Få platser det är så platt i Jämtland som på vägen mot Kännåsen där jag även startade dagens intervaller. Där bilden tar slut om man nu ska försöka förklara sig.

Har rullat lite på tävlingshjulen (skate), denna gång inte sprint som i Trollhättan i fredags. Idag lite längre intervaller. Startade intervallerna vid utkanten av  Kännåsen och körde 2,1 kilometer söderut. Hade en frisk motvind på dessa intervaller så fart där efter, dessutom gick det mer uppför än nedför. För att vara exakt 15 meter uppför och 3 meter nedför. Började med att gå svagt nedför och sedan platt innan det gick uppför och avslutades med platt igen. Ville ha mycket platt inför SM del två på Gotland om 2,5 veckor. Asfalten jag åkte på är riktigt fin att åka på, få ojämnheter. Hade inte riktigt power i åkningen idag och fick inte upp pulsen så bra idag. Osäker vad snittpulsen blev på intervallerna då mätningen från pulsbandet försvann när jag gick ner och tryckt på 5:ans växel, händer så ganska ofta.

Totalt körde jag sex intervaller och fick ungefär 28 minuter intervalltid. Tänkte köra åtta intervaller och få ihop över 30 minuter men är ändå nöjd över genomförandet. Under samtliga intervaller så körde jag de olika växlarna på de olika delarna av sträckan. Dock inte växel två, den används nästan aldrig på tävlingshjul. Sista gick klart snabbast och tror jag hittade det snabbaste sättet för mig att åka just den sista intervallen. Bra att testa olika sätt för att hitta det snabbaste, sen ställde vinden till en del kanske då det var ganska byig vind. Totalt var jag ute i drygt 90 minuter och kom på det 39 kilometer, rullar snabbt på tävlingshjul. Högsta pulsen hade jag nästan när jag åkte utför när en lastbil tvunget skulle köra ut framför mig. Inte önskvärt när man ligger över 50 km/h men det hela gick bra, lastbilen gasade på tillräckligt för att inte köra in i den. Bra det.

Tiderna var följande under dagens intervaller: 4:40 min (26,9 km/h) – 4:33 min (27,5 km/h) – 4:44 min (26,5 km/h) – 4:33 min (27,5 km/h) – 4:32 min (27,6 km/h) – 4:23 min (28,5 km/h)

Sommarens och augustis sista träningspass blev två timmar stakning på rullskidbanan tillsammans med Zebastian. 32 kilometer hann vi med och plockade 541 höjdmeter. Använde viktväst på fem kilo och hade en snittpuls på 129 (66%). Imorgon är det september och enligt kalendern höst. Nu har det varit höst länge här men idag var vädret ganska behagligt, mellan 16-20 grader för man vara nöjd med.

Godkväll alla skidvänner och alla andra för det också!

Har stakat lite idag, närmare bestämt sex mil. Detta tog 3:16 timmar och jag åkte på Elpex 3:or. Passerade 34 kilometer efter två timmars stakande och 55 kilometer på tre timmar. Detta av mindre betydelse men det var precis så under passet. Mina nya hjul börja rullas in nu när de har passerat över tio mil, ungefär så lång tid det tar innan de är inrullade om man säger så. Har märkts ganska tydligt på mina hjul, men har fortsatt lite svårt att åka med dem ibland när det går utför och svänger. Gäller bara att slita lite på dem så blir det bra. Känslan i kroppen var helt okej, ville inte åka längre p.g.a. att jag åkte Alliansloppet i lördags.

