. Dagen har varit gräslig jobbig utan att överdriva eller för den delen att vara lite lustig.

  • Gick upp strax innan sju på morgonen och åkte till grannbyn för att åka en runda på 28 kilometer på mina 4:or. Allt detta innan frukost och passet var avklarat till klockan nio på morgonen. Kändes bra förutom att jag hade för mjuka stavar (Staffanstaven) och dåligt slipade stavspetsar. Ganska frisk vind stakade jag endast i 1:40 timmar exakt. Gick inte ner i fartställning en enda gång. 118 höjdmeter och en snittpuls på 133 (69 %).
  • Klippt gräset
  • Blev en korunda idag med, fast på cykel.
  • Rensade ogräs i bland betorna.
  • Packade och jämnade till för egen maskin i ensilageplansilosen, ungefär som att trampa i en sådan stor mjuk matta som man hade när man hade idrott i skolan när man var liten.
  • En timmes vila som spenderades med att se slutet av dagens Tour de France etapp.
  • Åkte till Tomelilla GK och sprang Green Run där jag slutade på en 3:e plats. Lite snabbare tid än förra året och jag disponerade krafterna väl och framförallt sprang taktiskt bra. En längre rapport från loppet kommer imorgon.
  • Väl hemma igen så var det dags att ge djuren ensilage och kalvarna mjölk.
  • Avslutningsvis lyckades vi hinna täcka ensilagebunken innan regnet kom. Detta strax innan midnatt, lång dag på alla sätt.
  • Kommer somna ovaggad, troligen innan jag hinner publicera detta inlägg.

Hemma på Österlen

Rosa hade blicken på majsen istället för mig.

Har idag lämnat republiken Jämtland för att anlända Österlen där jag är född och uppvuxen. Många, speciellt mäklare anser typ att hela Skåne hör till Österlen, så är inte fallet men jag är en äkta Österlen bo……..eller jag var. Innan jag kom hem till föräldrargården hann jag in om Huselius Skidsport för att inhandla en valla. Ironiskt nog när det är juli men min enda LF- valla tog faktiskt slut i veckan. Var ju som bekant i Torsby och åkte skidor förra veckan.

Väl på plats hemma så blev det fika med tårta och bär då min mor fyllde år. Sen var det gamla vanliga när jag kommer hem, brukar av någon konstig anledning hamna i stallet bland massa kor. Så även denna gång. Av någon ren slump verkade det bli grässkörd även denna gång jag kom hem över sommaren, var samma visa förra året. Så jag fick agera dräng denna eftermiddag/kväll. Gav korna mat och strödde fint hos dem innan kalvarna fick sin kvällsmjölk. Då kanske ni undrar om jag hann träna idag? Det gjorde jag, de djuren som är på sommarbete skulle ju tittas till. Är lag på daglig tillsyn när man har djur på sommarbete. Borde vara lag att ha daglig tillsyn på tonåringar också, hade nog varit bra för samhället. Hur som helst var samtliga djur där vilket var bra. Även farmor och farfar hann jag besöka på min runda.

Löpningen idag kändes bra, lite seg i början då jag var ganska överhettat av att vara i stallet i full utrustning. Sprang i barüber denna kväll, var en bit över 20 grader samt ovanligt lite vind. Endast en svag sydlig vind, ovanligt men härligt. Hade beställt ett nytt pulsband som lyckligtvis kom fram idag, så nu vet man var pulsen ligger exakt när man tränar igen. Jag försökte ligga hela tiden så nära 137 i snittpuls vilket motsvara ett laktatvärde på 1. Endast uppför jag översteg denna gräns, upp till 2 i laktat kan man ha för att kalla A1 har jag lärt mig. Var långt ifrån att komma upp i 2 laktat idag. Lite nördig information men det var faktiskt det jag mest fokuserade på förutom att förbättra löpsteget och öka frekvensen en aning. Få se hur det går på morgondagens lopp. Dagens underlag var mestadels asfalt och grusväg, blandad med en del äng där djuren gick och betade. Hade tänkt att löpa en timme eller så men benen var så pigga så jag fick skarva lite extra i grannbyn och även extra runda runt gården så jag blev nöjd.

Så här såg data ut från dagens korta och enda pass ut (effektiv tid): 

  • Tid: 58:09 min
  • Distans: 12,58 km
  • Snittempo: 4:37 min/km
  • Snittpuls: 133 (69 %)
  • Maxpuls: 144 (74 %)
  • Höjdmeter: 86 m

Jag och mina flickor. De låg och vara vilade när jag for förbi dem, alla var där men ingen ville resa på sig. Djurrättsalliansen har tydligen missat hur bra dessa djur har det.

Kossorna blev glada när de fick kvällsmat och en och annan klapp. Fick ösa ut deras mat förhand idag, precis som förr. Bra träning.

