månadsarkiv: juni 2016

98 timmars träning denna månad + bilder

Bild från intervallerna midsommarafton.

Bild från intervallerna som kördes på midsommarafton.

Har tränat på bra denna juni månad, strax över 98 timmar blev det inkl. styrketräning. Fördelningen såg ut följande 66 % rullskidor, 18 % (inkl.skidgång), 11 % cykling och 5 % styrketräning. Mycket träning javisst men hittills detta året har det blivit beskedliga 328 timmar totalt i år. Har tränat klart mer än så de två senaste åren. Tränade medvetet lite mindre under vintern men mer kvalitepass. Tror ändå att jag kommer landa på omkring 800 timmar (med styrka) när året är till ända.

Idag var inget undantag, utan blev en hel del träning idag efter haft en vilodag igår. Sju mil rullskidor och 1200 höjdmeter på fyra timmar in på träningskontot idag. Detta fördelat på två pass, skate på förmiddagen och klassiskt på eftermiddagen. Åkte på Marwe 6:or när jag åkte skate, lugnt tempo med inslag av lite sprint. Allt för att bli lite snabb i framtiden.

Efter en halvtimme sömn mitt på dagen, så var det dags att snöra på pjäxorna igen, denna gång mina röda lågskor Alpina ECL 2.0. Hade en plan att köra fem längre drag i tröskel, denna plan höll jag till punkt och prickar. Körde samma bana som sist, då jag åkte på 4:or och då var det en aning kallare än idag. Vindriktningen var snarlik som senast fast idag blåste det mer, vilkat gav motvind cirka 65-70 % av intervallrundan. Sträckan jag åkte var Bergsgatan (där jag bor) upp längs Parkgatan och sedan Byavägen hela tiden till man svängde av densamme och fortsatte omkring 50 meter in på vägen mot toppen av Frösöberget. Sedan åkte man lugnt nerför berget på andra sidan där bl.a. en djurpark finns. Det enda djurparken bjöd rent visuellt var åsnor där en var riktigt brunstig som visade stolt upp att han var det också. Snuskhummer.

110 höjdmeter och 2,7 kilometer mätte den rundan som jag tänkte köra tröskelintervaller på. Precis som sist hade jag galet låg puls när jag körde dagens intervaller. Är precis som att jag inte klara av att köra två olika rullskidpass per dag, där man hade lite intervalltid under första passet. Det passet fick jag verkligen upp i puls, vilket är vanligt förekommande för mig dagen efter en vilodag. Men även denna gång blev jag muskulärt trött, inte lika trött som sist men känslan var ändå bra idag tycker jag. Satte inte tekniken i stakningen riktigt men diagonalen var bättre. Började regna och blåsa mer på intervall fyra, vilket också gick långsammast men hade bäst känsla under den intervallen. Annars började det kännas klart bättre efter tre intervaller. Var riktigt seg första varvet som blev uppvärmning. 14 km/h i snittfart på Elpex 3:or är inte direkt fort, men intervallerna kördes med riktigt bra kvalite, så det var ju bra. Körde intervall två och fyra med endast stakning. Vilan blev ganska lång då jag skulle ner också, landade överlag på dryga nio minuter.  Är glad över min insats och att jag körde igenom dem som jag hade planerat, ett sådant pass som jag kan klappa mig själv på axeln.

Såhär såg intervallerna ut i siffror:

  1. 10:34 min – 15,7 km/h snittfart – 146 (75 %) snittpuls – 160 (82 %)
  2. 10:52 min – 15,3 km/h snittfart – 153 (78 % snittpuls – 164 (84 %)
  3. 10:29 min – 15,9 km/h snittfart – 153 (78 %) snittpuls – 163 (84 %)
  4. 10:56 min – 15,2 km/h snittfart – 156 (80 %) snittpuls – 168 (87 %)
  5. 10:22 min – 16,1 km/h snittfart – 156 (80 %) snittpuls – 167 (86 %)

 

 

Vilat

image

Vilodag denna finna sommardag i Norrland. Har promenerat till stan och tillbaks, fem kilometer blev det. Har även cyklat en mil och badat. Blev några simtag med. Gillar att röra mig under vilodag, känns liksom bra att göra så. Har annars sovit ut idag, blev elva timmar inatt. Var väl det kroppen behövde!

