Dags att summera denna dag. Stack iväg på förmiddagen till Christinehof tillsammnas med Oskar och Tina, där vi skulle reka lite inför loppet på lördag. Jag ska då springa det korta loppet i Österlen Spring Trail som mäter knappt en mil. Riktigt trevligt att ha sällskap. Vi stötte även på Gael som är tävlingsledare inför helgens evenemang, han satte ut banmarkeringar. Terrängen är relativt lätt för att vara ett trailopp. En timme lugn fin löpning blev det.

Jag cyklade förbi Christinehof förra sommaren men annars har jag faktiskt inte varit i krokarna sen jag tävlade i Showmanship för kalvar,. Det går ut på att gå runt med en kalvoch se glad ut så dommaren såg det. Jag tävlade med Rosa, vet inte om hon var glad men hon blev en riktig drama queen när hon blev ko i alla fall. Lite som After Dark fast hon nöjde sig med att endast vara ett kön hela livet, bäst så. Vi vann tävlingen förresten.

På eftermiddagen klipptes gräset för första gången i år. Sedan fick man ut till traktorn och åkte iväg och  trumlade kornet, få ju försöka se till att det blir svensk mat på borden i framtiden med. Åtminstone försöka. Det gick bra, men man fick plocka mycket sten förhand. Man blir stark av det misstänker jag. Fick lyckofnatt och studsade upp och ner som en studsboll i hytten när Sveriges herrlandslag i handboll blev klara för klara för OS i Rio. Eller vad det Ystad som blev klara för OS,? Man kan nästan tro det när man ser vilka spelare som leverera i det landslaget eller vilka namn som nämndes i radio.

Nu ska jag titta på slutrundan av US Masters. En sjuk dröm som jag har är att åka flyga ditt och skrika ”get in the hole” när Phil Michelson sveper upp en PW på 12:an.

Bilder som Oskar Henriksson tog idag:

Jag och Tina

Jag och får

Sprang i min klubbtröja idag trots bara sju grader. Lite kyligt men lite nostalgiskt att springa i den tröjan när Andrarum låg precis bredvid faktiskt. Övrig klädsel var Salomons tävlingsbyxdel och Salomons Sense pro samt Ski Team Skåne pannband.

Slutet av banan.

Idag var jag ute och rörde mig lite lätt igen efter några dagar utan träning. Har faktiskt haft lite halsont någon dag nu men är helt 100 igen. Syftet med en sådan viloperiod är att träna väldigt sparsamt men inte sluta träna helt. Det var en kylig men vacker vårmorgon att springa denna aprildag. Gav mig ut direkt efter uppstigning, innan frukost alltså. Det är ganska ofta som jag springer en sväng innan frukost. Idag sprang jag i mina lätta svennebanan Höglöf skor, fungerade fint. Muskulärt var jag riktigt pigg och studsade på i ett bra tempo, trots det var ett lugnt A1- pass. Var inte ute så länge men 14 minuter blev det. På den tiden kom jag 3,26 kilometer och hade ett snittempo på 4:18 min/km. Bra pass och framförallt väldigt roligt.

Åkte sedan iväg och jobbade i Lund. Hemma igen så byte jag först däck på min bil. På med sommarsulorna. Hade lite problem då jag upptäckte en massa fel d.v.s. kostnader. Det ska inte vara gratis med bil direkt. Få hoppas att någon bilfirma vill sponsra mig med service och reservdelar. Gick bättre att byta däck på cykeln (racern), den ska snart ut och luftas.

Har fått en del respons på rullskidtipset jag skrev om igår. Har även fått en handfull förfrågningar kring snabbare rullskidor, det kommer ett sådant inlägg inom kort.

Nu ska jag iväg till Tomelilla, har visst kvar någon kompis som inte åker skidor där. Bara se till att inte bli indragen i något storbråk som det tydligen brukar bli i T-town nuförtiden.

Ses kanske!

