Dessa var det som var med i helgen, fint gäng.

Idag avslutades campen med en halvdag på Bosön. Lite bra nyttigheter inför Paralympics och en mycket bra och inspirerande föreläsning av Mikael Lindnord. Han var en framgångsrik svensk multisportare som nog är mest känd för att ha tagit hand om den sargade hunden Arthur under en tävling som hängde med Mikaels lag. Slutade med att han fick följa med honom till Sverige. Har blivit bok av händelsen och kommer bli en Hollywood film inom en snar framtid. Mäktigt.

Även idag blev det morgonträning tidigt på morgonen innan frukost. Styrketräning ben och mage blev det. På eftermiddagen åkte jag till Uppsala och min bror. Blev lite minigolf, men resultatet är redan slängt i papperskorgen sen länge. Jag förlorade.

Blev en fin kvällstid a löpning på kvällen. Passade på att springa baruber och få lite färg. Kan inte veta vilken veckodag det blir sommar i Östersund, blir en onsdag kanske i år. Möjligt att någon såg en likblek löpare runt omkring Uppsala idag, kan varit jag. Turen startade med gulastigen och gick söderut till Skärholmen och vidare österut till Sunnersta och längs Fyrisån till Uppsala igen. Sen in en bit i stadskogen och vidare mot Eriksberg innan jag vände tillbaka till typ Kåbo brandstation. Blev två timmar och nästan 25 kilometer. Inte så kuperat, 177 höjdmeter blev det men vissa kilometers var helt platta. Inga ordentliga backar förut den från Ultuna upp till Ulleråker. Typ samma som vi åkte när SM på rullskidor gick här hösten 2015. Dagens snittpuls landade på 136 (69 %). Bra avslutning av denna träningsvecka.

Bild på trion som sprang banintervaller igår.

Säsongens första banpass idag. Förra banpasset var i Östersund (bilden), dagen innan hjärtproblemen började förra året. Skorna är desamma, då som nu.

Då var den andra heldagen över här på Bosön. Tidig uppstigning och det var planerat ett pass på morgonen. Hann knappt börja innan det kom en dopningskontrollant som skulle göra ett oplanerat test. Var bara att hänga med in och såg till att allt gick rätt till. Märkte då att jag hade en puls på 40, i stående position. Kan bero dels på att jag börja bli bättre tränad igen och att man var relativt nyvaken, med ännu en dålig natt med sömn. Sedan när man väl kom ut så sprang vi tillsammans med fotograf Elias till Lidingövallen. Fick även Micro sällskap av Erik Wickström en kort bit. Vi skulle alltså springa på bana och det kändes oväntat bra för vara första passet på bana för i år. Friidrottsbanan var kanon men tydligen var den något kortare än 400 meter. Känslan var i alla fall bra. Allt detta var över på en timme men råkade stänga av klockan efter halva passet. Dessutom sprangs detta pass innan frukost, gillar sådana pass……….åtminstone efteråt.

Filmsnutt av den sista intervallen, ser ut som jag fortsätter springa men det gör jag inte. Jag försvinner nämligen bara ut ur bild.

Annars har vi fortsatt med förberedelserna till PyeongChang med klädprovning, hälsokontroll med mera. Träffade även legendaren Timo Lahtinen som jag känner förut och som numera är ledare för kälkhockeylandslaget. Han har sen tidigare bl.a. varit hockeytränare i Malmö IF (som det hette på den tiden) och vunnit SM- guld med dem. Timo och jag känner varandra sen tidigare då vi tro eller ej var elitspelare för våran klubb Tomelilla GK för ett tag sedan, kan vara omkring tio år sedan nu. Vi prata alltså om sporten golf och vi spelade seriespel tillsammans. Minns att vi spelade på Östra Göinge GK en gång där Timo var äldre än vi andra tre i laget tillsammans, då var vi ändå 16,16 och 19 år. Minns en annan gång då vi spelade på Carlskrona GK då jag spelade i singelspelet och Timo var lagledare, åtminstone för den dagen. Han sa till mig på finlandssvenska att det var en sån här stor huggorm i högruffen. Ormfobi som man hade/har så slog jag givetvis bollen ditt och tvingade min caddie Philip att leta reda på eländet, så jag kunde och vågade slå därifrån. Sjukt galet att man har fått ha caddie i sina dar, speciellt när man bara var rena barnet, eller mer specifikt runt 15-16 år gammal.