Tänkte visa en hel del bilder från midsommarhelgen, men det sket sig då både mitt nya trådlösa internet och TV:n slutat fungera helt idag. TV:n har förvisso inte fungerat alls hittills. Telia leverera inte 24/7 men det ska komma en gubbe som ska fixa det. Det skulle det förvisso en annan gjort i måndags också men det sket sig tydligen. Aja, får väl läsa en bok då.

Rullskidor med och utan stavar

Stakning idag på förmiddagen. Bild från midsommarafton då det kördes intervaller. Foto: Johan Andersson

Stakning idag på förmiddagen. Bild från midsommarafton då det kördes intervaller. Foto: Johan Andersson

Har idag denna tisdag tränat två pass rullskidor, inget ovanligt att träna två pass per dag för min del. England däremot, lämna Europa två gånger på en vecka, först EU och sen utgång ur fotbolls- EM mot en iskall önation någonstans i Atlanten med 330000 invånare. Tuff vecka har dom haft minst sagt. Min senaste vecka har också varit ganska tuff, nio dagars träning i sträck nu. Sista dagens träning idag, imorgon är det vila.

Började med två timmar stakning på morgonen. Lugnt tempo på rullskidbanan i det fina soliga vädret. Sedan på eftermiddagen kördes det på Marwe 6:or utan stavar, var där ute i 1:40 timmar. Var inte lika fint väder på eftermiddagen, nästan tio grader lägre än på morgonen konstigt nog och lite regn från och till. Två väldigt lugna pass där högsta uppmätta puls blev 135 (69 %). Är lite sliten vilket inte är så konstigt, så därför var pulsen något lägre än normalt. Annars känns kroppen bra, konstigt nog har jag träningsvärk i mina två vrister, så kan det va tydligen!

Löpning och styrka

image

Ny vecka och nya möjligheter. Efter förra veckans stora mängdträning så blev det idag beskedliga 1,5 timmars löpning (370 höjdmeter) i den blötta terrängen kring skidstadion i Östersund. Dagens andra pass blev än kortare, detta var ett styrkepass där jag körde samma som sist fast idag la jag till lite chins. Körde stege uppifrån och neråt, mer exakt 7-6-5-4-3-2 med kort vila. Är ingen stjärna på chins men blir väl bättre så småningom. Imorgon ska det köras rullskidor igen.

 

Sprungit från Åre torg till Åreskutan på tid idag

13509528_10153466863916707_816523005_o

När jag sprang uppför här så sprang jag nästan in i en tjej i yngre tonåren som pillade med sin mobil. Att man inte passa på att njuta av denna utsikt är nära en kriminell handling. Vad är är det för fel på dagens ungdomar.

Idag gjorde jag mandomsprovet genom att springa Ppverticalt som innebär att springa från Åre torg till Åreskutan. Detta är en liten tur som mäter fem kilometer men stiger otroliga 1000 höjdmeter. Vilken tur att det gick sju meter nerför så man kunde återhämta sig. Det är ett satans as till backe den där turen. Hade tänkt att skaffa ett sådant där pass som man kan registrera sina tider men det var stängt i butiken så jag blev utan. Jag sprang ändå, precis som många andra gör. Eller springa är ett högst missbrukat ord, då man få gå väldigt mycket. När jag få gå, då är det brant och jag är trött. Planen var att hålla tröskel under hela vägen upp, alltså ingen maxning idag inte. Maxning kan det och bör det bli om jag springer loppet med samma namn i augusti. Men en minimal uppvärmning på dryga fem minuter drog jag förståndigt igång i ett behagligt tempo första biten (cirka 4,5 minuter) tills slalombacken började. I den backen lyckades jag springa hela vägen, vilket jag tror inte många lyckas. Sedan blir det ännu brantare och mer svårare terräng och man fick börja gå en del med hjälp av diverse olika redskap i form av rep och stegar. Planade sen ut mot halvvägsmarkeringen. Klockan stannade på mycket fina 20:02 minuter. Undvek dessutom att bli ihjäl körd av Downhill cyklister. Hade varit en mer sport om de hade cyklat uppför med och inte åkt lift, dagens ungdomar. Å andra sidan hade jag inte ens vågat åka nerför med dessa cyklar, möjligen den gröna nybörjarbanan.