Dagens runda utgick från Östersund, närmare bestämt utanför Jämtli nere vid vattnet för att vara exakt. Sedan vidare över Lungvik till Ås och till golfbanan Sandnäset GK. Där vände jag och körde två rundor genom Dille – Ås tillbaka till Sandnäset. Efter det körde jag raka vägen till Östersund igen. Snitthastigheten på dagens runda landade på 18,4 km/h och snittpulsen på 126 (65 %). Idag plockade man blygsamma 453 höjdmeter för att vara här uppe i norr. Åkte på varierad asfalt, mestadels landsväg ibland dåligt och ibland riktigt bra faktiskt. Vinden var relativt svag men kännbar lite här och där men inte så farligt som det brukar vara i Skåne t.ex. Drack en liter sportdryck och en halv liter vatten. Funkade kanon idag, aldrig låg på energi. Inte nog med träning idag, körde även ett sent kvällspass styrka. Det blev Auklandstyrka och TRX- styrka. Kan avslutningsvis säga att mina dämpade klassiska stavar IRS Extreme idag passerade 600 (!) mils åkning, det är en del det.

Passerade bland annat denna by som heter Backen, väldigt passande då det var en lång dryg backe upp till just Backen

Riktigt seg kropp idag och det var motigt att ta sig ut och träna. Då var ändå vädret kanon, soligt, vindstilla. En fin höstdag med andra ord. Planen var att köra åtta gånger skidgångsintervaller i Gustavbergsbacken på Frösön, denna dag på andra sidan om berget. Har tidigare inte kört där förut och var lite osäker hur lång tid det skulle ta, inte lika brant som på andra sidan (mot Östersund) så det gick att elghufsa hela vägen utan större problem. Stigningen mätte 400 meter lång och 70 höjdmeter. Snittpulsen låg mellan 160-166 (83- 86 %) under intervallerna och maxade på 179 (93 %). Första intervallen stannade jag lite tidigare än de övriga, annars var de andra intervallerna helt lika i längd.

Var omotiverad att genomföra passet och hade egentligen ingen större lust att plåga mig, men lyckades genomföra passet med jämna tider och blev trött. Brå så. Fick även publik på slutet av den 5:e intervallen, inte varje dag man har det under ett träningspass. På eftermiddagen åktes det skate i en och en halv timme. Efter det handlade jag mat och stötte på en annan skåning, det gjorde nästan min dag. Inte så många man annars snackar med här uppe, speciellt inte skåningar.

Tiderna på intervallerna:

2:37 min – 2:45 min – 2:47 min – 2:45 min – 2:46 min – 2:43 min – 2:45 min – 2:40 min

Bild från en av helgens tävlingar under Alliansloppet, mer bestämt Still Hill Race där jag blev förnedrad och omåkt i direktsändning, king det! Foto: Johan Trygg/längd.se

Hemma i min ungkarlslägenhet på Frösön igen. Resan från Trollhättan gick riktigt fint. Vila från träning idag men kroppen känns ändå bra trots det blev 22 timmars träning (+ styrka) förra veckan som avslutade med Alliansloppet. Gårdagens lopp i sig tog inte så hårt som det borde göra, dels för det var ganska lugnt att ligga med i täten i början och dels att jag fick kramp ut på sista varvet och fick gå ner i tempo. Var nere under 140 i puls vid något tillfälle och då pratar vi inte i en nedförsbacke ens. Blev 105:a igår och 88:a i elitklassen som också innebar at dessa hade låneskidor från Skigo. Hade alltså 17 som var förre mig som inte hade låneskidor. Vad jag tycker om att ha låneskidor eller icke låneskidor kan jag skriva en hel krönika men det får väl jag göra en annan gång. Annars var det inga fel på mina låneskidor, de var väldigt jämna kontra de övriga som hade låneskidor och inte minst de gick rakt. Annars riktigt skoj att träffa en massa folk där nere och stort tack för lagning och service man fick.

Resultat

• Tid: 1:56:32 h
• Distans: 47,6 km
• Snittfart: 24,51 km/h
• Snittpuls: 166 (86 %)
• Maxpuls: 186 (96 %)
• Höjdmeter: 431 m

Fem av oss Ski Team Skåne som deltog på dagens tävling. Från vänster, Freya, jag, Tom, Viktor och Bengt. Jag skälv var glad utåt men ledsen inombords. Foto: Håkan Huselius

Då har man åkt världens största rullskidlopp och man fick stå där framme, förre alla norrmän. Dagens höjdpunkt, var dessvärre inte så mycket mer positivare än så idag. En del otur gjorde att jag slutade 103:a på dagens race.