På tal om golfbanor så har även målvakten i kälkhockeylandslaget Ulf Nilsson jobbat på min hemmabana som fortfarande Tomelilla GK är. Ska jag nu ansluta hela det här så har en annan kälkhockeyspelare nämligen Rasmus Lundgren gått i parallellklass med mig i nio år i Tomelilla. Dock är han inte på plats på Bosön. Lägg då till att det finns ytterligare en lagledare för kälkhockeylandslaget från Tomelilla, så alltså kan vi vara fem stycken killar som åker till PyeongChang nästa år, om nu de kvalar in till ditt förstås.

27 grader fick jag höra av en att det var idag, om det stämmer eller inte vet jag inte men det var varmt och det blev självklart barüber, första dagen detta året.

Idag gjorde vi första heldagen här på Bosön. Vi startade med ett lättare löppass där vi i (Jag, Linda och Zebastian) och en journalist från TT var med och fotograferade. En och en halvtimme blev det i bl.a. en liten del av banan som Lidingöloppet går på. Kan väl säga att det var inte illa pinkat av mig som junior lyckades springa mil två av tre (Lidingöloppet 2010) på 41 minuter med den tuffa kuperingen det faktiskt är. Man var ju ung och dum på den tiden så man förstod inte bättre vad kupering var. Blev 199:a och tredje bästa svensk junior på tiden 2:09:45.

Mer idag har varit lite målsättning inför kommande säsong, intervju med SVT, middag/sponsring träff på kvällen med mera.

Jenny Modin med fotograf intervjuade Zebastian och även mig lite senare.

Träffade Erik Wickström som också är här på Bosön fast med ett annat gäng än med oss. Kul att träffa Erik igen, senast var det i ett regnigt Norrköping under Sm-veckan i Juli 2016, då han tog bl.a. detta foto på mig.

Bosön på Lidingö befinner man sig nu, här lyser solen och det är varmt. Var tydligen 24 grader enligt obekräftade uppgifter. I Östersund var det nio grader och regn, man få i alla fall vara glad att det börja bli lite varmt där uppe i norr. Är trots allt snart sommar och temperaturen följer efter med tvåsiffrigt inom kort. Blev ett 2,5 timmar långt pass stakning i något högre fart än vanligt med Zebastian på förmiddagen. Blev en blöt historia.

En torrare historia är det just nu här på Bosön, vi kommer tillbringa resten av veckan här då Parasport Sverige har ett litet camp åt de som ska eller eventuellt ska åka till Paralympics nästa år. Kan även nämna att man hann med ett styrkepass med fokus på överkroppen på kvällen här. Imorgon blir det löpning i det fina vädret.

Järn 6:an på hål 14 på Östersund-Frösö Golfklubb från förra året i slutet av september. En varm dag där jag lyckades fånga denna bilden på mig själv med hjälp av självutlösaren. Den bilden har jag lyckas få flest gillar markeringar från mitt Instagram, av samtliga bilder jag har lagt upp där.

Ikväll gjorde jag min andra dag som ungdomstränare för ett gäng ungdomar på Östersund.Frösö Golfklubb. Kul och lärorikt även om man själv inte spelar speciellt mycket längre. Men att lära ut de jag kan samt få ungdomar att röra sig och tycka om sin idrott är något som jag brinner för. Därför är jag ungdomsledare. Att jag lyckades få detta uppdrag är väl min vana trogen att jag just lyckas få jobb/uppdrag. Skrev ett inlägg då jag fick jobb på posten i Falun 2015 som var:

Trodde inte jag skulle få jobbet men har en förmåga att alltid få dem jobben jag söker. Har tydligen en karisma eller en personlighet som gör att jag gå hem hos arbetsgivare, har ju gått bra mycket bättre än att få tjejer, det är ren fakta.

Detta inlägg fick bl.a. stort genomslag i Borås, oklart varför. Något som också var oklart, var att mitt golfspel sitter djupare än en finanskris, när jag efter ungdomsträningen slog lite bollar.

Glömde nämna att jag har ju tränat mer än så idag, fyra timmar lugn skejt och löpning blev det tillsammans med Zebastian på förmiddagen.

Det är mindre jobbigt att ta sig nerför än uppför den här backen.

Två korta bra genomförda träningspass har man lyckas få till idag. Först blev det löpning till gymmet, styrka där och sen löpning hem. Kort pass som var över på en timme, något som jag rekommendera gemene man som har lite tid till träning. Det jag gjorde förutom en del magövningar var följande:

• Chins, 3×5
• Ryggups, 3×10
• Tricepsdrag, 3×8, 55 kg
• Hantelpress på rygg, 3×10, 10 kg

Klarade inte sista repetitionen i tricepsdrag men nära klara sex chins sista försöket, då jag gör dem antingen med raka ben utåt eller med upphöjda knän.