Fortsatte uppåt förbi trädgränsen och började springa på den svår löpta steniga terrängen, är tydligt att jag inte riktigt är van vid den typen av terräng. Är helt nybörjare där men jag hade åtminstone riktigt bra skor idag, hade som jag nämnde igår inte några lämpade skor då. Jag sprang i Inov8 X-Talon 190, mycket bra skor den. Precis som igår tyckte jag att det började bli jobbigt när jag kom upp på högre höjder. Pulsen sjönk men jag tyckte flåset var lika ansträngande som tidigare och benen var liksom sega och tunga. Kanske inte konstigt med den mängdträningen jag har haft denna vecka. Blev liksom less på slutet och kom av banan lite kort vid två tillfällen. Sen var det extra segt när jag inte så toppen på slutet och insåg att detta kan bli en tid upp över 50 minuter. Men helt plötsligt så var målet där bakom ett större krön och jag såg samtidigt ett cafe men jag var knappast fikasugen (var alltså inte jättetrött) så jag tog på mig en jacka och sprang neråt igen fast en liten annorlunda bansträckning ner. Tog ungefär lika lång tid upp som ner och totalt var jag ute i två timmar.

Tiden blev 47:44 vilket är en tid i jämförelse vad Jerry Ahrlin och Ted Armgren sprang förra årets upplaga av Peak Performance Vertical K, så man behöver inte skämmas direkt över dagens tid. Dessutom hade jag en del kvar att ge så jag få se vad jag kan springa på tävlingen om jag nu springer den senare i sommar. Hade ändå trott på en tid omkring 45-46 minuter men man ska ha respekt för den här backen. Men jag var noga med att följa planen att inte gå över tröskelfart och det lyckades jag med. Snittpulsen landade på 164 (85 %), sjönk som sagt lite på den högre höjden. Jag har bra syreupptag och är relativ lätt i kroppen, så denna typ av bana passa mig, framförallt första halvan som är mer gräsunderlag som jag gillar. Många av de allra bästa skånska löparna brukar inte hänga med mig uppför.

13524056_10153466863096707_978968056_o

Kilometertiderna och antalet höjdmeter i parantes:

  1. 8:46 min (200)
  2. 13:13 min (317)
  3. 9:12 min (174)
  4. 8:32 min (172)
  5. 9:19 min (140)

Innan jag kutade/gick uppför till Åreskutan så var jag iväg tillsammans med Johan och tittade på Tännforsen som ligger ganska nära norska gränsen. Det är Sveriges största vattenfall, kul att se. Efter lunch åkte vid sen mot Östersund. Få tillbringa ett tack till familjen Modin som vi fick låna boende av och Andreas Forneman som tipsade om fina slingor att springa på. Väl framme i Östersund åt vi glass innan Johan for söderut och jag till rullskidbanan.

Precis som förra skatepasset på rullskidbanan som kördes tillsammans med Mattias Bångman var det distansfart och 6:or som gällde. Nämnde då att det var lite trångt att åka skate då men det var väldigt trevligt med sällskap. Nu så var det knappt en människa (var ingen annan än jag igår på Vålådalen och åkte) som åkte på rullskidbanan i Östersund. Brett och fint. Jag valde att köra samma slinga som sist med Bångman, startade vid stadion, uppför till Torget, sedan 3:an och Björnberget innan man körde ner till station igen. En av de mer flackare slingorna som man kan åka här, vilket var bra då jag ville fokusera på att köra mycket på 3:ans växel och försöka lära mig att köra 3:an effektivt även om det svänger skarp. Lika varm som sist (24- 25 grader) men gick fortare idag än då av olika anledningar. Ett var att det var trångt då, två att jag ville ligga på utför och skapa fart in i backarna, precis som igår. Det är det som Petter Northug är så bra på. Säga vad man vill om den karln men han åker väldigt effektivt och tjäna mycket tid utför. Jag är mer åt det andra hållet men även jag vill bli bra på de mer lättåkta partierna på en bana vid tävlingar. Det gäller ju att förbättra sina svagheter och jobbar med dom. Var ändå väldig noga att hålla mig inom A1- zonen under hela passet, vilket jag lyckades med. Låg mer eller mindre på exakt samma pulsslag vid varje del av banan varje gång.