Stod som sagt långt fram med startnummer sju, var lite orolig om hur jag skulle hänga med i början. Starten börjar med en backe och jag tappade 15 placeringar till första mellantiden tidigt i backen, sedan ytterligare några innan det gick utför. Sedan var det lugnt fram till den långa slakmotan efter en mils åkning. Hade fram till dess  legat på låg belastning och haft en ganska behaglig resa så långt. Sen gick det fort i slakmotan och av någon konstig anledning så hade de med egna skidor lite svårt att hänga med. Undrar vad anledningen var? Jag tycker det är dags att skippa låneskidorna och köra med sin egen utrustning. Skiljer så lite mellan de olika skidorna nuförtiden.

Tog en del placeringar men märkte att min ena stavspets hade gått av. Kunde trots det att hänga med nästan hela vägen till första (16 km) av tre varv som vi skulle åka. Händer aldrig annars att stavspetsar går för mig sådär. Tog en hel del kraft att köra på detta sätt och var sliten upp i startbacken fast ut på andra varvet. Ropade efter ny stav men placeringen av lagningsteamet var inte det bästa med facit i hand och fick varken ny flaska eller stav. Fick stanna nerför och såg Håkan springa något galet fort som skulle få Usain Bolt känna sig långsam. Tur att ingen muskel rök för honom där. Fick ny flaska och stav, tyvärr en vänsterstav när jag behövde en högerstav. Dessutom är mina reservstavar lite kortare än mina tävlingsstavar som jag har när jag stakar mycket som idag helt enkelt. En 151 centimeter stav och en 149 centimeter stav funkar men är inte optimalt förstås.

Åkte vidare som en skade skjuten kråka och tokkörde för att kunna åka ikapp några. Lyckligtvis väntade Emil Folkesson in mig och vi kunde köra. Kände direkt att han inte var jättepigg och förstod att jag skulle få göra dragjobbet. Kändes helt okej och Emil tryckte på mig bra utför. Började bli lite sliten men lyckligtvis kom två ikapp oss och en av dom var japanen Akira Lenting som har goda internationella meriter och som jag har tränat med i bl.a. i Falun och DSA förra sommaren. Han drog och drog och vi kom snabbt ikapp och förbi två klungor. Vi blev väl tillslut fem på väg in mot sista varningen och jag kände mig pigg igen utan att riktigt vara nära att gå för fullt.

Strax innan varvningen började jag få krampkäningar och visste att sista varvet bara handlade om att gå ner i tempo och undvika krampanfall och ta sig i mål. Kunde knappt gå ner i fartställning utan det högg i knivar. Försökte hänga på någon som kom bakom och det var inga problem tills det högg igen i magen. Var mer eller mindre distansfart på sista varvet, fick t.o.m diagonala i minsta motlut. Var troligtvis den piggaste åkaren som tog sig i mål denna soliga dag i Trollhättan. Trist att man hade lite beskymer idag men få hå till botten varför jag nästan alltid få kramp på längre lopp. Tacksam för tips! Drack sportdryck med lite salt i och två muggar utmed de officiella kontrollerna. Cirka 1,5-2 liter fick jag i mig.

Väntar med resultat tills imorgon, förväntar mig DSQ på vissa och framförallt olika team som trotsa diverse olika förbud. Lär inte hända men det är tråkigt att de största teamen missbruka sin makt. Kul tävling och inramning annars.

Eftersom gårdagens vinnare Vinje Vegard åkte om mig på slutet så fastnade jag på bild på längd.se. Förnedrad men publicitet samtidigt, så kan det gå. Vinje vann med en tiondel förre Robin Norum, tänk om jag hade varit ”mer i vägen” än vad jag var så hade det kanske blivit svensk seger. Man ser tydligt på bilden att Vinje har mer attack i åkningen än vad jag har, blir liksom mer sittande fast min stil funkar bättre på ett längre backrace med mindre fart i. Åkte förresten på mina kortare skatestavar som är 157,5 centimeter långa. Foto: Johan Trygg.