Nu när jag har en period med sparsam träning så tänkte jag bjuda på lite rullskidtips som många så smått redan har dragit igång i vissa delar av landet. Dagens tips hämtar jag från Anders, Jörgen och Fredrik Auklands bok ”I de lange löp” efter tips från Micke Åström, ni vet Adam Steen kopian (se bild nedan). Så här beskrivs träningspasset av Micke:

Kör tio minuter i lugnt tempo, därefter lägger man in 20-30 distinkta stavtag som innebär fartökning. Sänk därefter farten men gå ändå fortare än vad du gjorde innan den första impulsen. Kör vidare tills du är uppe i cirka drygt femton minuter. Då kommer nästa impuls som är sträcker sig lika länge i tid. Farten ska sänkas något, men ändå högre än vad den var innan den andra impulsen. Sista rycket görs strax innan uppvärmningsdelen är klar. Lämpligen innan man närmar sig 25 minuters uppvärmning. Syftet med detta är att höja arbetspulsen utan att dra på sig mjölksyra, men ändå vara förberedd för ett givande intervallpass, alternativt tempolopp.

Bra tips som jag själv inte har testat. Personligen kan jag tycka 20-30 stavtag kan vara i längsta laget och jag brukar köra 10-15 stavtag när jag kör impulser. Är värt att testa, man får väl ändå säga att de där bröderna har lyckas väl i skidspåren. Anders Aukland är 43 år och har vunnit OS- och VM guld och Vasaloppet. Dessutom har han presterat på grym hög nivå i löpning och vunnit norska mästerskapen på 5000 resp. 10000 meter. Detta med en kost som till stor del (vad jag har hört) på mackor med choklad och sylt på, Coca Cola med mera. Säga vad man vill men han har verkligen lyckas i sin långa karriär. Det finns många sätt att nå framgång!

Micke i den vita dräkten, eller var det Adam Steen? Bild från DM på Knutstorp i november 2015.

Har spelat lite golf idag, vilket jag inte har gjort på nästan ett år. Spelat golf är väl lite av en överdrift, jag chippade lite i tio minuter på Håkan Rasmussons mästerverk Värpinge GK i Lund. Mästerverk är väl också lite av en överdrift, ett platt fält med gräs och betande får är lite mer av en sann beskrivning. Tio minuter fick räcka i den svinkalla våren som det råder just nu i Skåne, blåst och en temperatur lika med förra årets julafton. Sen ska man ju inte slita ut sig heller nu när det är viloperiod, så tio minuter fick räcka. Dessförinnan var jag i väg och fick massage, alltid lika välbehövligt.

Har inte gjort så många fler knop idag. Passade på att anmäla mig till Österlen trail den 16 april, vilket är väldigt snart. Ett tio kilometers lopp hemmavid. Kan bli intressant att springa det, nu när man börja bli en soffliggare. För det är nästan det man blir med så mycket fritid just nu. Såg t.o.m. på Babel igår på Sveriges Television, då har man väl ändå för mycket extra tid. Men TV: tittande blir det nu när US Masters sänds i nyss nämnda TV- kanal. Detta kommer jag följa från dag ett som är idag, jag tror precis som alla andra svenskar de senaste åren att Henrik Stenson vinner.

Hej skilovers

Nu när min vintersäsong är över så ska jag försöka summera lite hur min säsong såg ut. Började i november och avslutades i april, lång säsong som har inneburit enormt mycket resande. Kul att se nya platser men väldigt slitsamt att resa så mycket som man har gjort.

Det har blivit totalt 13 tävlingar denna vinter, klart mindre än i fjor då det blev 19 tävlingar. Denna säsong blev trots mindre tävlingar och mindre träning (antal timmars träning per år) något bättre än förra säsongen. På ett vanligt traditionellt lopp på 15 kilometer åkte jag cirka 1-1,5 minuter bättre än förra säsongen eller 1-1,5 minuter närmare segraren än förut. En kraftig procentoell ökning men något som jag långt ifrån nöjd över. Har hjärta och lungor som gör att jag borde vara klart högre upp i resultatlistorna än vad jag hittills har gjort i min skidkarriär.

Lyckades hålla en jämn form under vintern, framförallt från Tranemoloppet i början av januari till SM- femmilen nu i söndags. Jag lyckades även prestera som bäst när jag ville, vilket var SM tävlingarna. Lite långt efter i SM femmilen men annars gjorde jag bra lopp med SM- status. 15 kilometer skate i Torsby för några veckor sedan var det bästa loppet i vinter. Har utvecklas som mest i sprint faktiskt. Har i vinter varit procentuellt omkring 20 % närmare segraren än förut. Är en bra förbättring men fortfarande för långt efter även där.

Oavsett var jag bor så ska jag förbättra alla mina svagheter och lägga extra stor vikt på att förbättra dessa inför vintersäsongen 2016/2017.