Passet i siffror:

  • Tid:1:31:54
  • Distans: 34,21 km
  • Snittfart: 22,3 km/h
  • Snittpuls: 139 (72%)
  • Maxpuls: 153 (79 %)
  • Höjdmeter: 592 m

Bra mängdvecka detta, landade på 28 timmars träning + två styrkepass. Nästa vecka väntas så smått lite mindre träning och mer fart. Känner mig lite småsliten nu, men något annat vore väl konstigt.

Mer Bilder:

13499768_10153466863861707_21353542_o

Möjligen Sveriges längsta vattenfall just nu, från Åreskutan.

Möjligen Sveriges längsta vattenfall just nu, från Åreskutan.

Sveriges största vattenfall, Tännforsen

Sveriges största vattenfall, Tännforsen

Jag och min bror, som vanligt dålig på bild och glömde fälla upp glojärnen som Johan gjorde.

Jag och min bror, som vanligt dålig på bild och glömde fälla upp glojärnen som Johan gjorde. Tännforsen i bakgrunden.

 

 

Rullskidor i Vålådalen och löpning i Åre

IMG_3108

Jag och Johan åkte till Vålådalen idag på förmiddagen, jag åkte på den fina rullskidbanan som finns där och Johan vandrade. Efteråt så blev det pulverkaffe och hemlagade köttbullar som återhämtning.

Rullskidpasset då? Ju det gick fint trots 14 grader och regn. Något annat än den tropiska värmen som tydligen råder i vårt avlånga land annars. Men inte i Vålådalen, fast det är väldigt vackert där ändå. Åkte sånär bara 2,2 kilometersslingan, 17 varv tror jag plus lite avstickare i lugn distansfart. En stor fördel att åka på en rullskidbana är att det är ganska snarlikt som om att åka på snö, åtminstone traditionella skidlopp. Jag utnyttjade därför svängar och krön och tryckte på för att få med mig farten, trots det bara var ett distanspass. För mig som inte har haft chansen att åka i den här typen av terräng är det viktigt att passa på när jag åker själv. Skulle jag åkt med någon annan hade man knappast gått ner i fartställning t.ex. Det regnade som sagt, i alla fall från och till, lite mer första timmen än den andra. Var väldigt tydligt att hastigheten gick ner när regnet tilltog, ungefär 15-20 sekunder per varv faktiskt. Trots vädret var det riktigt skoj att snurra runt på den bredda rullskidbanan. Även kroppen kändes pigg, och hade bra driv i åkning och kunde åka stort och fint.

Utrustning:

Siffror från passet:

  • Tid: 2:02:09 h
  • Distans: 40,86 km
  • Snittfart: 20,1 km/h
  • Snittpuls: 136 (70 %)
  • Maxpuls: 160 (83 %)
  • Höjdmeter: 770 m

Sedan styrde Forden oss till Åre där det lagades mat innan jag for uppåt bland slalombackarna. Vände sedan om och följde stigen till Totthummeln, en fin liten topp det på 880 meter över havet. Såg sedan en skylt till Åreskutan (1420 m.ö.h.) på väg ner och tänkte att man kanske skulle knalla upp ditt också. Det såg inte så långt ut till den toppen. Efter trädgränsen blev det allt brantare och stenigare. Sen inbillade jag mig att höjden spelade roll, fick hur som helst gå vid ett flertal gånger. Såg en skylt att det var 1,6 kilometer kvar, det var mina längsta kilometer någonsin, tog över 20 minuter. Väl uppe var det kallt, regnigt och dimmigt. Nerför tog jag ppverticalk- slingan nerför. Jag har tänkt att springa den uppför imorgon, blir nog jobbigt. Hade inte planerat att springa på den steniga terrängen med snö till knäna periodvis. Sprang i mina Salomons Sense Pro som funkar fint på stigar och dylikt. Aja, ner kom jag. Det hela tog 2:17 timmar (16,2 km) 1200 höjdmeter, detta gav ju det otroliga snittempo på 8:27 min/km. Snittpuls på 134 (69 %), ungefär som dagens rullskidpass. Skulle jag sprungit platt med liknande intensitet så skulle nog snittempot legat på omkring 4:45 min/km tempo. Säger lite om dagens kupering.