På eftermiddagen genomförde jag ett annat riktigt bra träningspass. Skidgångsintervaller är riktigt bra för att förbättra flåset och kan genomföras på kort tid om man vill. Med på passet hade jag Gunnar som dök upp när man minst anade och manade på som en galning, fast på ett bra sätt. Kunde nog inte pusha mig en mer när han var med. Backen visade 95 höjdmeter på en sträcka som var 370 meter lång, inte platt med andra ord. Började med en lugnare intervall i A2 men sen blev det tufft i fyra intervaller ytterligare. Dessa såg ut enligt data från pulsklockan:

1. Tid: 3:38 min – Snittpuls: 172 (89 %) – Maxpuls: 181 (93 %)
2. Tid: 3:47 min – Snittpuls: 171 (89 %) – Maxpuls: 181 (93 %)
3. Tid: 3:47 min – Snittpuls: 172 (89 %) – Maxpuls: 182 (93 %)
4. Tid: 3:38 min – Snittpuls: 172 (89 %) – Maxpuls: 182 (93 %)

Man kan lugnt säga att man hade jämn puls på samtliga intervaller, oklart exakt varför de två mittersta intervallerna gick långsammare. Tror det var en kombination att jag inte andades lika bra under dessa intervaller samt att jag gick mig stum för tidigt. Sen tog det lite extra tid att pulsera i  snön som fortfarande ligger kvar i backen. Det var alltså Gustavbergsbacken som vi gick idag, start nere vid bottnen och målgång vid vindskyddet uppe på toppen. Är ju som bekant inte i gammal fin form än men det var ändå helt okej av mig idag. Finns förbättringspotential.

Efter avslutat pass lyckades jag på 20 minuter duscha, byta om, äta lite och ta mig till golfbanan på ön. Väl där började jag min första dag som ungdomstränare för golfklubbens ungdomar. Väldigt kul på alla olika sätt, dock var det svinneeekällt som Karsten Torebjer hade utryckt sig i sin medium karaktär. Som f.d. inbiten och flitig golfspelare så hade jag givetvis ett par tumvantar i bagen, man har ju varit med förr om man säger så.

karsten

Fin backe den där Härkebacken (heter den så ens?), bild från tidigare i maj, lika fint och lika kallt då som nu. Foto: Patrik Modin

Blev två träningspass idag fördelat på två timmar vardera. Detta blir fyra timmar förstår ni. Hej mattegeni. Började tidigt som attans med att åka klassiskt med Zebastian. Fyra varv blev det där Härkebacken kördes fyra hela gånger och ytterligare en halv gång då vi åkte ner halva den backen. Är en fin stigning som konstant är två kilometer lång och med en totalstigning på 115 höjdmeter. Detta resulterade i 572 fina höjdmeter på 29 kilometer, väldigt mycket mer kuperat än ett Vasalopp om man ska räkna antal höjdmeter per mil/kilometer.

Jag hade samma sällskap på eftermiddagen då vi sprang i för mig delvis helt nya terränger. Tur att man hade med sig en som hade koll på läget, det har jag nu också kan jag konstatera.

Kan även avslöja att man lyckades få ihop 15,5 timmars träning + styrka förra veckan, kan nog bli omkring 20 timmar denna vecka.

Åkte både rullskidor och sprang över denna bron idag, undrar lite om rullskidåkning räknas som cyklist i statistiken? (som är den lilla blåa skylten.)

Blev en långtur stakning på förmiddagen som tog oss denna fina runda som var, Frösön-Ås-Dvärsätt- Rödön- Frösön. Blev nästan en femmil som tog strax över tre timmar. På eftermiddagen blev det styrketräning. När jag sprang dit och träffade jag en gammal gymnasiekompis vid en järnvägskorsning, han var den enda som jag kände när jag flyttat upp hit för snart ett år sedan. Oklart varför bommarna var nere, de kom nämligen inget tåg strax innan bommarna gick upp. På gymmet var det jag och Danne Rickardsson som var där. När dagens styrka var genomförd kom jag knappt ut då jag var så slut i kroppen. Gick sedan hem från gymmet men mötte även landslagstjejerna Emma Wiken och Ida Ingmarsdotter, märks att det är maj månad nu när alla skidåkare börja komma igång med barmarkssäsongen.