Första vintertävlingen är redan den 18-20 november i år i Bruksvallarna. Hela nästa säsongs stomprogram finner man här.

Bilder från vintersäsongen

´Vinterns första pass i Orsa Grönklitt, sådär väder.

Jag och Oskar på Mittåkkläppen under klubblägret i december

Kör nerför Södergrenbacken i Bruksvallarna Foto: Oskar Henriksson

Skidåkning på åkern hemma i Skåne

Vinterns bästa lopp i vårvärmen i Torsby. Foto: Tom Landström/Sk Bore

Vinterns sista målgång, kraftprovet SM- femmilen. Foto: Håkan Huselius

Har testat dansat Aerobic idag eller Workout som det visst kallas. Var jobbigt i de 50 minuterna vi höll på. Passet genomfördes på Actic Olympen i Lund, spännande att göra något annat. Vi var nästan lika många killar som tjejer faktiskt, det hade jag inte förväntat mig direkt. Jag hade pulsbandet på och hade faktiskt en snittpuls på 70 % av max, trots sista fem minuter endast var stretchning. Eftersom jag har en koordination som en dräktig ko så var det spännande att se hur det skulle gå. Men det gick faktiskt över förväntat men jag räknar inte med att Christer Björkman ringer in mig som dansare till nästa års Melodifestivalen. Bäst så faktiskt. Var inga problem att orka passet, man är tydligen lite vältränad trots allt. Är förvånansvärt rörlig och kunde hänga med fint, trots mindre bra koordination och att gruppledaren för passet pratade engelska. Var mycket man skulle ha koll på, blev lite snurrig. Tror denna sorts träning är bra för skidåkare och andra övriga idrotter, gäller att bryta mönster ibland.

Nu kanske ni undrar om jag blivit lite feminin av mig men lugn, jag var ute på förmiddagen och dressade gräsmattan förhand i bar överkropp trots endast 14 grader. Lite manlig är man väl ändå. Har dock en kritvit kropp och eftersom Maria hade bakat till mig lär jag bli fet också. Blek och fet är det nya kanske?

Svettig blev man. Foto: Maria Navasa

Vaknade galet tidigt i ett snöigt Kiruna och flög sen via Umeå till Arlanda och sen byte ner till Sturup. Var inte mycket att titta på när vi mellanlandade i Umeå, knappt någon snö och grått väder. Tur man inte reste med tåg i alla fall, då hade man väl fortfarande inte kommit hem och stått still någonstans p.g.a. signalfel.

Kom hem till Skåne igen för 1085:e gången typ denna vinter. Mer exakt har jag bara varit hemma i Skåne i totalt tre helger detta år. Ska bli skönt att vara mer hemma och inte resa så mycket de närmsta två månaderna. Kanske t.o.m. kan träffa lite kompisar om jag har några kvar d.v.s., få se. Annars är jag grymt sugen på att träna inför kommande utmaningar, har faktiskt idag fixat lite med cyklarna och rullskidorna samt lagt på paraffin på skidorna som nu ska få gå på sommarledighet. Har små fixat lite andra grejer på gården, fixat lite andra små grejer. Mångsysslare har man varit idag minst sagt.

Kommer ta det väldigt piano de närmaste två veckorna med träning, kommer tränar sparsamt och det som faller mig in att göra. Kommer testa att göra lite andra saker så som att spela lite golf, börja lära mig orientera med mera. Blir skoj att göra lite andra grejer.

Har bl.a. kört gödning idag, det har man definetivt inte gjort i Kiruna idag.

Så här ligger inte folk efter ett Vasalopp! Foto: Håkan Huselius

Då är säsongens sista tävling gjord på snö. Det var ett rent helvete. Men det är så det ska va när man åker en klassisk femmil med individuell start i klassiskt stil. Det är så det ska vara, inget kramkalas på klungor på 200-250 som i årets Vasalopp, där led 1 åkare var uppe och finåkte i täten. Nä, en femmil är något helt annat. Du kämpar dig igenom 50 kilometer i tuff terräng och kämpar mot trötthet och demoner mest hela tiden. Du önskar att du vore hellre död än levande när du åker en femmil. Man får verkligen kriga. De kallar Leksands IF för krigare, men i en femmil är alla krigare. Tror nog inte de behöver sälja någon gatsten till nästa säsong men en annan borde sälja en av sina gatsten från Stockholm Challanges tävlingar de senaste åren, för att finansiera en fortsätt satsning. För att hamna på 58:e plats i ett SM som idag tjänar man inga pengar på. Men som skåning få man hejarop som ingen annan får och det är värt mer än pengar.