Bilder:

IMG_3100

IMG_3107

IMG_3105

3,5 timmar klassiskt

IMG_3096

Blev två rullskidpass även idag, två klassiska pass faktisk, men idag nöjde jag mig ”bara” med 3,5 timmar varav 33 minuter i A3. Ganska mediokert om man jämför de fem senaste dagarna, då det har blivit fem timmars träning varje dag. Är inte dödssliten men skönt att träna lite mindre denna midsommar afton än de senaste dagarna.

Så jag satte på mig dagens midsommarkrans (hjälmen) vid två tillfällen idag alltså. Började med två timmar stakning på 3:or. Kördes på rullskidbanan och jagade en hel del höjdmeter, 520 till antalet blev det. Eftermiddagen hade jag sällskap av min bror Johan som kommer fira midsommar med mig. Vi brukar alltid tränar tillsammans när vi ses men Johan är inte helt kry så han följde med som fotograf idag när det väntades intervaller på eftermiddagen. Jag körde korta intervaller på cirka tre minuter helkropp och även två stakintervaller med olika längd på stavarna. Är mycket snack om stavlängder och så nuförtiden men under min första tid här i Östersund är det inget någon pratar om och heller inte om långlopp som t.ex. Vasaloppet. Här uppe är det traditionellt skidåkning som gäller, det gillar jag. Vore kanske konstigt att jag tar upp det där med olika stavlängder i stakning som det råder nuförtiden. Jag står fast att detta bara borde gälla elitåkare och tillvisdel elitmotionärer. Mer om det sen.

Eftersom 0,7 % cidern som intogs strax innan passet så räknade jag galet när jag skulle köra mina korta intervaller. Skulle få ihop 30 minuter A3, men fick för mig att köra tolv intervaller, trots intervallerna tog cirka tre minuter per intervall. Vet inte riktigt hur jag tänkte där. Vet inte heller hur jag räknade, trodde jag körde tio men jag körde visst elva intervaller varav de två sista stakning med olika stavlängder. Började värma upp en stund och körde tre korta impulser innan så jag väckte lite liv i kroppen. Sedan körde jag den stundtals branta knixiga banan som gick uppför. 45 höjdmeter på 750 meters åkning blev det. Rundan var från Valedromen till Björnberget. Tiderna var ganska jämna och efter ett tag kom pulsen upp en del också. A3 puls hade jag men muskulärt var det mer eller mindre A3+.

  1. 3:01 min – 14,7 km/h – 159 (82 %) snittpuls – 168 (87 %) maxpuls
  2. 2:56 min – 15,3 km/h – 162 (84 %) snittpuls – 170 (88 %) maxpuls
  3. 2:55 min – 15,4 km/h – 164 (85 %) snittpuls – 175 (91 %) maxpuls
  4. 2:57 min – 15,2 km/h – 163 (85 %) snittpuls – 173 (90 %) maxpuls
  5. 2:57 min – 15,2 km/h – 165 (86 %) snittpuls – 175 (91 %) maxpuls
  6. 2:58 min – 15,0 km/h – 165 (86 %) snittpuls – 174 (90 %) maxpuls
  7. 2:59 min – 14,9 km/h – 165 (86 %) snittpuls – 174 (90 %) maxpuls
  8. 3:01 min – 14,7 km/h – 166 (87 %) snittpuls – 176 (91 %) maxpuls
  9. 3:00 min – 14,8 km/h – 165 (85 %) snittpuls – 174 (90 %) maxpuls
  10. 3:25 min – 12,8 km/h – 164 (85 %) snittpuls – 172 (89 %) maxpuls
  11. 3:28 min – 12,5 km/h – 162 (84 %) snittpuls – 171 (89 %) maxpuls

Jämna överlag som sagt och även pulsen var jämn överlag. De två sista intervallerna stakade jag bara och det gick ju klart mycket långsammare. Hade 151 centimeter långa stavar de första tio intervallerna och sista intervallen körde jag med 157,5 centimeter långa stavar. Funkade bra i de mer branta partierna men de var mest i vägen när det var mer plattare och inte minst i svängar. Var helt bedrövligt att svänga med dessa långa stavar. Jag fortsätter som vanliga stavlängder som innan, jag är som sagt ingen stak- och/eller långloppsåkare. Vill ändå få en bild hur jag resonera kring olika stavlängder i klassisk skidåkning för mina trogna läsare som närmar sig fyrsiffrigt per dag nu, vilket är väldigt kul. Jag har även varit lite tyst om snitthastigheter och dylikt den senaste tiden, blir mer av detta igen skulle jag tro men tycker att tiden och antal höjdmeter är mer viktigare än snitthastigheten på distanspassen. Spelar av mindre vikt om du har 100, 120 eller 140 i puls under sina distanspass.