Förutom magövningar, så tränade jag följande:

• Chins, 3×5
• Rygglyft, 3×10
• Tricepsdrag, 3×8 (52,5 kg första två seten, sista 55 kg)
• Hantelpress på rygg, 9 kg
• Enbenpress, 4×8 vänster ben, 2×8 höger ben, 100 kg (klarade bara 6 i ena setet på vänster ben)
• Boxkliv, 3×10 (per ben)
• Baksidalår på box, 3×10

Backen upp till Hovfjället 2016 gav också trötta ben. I år blir det en minitour med jaktstart upp till Hovfjället som avslutning. Jag kommer inte delta i år. Foto: Håkan Huselius

Har blivit lite träning även idag. Börja känna mig lite sliten och det ska bli skönt med vila imorgon. Började denna dag med morgonlöpning till gymmet, där brände jag av en drös magövningar samt följande övningar:

• Tricepsdrag, 3×8 50 kg
• Chins, 3×5 kg
• Rygglyft, 3×10
• Hantelpress på rygg, 3×10 9 kg

När jag gjorde chins så lyfte jag upp knäna, för då tar det mer i magen och det är jobbigare. Sen när jag var klar med dagens styrketräning löpte jag hemåt.

På eftermiddagen stod det benskejt på programmet tillsammans med Zebastian. Två timmar och 300 höjdmeter blev det på mina Marwe 6:or. Är just nu ovan och jag fick ont i fötterna och benen under nästan hela sista timmen. Var som musklerna inte var vana och inte ville hänga med. Annars var det väl ett bra pass men det gav trötta ben. Det mest dramatiska var att vi mötte två ekipage (häst och ryttare) när vi åkte lite lätt utför. Inte drömmen direkt då jag inte kan hålla tyst just där men det gick galant att passera, tur det.

Backjävel!

Idag har jag jobbat med mig själv kan man säga, jag har nämligen tränat själv helt enkelt. Började med att ge mig ut i solskenet (dock kallt) och körde backintervaller. Klassiska rullskidor  var det som man hade under pjäxorna. Jag började intervallerna nedanför dagiset i den lilla branten på Lövstavägen och gick i mål uppe på Byavägen vid busshållplatsen strax innan man svänger upp mot Frösötornet (Toppvägen). 1,15 kilometer lång och 70 fina höjdmeter var denna sträcka.

Jämna intervalltider men borde åkt lite snabbare på slutet, då hjulen var ordentligt inrullade. Märkte tydligt att utför att hjulen hade blivit varmare och därför rullade snabbare, inget konstigt egentligen men man fick ploga lite extra på något ställe. Tur kanske var det för vid två tillfällen vid samma ställe så körde två lastbilar (trailer) med skogsmaskin som last och täckte hela vägbanan. Inte drömmen det när man åker utför, nu gick det hela bra ändå. Annars hade man fått plocka upp mig i en liksäck, vore lite trist det.

Eftersom jag hittills ”bara” kört tröskelfart vid tidigare intervaller så var det idag tuffare. Känslan var t.o.m. bättre än vad jag kan minnas, inte som i somras men börja väl så smått komma ditt. Typ om två månader. Dagens intervallsträcka var mestadels diagonal men pckså ett längre och ett kortare parti med stakning. Fin backe som skördar sina offer och jag tror att man kommer använda den här stigningen när man ska köra backrace här i Sverigecupen i juni.

Intervallerna i siffror:

1. Tid: 4:52 min – snittpuls: 166 (86 %) – maxpuls: 175 (90 %)
2. Tid: 4:47 min – snittpuls: 171 (88 %) – maxpuls: 178 (92 %)
3. Tid: 4:54 min – snittpuls: 171 (88 %) – maxpuls: 178 (92 %)
4. Tid: 4:51 min – snittpuls: 171 (88 %) – maxpuls: 179 (92 %)
5. Tid: 4:51 min – snittpuls: 172 (89 %) – maxpuls: 179 (92 %)
6. Tid: 4:47 min – snittpuls: 171 (88 %) – maxpuls: 180 (93 %)

Gick som en robot om man studera siffrorna, visserligen en liten skillnad på tiderna men kan inte skylla på vädret som var likvärdigt under samtliga intervaller, mest medvind om jag ska vara ärlig. Åkte på 3:or för jag hade velat ha driv i åkning. Tror 4:or hade blivit för tungt men kanske lite lättare att åka nerför. Kommer nog damma av de där 4:orna snart.

På eftermiddagen var jag ute och sprang i två timmar. Tung terräng, men inte så många höjdmeter (400 meter), blev faktiskt en del löpning i myr.