 

 

Green Run på torsdag

2:a Green Run 2016. Foto: Oskar Henriksson

Kommer ner till Skåne imorgon och har lite ”semester” och ska springa Green Run på torsdag. Blev 2:a förra året då det också var första upplagan. Man kan läsa mer om mitt lopp då, här. När det kommer till terränglopp i Skåne så har jag alltid ambitionen att vinna oavsett vilka som är med, så även på torsdag. Jag hade dock varit glad om det bara var upp och ner under hela loppet, är en del plattlöpning som jag inte gillar, eller snarare behärska så värst bra. Man kan läsa inlägget på Green Runs hemsida om favoriterna till segern i loppet. Jag har tydligen sagt att jag ska vinna och grilla dem i uppförsbackarna. Det står jag för till 100 %.

Jag kan inte påstå att jag toppar formen till torsdagens lopp, 9,5 timmar har man mäktat med hittills denna vecka och då är det fortfarande bara tisdag. Visserligen tisdagskväll, men ändå. Har spenderat dagens träningstimmar på rullskidorna. Först skejt med Zebastian på förmiddagen, tröskel med skytte för att var mer exakt. På eftermiddagen skulle jag själv ut och köra maxstakning i uppförsbacke. Backen jag körde var uppför direkt efter Velodromen och till Granrisbackens topp. 500 meter knappt och 36 smärtsamma höjdmeter mäter denna sträcka. Kände mig seg idag och blev som vanligt vidrig trött. Skillnaden från tidigare maxstakning i denna backe var att för det första gick fortare än tidigare pass men kände mig ändå fräschare efteråt, en bra stund efteråt kan jag väl meddela för efter varje intervall vill man egentligen bara lägga sig och dö………en stund i alla fall. Samtliga fyra intervaller gick under två minuter och det var första gången jag överhuvudtaget lyckades göra det, två blankt var det jag hade mäktat med förut som bäst. Få väl erkänna att medvinden kanske gjorde sitt, även om det egentligen bara handla om styrka och kondition då det är så fruktansvärt brant. Dagens splittrar var alla inom 1,5 sekunder och var i följande ordning: 1:58,2 – 1:59,2 – 1:59,7 – 1:58,5.

Bra pass på alla sätt och framförallt hann jag komma hem lagom till finalen av dagens etapp i Tour de France drog igång. Nöjd.

Jag först i bild och den slutliga vinnaren av första upplagan av Green Run Fredrik Petersen. Banan går på min gamla hemmabana (Tomelilla Golfklubb) och bilden är på väg uppför trapporna till gamla 17:e gula tee, nuvarande 8:e.

Timmarna rullar in

Bra utsikt över Frösön (närmast) och Östersund (staden efter bron).

Träningstimmarna rullar in på träningskontot i snabb takt just nu, synd att inte bankkontot ökar i samma takt. Jag hade inte ens börjat med min kvällsstyrka innan man hade cashat in en full hand (fem timmars träning) denna måndag. Allt började med ett 3,5 timmars långt stakpass tillsammans med Zebastian. Lugnt och fint pass och jag var pigg hela vägen men blev lite bitter över en regnskur som skulle envisas i sådär i cirka en halvtimme. Onödigt tyckte jag, då det annars var fint väder och framförallt ingen blåst på förmiddagen.

På eftermiddagen så började jag springa upp på mitt kära berg som jag bor precis vid dess fot. Körde spänststyrka i tre set, grodd-, enbens- och diagonalhopp. Efter varje set sprang jag lugnt ett varv runt elljusslingan. Sen när man var klar med det, så fortsatte jag ner till asfalten och forcerade vidare till Östersund och Vintersportcentrum, där det väntades styrka. Körde den vanliga styrkan som är: chins, rygglyft, tricepsdrag, hantelpress, armhävningar, benpress, hamstringscurl, boxkliv, baksidalår på box, plankan, bergsklättrare och fällkniven. Sen löp hem från gymmet.

Summering av dagen, fem timmar lite drygt konditionsträning + 40 minuter styrka.

Sub 70 kg

Invägning idag.

Vaknade sent på morgonkvisten när regnet droppade kraftigt på rutan  och insåg att jag hade vliodag. Bra start. Började med att väga mig och vågen visade för första gången på ett år under 70 kilo. Ett resultat som gör att Adam Steen få ordentligt med ångest. Jag brukar vägar omkring 70 kilo på somrarna, så inget konstigt med det. Men efter hjärtproblemen förra hösten så gick jag snabbt upp i vikt då jag inte tränade. Var ju inte riktigt van att inte träna samt åt precis som om jag tränade, då var det kanske ingen slump att vågen visade på 77,8 kilo som mest. Inte konstigt att gårdagens lugna löpning kändes väldigt lätt, då man nu tydligen är lättare än på länge. Ska tävla nu på torsdag i löpning men fundera även att springa PP Vertical K, ett lopp som går från Åre torg till Åreskutan om drygt två veckor. Borde passa en lätt kropp att springa bra uppför där.