Avslutade med midsommarmat och en tur upp på Frösöberget via Gustavsbergsbacken, 150 höjdmeter till blev det. Förresten så blev det 750 höjdmeter under eftermiddagspasset. Många höjdmeter även idag.

Bilder som Johan tog idag:

IMG_3079

IMG_3080

IMG_3082

IMG_3091

Här är det galet brant, en saxbacke egentligen och därför väldig svår att diagonala i, men trött blir man.

Här är det galet brant, en saxbacke egentligen och därför väldig svår att diagonala i, men trött blir man.

Fem timmar rullskidor på rullskidbana

Körde två timmar lugn skate med Mattias Bångman i kvällssolen.

Körde två timmar lugn skate med Mattias Bångman i kvällssolen.

Har alltså snurrat runt på rullskidbanan här i stan i fem timmar som rubriken skvallrar om. Fördelade så jämnt som helt lika, 2,5 h klassiskt på förmiddagen och 2,5 h skate på eftermiddagen. Totalt blev det nästan 1500 höjdmeter, ungefär så många höjdmeter jag åkte på ett kvartal i Skåne. Nu skojade jag men inte helt otroligt att jag skulle nå samma antal höjdmeter på en månad vid mina hemtrakter i Skåne.

Eftrrmiddagspasset bjöds på finväder och med trevligt sällskap av Mattias Bångman. Även om rullskidbanan är smal så kunde vi skejta brevid och snacka under hela passet. Vi var ute i två timmar och dessförinnan hade jag kört lite tempo på tävlingshjulen i en halvtimme. Körde sex vändor från skidskyttebanorna upp till nästan där torget tar vid. Det kallas faktiskt så. Dessa tog 1:40 minuter och omkring 25 höjdmeter. Åkte sedan lugnt utför. Tre 180 graders svängar per vända, bra inför SM i Norrköping som har mycket svängar. Enligt klockan lyckades jag skrämma upp pulsen till 97 % men är lite tveksam till den siffran, men över 90 % kom jag upp till.

Totalt så blev det dryga 8 mil rullskidor idag, åkte klassiskt på Elpex 3:or och skate  på Marwe 6:or. Fint att kunna åka på rullskidbana, helt magiskt faktiskt. Det är en gåta att Stockholm (vad jag vet) eller Skåne inte har en rullskidbana. Ur ett hälso- och säkerhetsperspektiv är det väldigt konstigt att det inte finns. Här uppe i Norrland finns det en i var eller varannan ort och där bor det inte 1,5 miljoner som det gör i Stockholm eller i Skåne. Jag är glad över att jag bor där jag bor för tillfälligt.

Tillslut ett stort grattis till min far som fyller 60 år idag, grattis!

 

Långpass + styrka

image

Gymmet på vintersportscentret i staden.

Blev ett långpass på 4:20 timmar idag. Först 2:05 skate på Marwe 6:or och sedan 2:15 löpning. Klockan dog så jag vet inte fart och puls m.m. Var hur som väldigt lågintensivt, då pulsen var väldigt låg som den bör vara när man är ute så länge. Intog en banan vid byte från rullskidor till löpning men annars drack jag bara vatten. Var trött och seg under passet men piggnade till efter 3,5 timmar, så kan det bli ibland. Lyckligtvis så kändes det inte i ljumsken, vilket var skönt. Rullskidåkningen gick på rullskidbanan och löpningen på stigar/vägar där det är skidspår på vintern.

Efter eftermiddagsvila så blev det ett styrkepass likt som jag gjorde för en vecka sedan. Alla övningar är en blandning på rörlighet, koordination och förstås styrka. Ska försöka ge en mer och klar beskrivning vid ett annat tillfälle. Imorgon väntas det fem timmars träning igen.