Idag är det dags för världens största rullskidlopp Alliansloppet. Hoppas jag har fått lite mer fart ifrån i gårdagens misär med sprint och bedrövelse. Blev ju 23:a och 29:a, resultaten är nog rätt nu. Resultat sprint och resultat backrace. Backloppet mätte 1500 meter och stigningen var 65 höjdmeter, lite väl kort för min del. Jag åkte på 3:19 minuter och var hela 31 sekunder från vinnaren.

Idag hoppas jag på en piggare och bättre kropp. Startar som jag nämnde igår allra längst fram om de nu inte ändrar något i sista minuten. Det innebär att jag kommer synas tydligt i starten på en av kanterna längst fram. Brukar inte bli nervös på tävlingar men idag är det lite pirrigt men det gäller att njuta och gilla läget. Loppet för oss herrar i elitklassen starta kl 14:35 och sänds på TV4 sport.

Final herrar, man har en bit efter dessa snabbisar

På plats i Trollhättan eller snarare Vänersborg, det är där jag sover inatt. Men var tidigare i Trollhättan och försökte mig på det där med sprint. Gick som vanligt för jävligt, men hoppas det gav någon typ av snabbhet. Först ut var 150 meter sprint skate och prolog. Segt som vanligt med starten och när jag väl kom in i åkningen så var man visst reden i mål. Vilken tur att kvällens andra lopp var hela 1,5 kilometer, man hann t.o.m bli trött. Inte mycket fart dock men fick en del tv- tid då segraren åkte förbi mig. Det var en norrman vid namn Vegard Vinje och det var väl rutinen för hans fördel, han är ju hela fyra dagar äldre än mig.

Högst osäkert med resultatet i backracet, sprinten blev jag planenligt 23:a och sist men fick poäng nog i cupen som nu överstiger 100 poäng. Var ganska seg i kroppen idag, lägg då till 14 kilometers löpning på morgonen i Torsby innan jag for söderut. Mellan kvällens lopp så testade jag ut mina låneskidor som även i år gå på Skigo. Precis som förra året testade jag och Markus Jönsson skidor och rull till förbannelse. Få se om man fann ett guldpar. Guld eller inte imorgon får man se men som det ser ut nu så startar jag som nummer sju, alltså längst fram. Att en slö skåning som jag få stå där framme beror på att jag ligger bra i Sverige cupen. Jag startar alltså förre alla norrmän, så borde det vara fler gånger, både innan och efter lopp.

Har tillbringat all dagens träning i skidtunneln, först stakning och nu på eftermiddagen skate. Stakningen okej och körde 10×1 minut på slutet. Få inte riktigt till det med fart på snö, är i och för sig inte så värst mycket bättre på rullskidor men tränar man inte på det så blir man inte bättre. Kanske kan bli snabb någon dag. Även på eftermiddagen blev det lite fart i form av impulser, nu skate. Två timmar blev det då. Hittills har detta läger genererat 1000 minuter träning för att vara exakt, en del det på fyra dagar. Imorgon blir ett kortare pass innan vi skiljs åt och jag for till Trollhättan.

Har som vanligt varit bra i Torsby. Varit många kända skidåkare här, förutom de lokala skidåkarna så har man sätt många andra sjärnskidåkare här, bl.a. Seraina Boner och Anders Aukland. Två mycket duktiga löpare också. Anders är fortsatt grym trots han har passerat 40- sträcket, var ganska roligt att höra (tjuvlyssnade) om hur han hade med vallan i ett VC- lopp i Falun 1996. Det var ett tag sen det.

När man kommer ur skogen så kommer man ut till Torsbys flygplats om man springer Hårda milen.