Annars har jag bara tagit det lugnt denna söndag, bara slappat och små fixat lite grejer. Blev trots allt drygt 25 timmars träning denna vecka. Har varit mycket sport på TV idag, vilket jag har utnyttjat till max. Ridsport, golf, cykling, tennis, friidrott och fotboll har man haft som söndagsunderhållning idag. Att sport som ridsport och golf inte har varit klassat som friskvård är inget annat än skamligt. Två av landets största sporter som bl.a. har inneburit några av vinnarna av Jerringpriset de senaste åren, från just golf eller från ridsport. Kul att se Roger Federer vinna sin smått otroliga åttonde seger i Wimbledon, detta utan att förlora ett enda set i hela turneringen. Denna mannen är en av vår tids största idrottsprofiler nånsin. Mest tid tillbringades på att se Tour de France, alltid lika kul och spännande.

 

 

Sista dagen i Torsby (för denna gången)

Blev en förmiddag uppför Hovfjället, har ju åkt många tävlingar upp där senaste åren annars, en var förra året då jag slutade total 5:a efter två dagar med backrace, ett skejt och ett klassiskt som syns på bilden. Vill minnas att det var ganska kallt och blött den gången. Det är Tom som tagit bilden och han träffade man på också en dag när han var ute och finrullade på Torsbys rullskidbana tidigare i veckan.
Foto: Tom Lindström T-W Media

Då var sista dagen i Torsby kommen för denna gången i alla fall. Blev stakintervaller i tunneln, åtta till antalet blev det. Lagom avslutning. Sen bilresa hem i sommarvärmen som det var hela vägen. Väl tillbaka på Frösön skulle jag ge mig ut på ett ”rensa huvudet pass” efter den långa resan hem. Ytterst få löppass som jag har känt mig så pigg och spänstigt, konstigt nog efter all den senaste tidens träning. Första hälften blev det uppe på den tuffa terrängen på Frösöberget, sen blev det lite kyligt så jag letade mig ner längs vattnet och löpte på plattare terräng sista halvan av passet. Bor på fel sida av berget om jag vill ha kvällssol kom jag på, sen var det en aning kallt att springa barüber i skogen. Skön avslutning annars på denna långa lördagen.

Den obligatoriska glassen efter lunch på Valbergsängens fina restaurang. Lagom stor portion efter maten, annat var det när min klubbkamrat Marcus Vestlund tyckte det var alldeles lagom med att ta en hel talrik med glass efter maten när vi i klubben var där för några år sedan.

Allt utom skejt

Bild från gårdagens mandomsprov uppför Hovfjället. Foto: Micke Åström

Idag har vi gjort lite allt möjligt, typ allt de vi brukar göra fast inte skejt. Blev först långpass på 3,5 timmar där vi började med löpning och gick sedan in i tunneln och körde klassiskt. Bättre fäste idag, man kanske har lärt sig att diagonala igen. På eftermiddagen blev det först styrketräning, följt av impulser stakning i tunneln i dryga timmen. Lite av varje idag i träningsväg men ingen skejt förutom att man åkte på skejtskidorna när man stakade på eftermiddagen.

Hovfjället

I slutet av backen, oklart varför jag hade pulsbandet på när det ändå har slutat fungera. Ser kanske coolt ut kanske. Foto: Micke Åström

Blev två vändor klassiskt uppför tuffa Hovfjället idag på förmiddagen. Förutom de 391 höjdmeterna som tas så bjöds det på fint soligt väder men dock ganska blåsigt. Hade motvind hela vägen förutom på slutet, var också sista två kilometerna som kändes lättast. Beror kanske på medvinden man hade där. Som chaufför hade vi anlitat Micke Åström som annars jobbar i tunneln till vardags.

Har själv kört uppför denna backe vid ett flertalet gånger, då i tävlingssammanhang. Min bästa tid på skejt tävlingshjul är 22:46 minuter, finns inte alltför många som åkte snabbare än så. Som bästa tid i klassiskt stil har jag på 2:or 26:55 minuter som jag hade för tre år sedan. Idag åkte vi på 3:or. Vad jag hade mäktat med i nuvarande form låter jag vara osagt. På eftermiddagen blev det 1:40 minuter skejt i tunneln.

Fler bilder från Hovfjället som Micke tog.

Innan första draget.

Han är med.

Han jagar mig.

Zebastian in action.

47 varv i tunneln

Dagens arbetsplats, fysiskt bra men psykiskt jobbigt. Bild från förra sommaren, är sig likt annars kan jag nämna. 

Idag har man snurrat runt i skidtunneln här i Torsby, 47 varv fördelat på två pass denna onsdag. Först skejt där vi åkte både med och utan stavar och ibland åkte vi endast med en stav. Börja faktiskt kunna åka 2:ans växel på båda hållen nu, man lär sig. Eftermiddagen blev det med fäste under skidorna, funkade sådär egentligen men bra att träna på det med. Hade noll tendens till fäste första varvet men sen lärde man sig väl och åka ordentligt, så det gick helt okej att smyga fast skidorna i uppförsbackarna. Blev som sagt 47 varv totalt, vilket innebär omkring sex mil åkning på längdskidorna idag. Fint det i juli månad. Lyckligtvis kan man vända håll så det blev som tur var inte 47 varv åt samma håll. Kan väl säga att man blir bra snurrig att åka runt där det enda man ser är betong, lampor och snö att titta på. Kan väl säga att guidningen går på autopilot. Imorgon utlovas färre varv i tunneln, vilket kan vara gott rent psykiskt.