2x klassiskt

Var glad trots regnet idag. Att mina glasögon är mörka beror på att de är fotoktomatiska och ändra färg och styrka av sig själv. Bra det, dock kan det vara lite svårt att se när det regnar. Visserligen är det en balansgång, utan glasögon ser jag en del detaljer sämre medan utan så slipper jag vattendropparna i alla fall. Foto: Patrik Modin

Var glad trots regnet idag. Att mina glasögon är mörka beror på att de är fotoktomatiska och ändra färg och styrka av sig själv. Bra det, dock kan det vara lite svårt att se när det regnar. Visserligen är det en balansgång, utan glasögon ser jag en del detaljer sämre medan utan så slipper jag vattendropparna i alla fall. Foto: Patrik Modin

Idag blev det två rullskidpass, båda passen i klassiskt faktiskt. Började med att köra ett väldigt blött pass, regn och 13 grader, dock ingen vind. Körde fem vändor upp till Frösöberget, 145 höjdmeter per vända. Låg i höga/låga A1/A2, hade en bra känsla på 3:orna idag, åkte lugnt och fint tycker jag. Blev 835 höjdmeter totalt, fint det. Åkte dessutom lite innan och efter backarna. Tack för skjutsen Patrik som körde ner efter varje vända upp till Frösöberget topp.

Blev som sagt ett klassiskt pass till på eftermiddagen, då valde jag att åka på 4:or för det skulle bli någon skillnad från förmiddagspasset. Åkte delvis samma backe som tidigare på dagen men man kan säga att man åkte runt Frösöberget. Hade nästan torkat upp med, vilket gjorde att det rullade ganska snarlikt som under dagens första pass, trots jag åkte på 3:or då. Kom i och för sig en hel del regn även på eftermiddagspasset men det kunde man leva med.

Började med att åka ett varv runt berget som jag hade planerat ut, åkte dessutom upp till toppen där ”målet” var under det andra passet idag. Chansade att kunna åka nerför då det lutar tio grader i den dekan av backen. Gick fint ibörjan då det var motvind men sedan gick det allt fortare när det blev mer medvind. Fick bromsa kraftigt men det gick bra att ta sig ner utan att slå ihjäl sig. Bestämde mig att inte köra mina tänka tröskelintervaller hela vägen upp utan gick i mål ibörjan av den backen. Rundan gick från där jag bor vid Bergsgatan upp längs Parkgatan och sedan Byavägen hela tiden till man svängde av densamme och fortsatte omkring 50 meter in på vägen mot toppen av Frösöberget. Sedan åkte man lugnt nerför berget på andra sidan där bl.a. en djurpark finns. 110 höjdmeter och 2,7 kilometer mätte den rundan som jag tänkte köra tröskelintervaller på.

Körde fyra vändor, där intervall 2 och 4 kördes enbart stakning. Hade väldigt låg puls trots jag låg på väldigt bra. Det var så det kändes i alla fall. Hade något högre puls då jag stakade faktiskt. Glömde spara datan i klockan, så vet inte exakt data men snittpulsen låg på omkring 155-160 (79-82 %). Tyckte jag hade energi och kraft när jag åkte men att pulsen var låg berodde nog på det tidigare passet på dagen. Hade det känns dåligt i kroppen också hade jag avbrutit passet. Tiderna var ojämna och jag tror jag gick på för hårt första och framförallt var armarna bra mossig på slutet vilket gav dessa misärtiderna: 11:05-11:46-11:31-12:33, visst regnet påverkade tiderna något på slutet men ändå bedrövligt ojämna. Sista intervallen som jag stakade var jag bra slut.

Passet genomfördes och totalt blev det nästan 7 mil rullskidor idag och över 1400 höjdmeter. Fyra timmar och 15 minuter blev tiden man stod på rullskidorna idag. Efter intervallpasset tog jag två ägg, en banan och lite mjölk som jag mixade till en god återhämtningsdryck och slo mig ro på soffan och lyssnade på radiosportens Christian Olsson som kommenterade Tyskland – Nordirland. Nu ska jag äta och sedan stretcha. Imorgon väntar långpass.