Resultat

Dagens herrstart startades inte förrän kl 12:15 idag, därför fanns det mycket tid innan man skulle börja åka. Ganska dum tid då man ofta åter lunch vid den tiden. Jag och Håkan drog upp till Dundret och tittade på damernas tremil. Testade sedan det enda skidparet som jag fått uppvallad av Swix, så tack för det. Åkte sedan lite på banan innan det var dags för start. Vi skulle åka på den tuffa 5 km världscupsbanan plus 3,3 km på en mer lätt åkt flackare del, blev mycket stakning där.

Jag startade som 12:e åkare denna gråa dag i Gällivare. Starten gick och jag åkte i ett stabilt tempo som jag tyckte var bra. Hade bra fäste och kunde åka avslappnat. Märkte direkt att mina skidor inte gled bra. Valde fel par med facit i hand. Hade för tjockt lager med klister och med skärande rill var det inte det bästa att ha denna dag då snön var kall och det var inte förrän senare i loppet som de gav nytta, då det blev varmare och solen trängde sig fram lite. Sprintesset Johan Edin kom ikapp mig redan efter tre kilometer. Han gled förbi i fartställning och jag tokstakade för att hänga med utan resultat. Det snurrade inga bra tankar just då. Samma sak var det sen när ytterligare en åkare kom ikapp mig och jag hade inte en chans att hänga med. Tuggade på ut på varv två och Jesper Modin bara flög förbi utför. Likaså de andra kanonerna som Daniel Rickardsson och de andra som startade i slutet av det drygt 70 mans stora startfältet. Alla kom inte till start och en del bröt loppet. Vem vill inte bryta ett sådant här tufft lopp egentligen? Man är ju mer eller mindre död mest hela tiden och när benen är fulla av mjölksyra så ska det svängas och jävlas med en.

Redan efter två mil fick jag kramp i triceps, i båda faktiskt. Sa åt Håkan att han skulle salta min sportdryck. Det gjorde han och jag trodde han hade brutit salt i någon polsk saltgruva, för nästa drickalangning fick en jävel med mycket salt i. Detta räddade mig att jag kunde genomföra loppet. Tre mil med kramp hade jag inte listat ut hur jag skulle ta mig igenom. Började därför gå ner i tempo och åkare efter åkare bara åkte förbi utan chans eller möjlighet att hänga med. Började få ordning med krampen och kunde höja intensiteten på de två sista varven av sex. Blev också glad att jag kunde hänga med en kille från Åsarna som hade startat 11 minuter förre mig. Det var Victor Hallquist och det var trevligt att ha lite sällskap. Trevligt att få lite draghjälp men killen är liten så jag märkte ändå av motvinden när han var uppe och drog. Fick släppa lite ut på sista varvet men kom ikapp Victor igen och även Trillevallens Olle Jonsson. Skönt mentalt att kunna köra om åkare, framförallt när alla andra hade åkt om mig tidigare. Förlorade sedan spurten mot Olle men var glad att komma i mål. En femmil är lika befriande som för en sju resp. tiokampare har gått i mål efter deras sista gren.

Loppet i siffror:

• Distans: 49,21 km
• Tid: 2:34:11
• Snitthastighet: 19,2 km/h
• Maxhastighet: 45,4 km/h
• Snittpuls: 166 (86 %)
• Maxpuls: 185 (95 %)
• Höjdmeter: 1350 m