Blev 34 varv i tunneln idag på förmiddagen. Åk tekniken var skate och första timmen åktes utan stavar. Resterande tid kan ni räkna ut var med stavar. 2,5 timmar blev det totalt och snittpulsen landade på 124 (64 %) och idag användes det en viktväst på fem kilo. Sedan lunch på Valbergsängen, alltid god mat och ofta sällskap med andra skidåkare. Idag inget undantag.

Eftermiddagspasset avnjöt i sommarsolen (solen skiner väl alltid i Värmland?) och ett fint löppass i den fina terrängen som finns här. Så var prognosen men de där stora vädersajterna från Sverige och Norge hade gravt fel, det var inga 22 grader och molnfritt, det var så att solen inte lös fram en enda gång under de två timmarna vi var ute i. Kom 16,66 kilometer och 380 höjdmeter i alla fall. Hade viktvästen på igen och snittpulsen landade på 118 (61 %).

Känns bra i musklerna såhär långt in i lägret i Torsby, dock fick jag skav på två ställen idag. Typiskt att man ska få ont ändå p.g.a. otur och lite slarv. Fick skavsår under skatepasset på förmiddagen på ena foten, vilket händer nästan varje gång. Använder skavsårplåster men det hjälpte dessvärre inte idag. Under löppasset slarvade jag lite med utrustningen då både viktvästen och vätskebältet skav under passet, mest vätskebältet. Hade ingen tröja på mig så få skylla på mig själv helt enkelt men lite skin försvann. Det läker väl.

Den där backen (Tossebergsklätten) var en brant satan och blek har man blivit nu när man har fått pälsat på sig vinterkläderna uppe i norr. Dock sommar i Torsby och en aning hopp att bli lite brun innan det blir vinter på riktigt. Foto: Markus Femling.

Dagens aktiviteter skedde i tunneln och den brutala populära backen, Tossebergaklättern. Men först blev det lite styrka på morgonen innan passet i tunneln. Anledningen var att tunneln inte öppnar förrän kl:9, annars är jag lite skeptiskt till styrka det första man gör på morgonen. Blir liksom seg i musklerna och vill allra helst träna styrka på kvällen men det är inte alltid lätt att få till logistiken. Kändes annars bra när man väl kom in i tunneln, stakning två timmar stod på programmet. Sista timmen lite längre impulser på cirka 20 sekunder i backe, då började armarna bli lite möra. Säkert en kombination med styrketräningen tidigare. Blev väl omkring tre mil i tunneln på den tiden, glömde pulsbandet (räknas träningen då?) men den låg nog mellan 120-125 i snitt, högre på slutet med alla impulser. Hade viktväst på fem kilo på mig.

Eftermiddagen spenderades utomhus och Tossebergaklätten i sommarvärmen. Har aldrig åkt där förut men det är en populär backe för skidåkare att åka i. Kanske Sveriges bästa backe som är så brant. 1,85 kilometer lång och 180 höjdmeter. Hyfsad snittlutning. Dessa tog mellan 11:30- 11:55 minuter.

Fick skjust ner varje gång av Marcus Femling, som är bror till landslagsskidskytten Peppe Femling. Man borde kanske tycka man skulle åka fem vändor (femling, ni fattar!) men det blev bara fyra gånger, vilket i sig inte är så illa. Gick inte att åka hela vägen upp, då det var en bom över vägen men vi åkte mellan de två bommar som finns på vägen. Låg i A2- puls i så gott som hela tiden, varken mer eller mindre. En zon jag sällan åker i då min A2- zon är ganska liten, mer bestämt 156 (81 %) till 166 (86 %). Men där emellan låg jag idag. Kroppen kändes bra men jag är inte direkt duktig på den där växel två som man måste åka i den backen, framförallt om man åker Marwe 6:or som idag. Åkte idag med mina backracestavar för skate, de är 157,5 centimeter långa och jag är 179 centimeter lång. Framförallt lättare att åka 3:ans växel med lite kortare stavar än sina normala skatestavar som annars är 160 centimeter långa.