Kom in på plats 58:a och hade två andra efter mig, precis som ifjor. Det var den bästa femmilen med råge, så det är ju bra. Mina andra två var jag 42, resp. 32 minuter efter segraren, idag 25:55 minuter. Det går på rätt håll i alla fall. Har fortsatt problem att hålla jämn hög puls i långloppen. Höll omkring 90 % i snitt första två varven, sen drogs den ner när jag var tvungen att sänka farten p.g.a. kramp. Trots ökningen på slutet var pulsen på en nivå runt A2 i stort sätt hela sista milen. Hade ändå min högsta snittpuls på ett långlopp. Hade troligtvis fältets bästa fäste men hade samtidigt det sämsta glidet. Försökte sladda bort i de många sladdkurvor som det fanns, men det försvann verkligen ingenting. Åkte med min stukande tumme och det gick bra. Kan Gunde åka med bruten arm i en femmil så kan väl jag åka med en invalidtumme. Känner att jag behöver förbättra min stakteknik, den är inget vidare. Trist med att få kramp så tidigt trots jag drack omkring två liter vätska, mestadels sportdryck med lite liquid på sista halvan av loppet och även lite Pepsi faktisk. Hade energi under hela loppet men den där Pepsin gav en fin kick. Tro att det inte var det bästa att se damtävlingen innan min egen tävling. Tror det slukade en hel del energi. Skoj att ha med coach Håkan och tack för grym service. Men till nästa säsong hoppas jag att vi är fler skåningar som är ute och tävlar. Kul att vara med att åka idag som var vinterns sista tävling för min del. Nu blir det lite vila men jag ser redan framemot kommande säsong och även den stundade rullskidsäsongen.

Fick hjälp efter målgång, hade svårt att resa mig, hade kramp i hela kroppen och kände mig inte som 24 år, inte 25 heller som jag är snart. Foto: Håkan Huselius

Ligger och ta igen mig efter dagens träningspass. Den där Rollern är skön att ha benen liggandes på, ska väl börja använda den på riktigt nu också.

Ligger och laddar inför morgonens kraftprov. Nyss hemkommen från dagens enda träningspass. Skidtester med Håkan i 20 minuter och sen två varv på morgondagens bana, 5+3,3 bana ska det visst va. 5:an är riktigt fint och tuff medan 3,3:an är mer flack med få backar. Inte den brutalaste banan jag har åkt. Körde fartökningar i varje backe på sista varvet, de låg på mellan 20 sekunder till 1:30 minuter. Kom upp bra i puls och känslan var bra, men lite lurigt kan det vara utför, dock höll jag mig på benen idag. Det blir bra det här tror jag. Dock vet jag inte vilka pjäxor det blir imorgon, de vanliga klassiska Alpina ECL Pro WC eller mina kombipjäxor från samma märke. Få se hur det blir men skidorna vet jag vilka det blir. Fint väder var det idag med, sånt gillas men imorgon väntas sämre väder. Tummen då? Den är blå, svullen, stel och knappt användbar men det ska nog gå ändå.

Tack för alla lyckoönskningarna som jag har fått de senaste dagarna, det verka som folk förstår att det här är det jag tycker är roligt och att det är det här jag vill satsa på. Första start är kl: 12:15 imorgon för oss herrar. Strax efter det startar väl jag och då väntas ett helvete i fem mil.

Blev en timme på Dundret i Gällivare, eller snarare två egentligen. Först en timme som åskådare när SM team sprinten avgjordes. Förra året var faktiskt jag med och tävlade tillsammans med Adam Ekstedt. Vi blev sist, men vi blev intervjuade. Inte illa det.

Men jag var även själv ute och åkte en timme med Håkan. Det är fina banor här uppe. Passet började ganska illa, flexkudden saknades så jag fick leta upp den i skidfodralet. Den hade tydligen lossnat under dagens flygtur. Sedan for vi iväg men redan efter 300 meter så föll jag. Åkte på skinskidor som hög ovanligt mycket i dagens före. Var längesen jag åkte på dem senast. Förhållandena var annars kanon fina, med sol och bra spår. Dessvärre skadade jag tummen i det fallet och har ont i den nu. Men en femmil är sällan smärtfri, så det ska väl gå. Lyckades även trilla med 300 meter kvar av passet, då de högg igen i en kurva. Har dubblerat mina fall på skidor denna vinter bara under detta pass på en timme. Jag lyckades komma 12,06 kilometer och klättrade 400 höjdmeter.

Imorgon väntas en lugn dag med lätt träning och en hel del titt på skidor, både live och på TV.

Växling i dagens sprinstafett

Håkan flyttar Rottefellas nya fantastiska bindning som man kan byta med bara händerna. Det tog tid det med, därför hann jag ta en bild på det hela. Vanligtvis byts Rottefellabindningar med hjälp av en nyckel. Jag åkte på mina gamla Atomic Skintec och Håkan på Fischers nya Twinskin. Ni få fråga mig privat vilket av dessa som gick bäst idag.