Har idag flyttat till Lund, det är en fin stad, men jag är verkligen en ”landet människa”, hellre bli väckt av en ko som råmar, än av oljud från skrikande människor eller brummande bilar. Men man vänjer sig säkert! Hyr en 2:a av en gammal kollega och bor nära landet med fina ”rullskidvägar” att tillgå. Ska ju också bli skönt att ha nära till jobbet.

Har passat på att vara med på klubbens gemensamma måndagspass som brukar vara ett längre distanspass. Idag var inget undantag men som det ibland brukar bli gick det lite väl fort överlag för att alla ska kunna hänga med och köra i ett lugnt tempo. För min del klarade jag precis ligga inom A1 puls under passets första del mellan Lund och S.Sandby, en rak sträcka, svagt nerför i motvind. Låg mellan 19-20 km/h där. Sen lite lugnare innan jag och några andra körde 10 x 10/20 impulser, detta gjordes i Flyinge, kanske en dum ide med alla hästar finns där. Sen fortsatte vi till Gårdstånga innan jag och Kristian körde på lite hårdare fram till Lund, ca: 5 km svagt uppför, där jag i A2 puls, som är typ tävlingsfart. Tror det är nyttigt att köra lite hårdare i slutet av distanspass, allt för att vänja kroppen att kunna köra på när du redan åkt länge. Åkte på 4:or och kände mig stark trots jag har tränat 90 timmar denna månad.

Vi vart ett litet härligt gäng idag, kul att man kan träna med åkare som ligger på olika nivåer, då vi åker på olika rullskidstånd.

En som inte ville att jag skulle flytta……….igen.

Rickard (Batman) var stark idag, ingen dålig utsikt vi hade, kustväg nästan hela vägen.

Var ute på ett trevligt fint A1 rullskidpass med Rickard Persson (Ystad Målarna AB) idag på förmiddagen. Jag stakade på Swenor 4:or, första gången jag åker på dessa på över sex veckor. De var extremt långsamt första tre km innan de började rulla på fint. Har en känsla att Swenorhjul behöver bli lite varma för att de ska rulla lika bra som Elpexhjul, som brukar rullar bra jämt. Hur som helst var jag väldigt omotiverad idag men med sällskap gör det hela alltid lättare. Var ganska tom på energi men lyckades trots allt känna mig piggare och piggare ju längre vi körde, trots jag bara använde vatten idag. Vädret var oförskämd bra, d.v.s. att det blåste en väldig svag sydlig vind och var runt 15-19 grader, lagom för rullskidåkning. Vi åkte mellan Ystad och Abbekås och mestadels på cykelvägar, vilket alltid är skönt. Tyvärr hade det växt ut en massa växtlighet över vägen, vilket gjorde det svårt att ligga i bredd. Skulle knappt gått att skejta, så illa var det. Svider att se som utbildad landskapsingenjör som man är. Passet mätte lite drygt 31 km som åktes på knappa 1 timme och 40 minuter. Detta gav ett snitt på 18,8 km/h, alltså Erik Wickströms tempo. I Falun körde jag ett distanspass på 2:or och hade lägre snitt än idag på 4:or men det beror på kupering och underlag framförallt. Dagens runda har bra asfalt och är platt, finns bara en stigning på 45 meter. 59 höjdmeter togs totalt på 31 km och någon fartställning behöver man inte gå ner till direkt. Hade förvisso ganska dåligt stavfäste men annars riktigt bra förutsättningar idag. Rickard har tränat på bra i sommar och åkte sitt första rullskidlopp förra helgen, då han som många andra åkte världens största rullskidlopp, Alliansloppet. Han gjorde en bra insats men hade som några andra problem med ett sprängt hjul, men lyckades ändå ta sig i mål.

Veckans sista pass blev ett kombipass. Började med löpning (70 min) med Raj i Fyledalen. Var ju ett tag sen sist man var där. Tänkte springa i 6-6:30 min/km tempo och mycket obanad men med hund och mycket undervegetation gjorde detta lite för svårt utan fick springa mest på grus- och skogsvägar men slank in lite här och där på upptrampade stigar från djur och den nya Stenbyrundan som har funnits sen början av sommaren, då dalen blev ett naturreservat. Även detta träningspass var jag lite omotiverad till men det är lite som att vara på jobbet att det inte alltid är roligt men jobbet måste ju göras och genomföras. Kroppen kändes ändå bra och jag är glad över att det gick att genomföra tre löppass denna veckan och idag kändes det bäst, ingen direkt smärta i knäet trots en del nerförslöpning, nöjd så. Tempot var 6 min/km fart, men första 130 meter tog tre minuter, det var då jag bestämde mig att man inte kan springa exakt var som helst, speciellt inte med hund.

Raj var glad att få springa idag, men han var något ur form tyckte jag.

Åkte sen hem och körde styrka helkropp i mitt gamla pojkrum. Började med ben, marklyft, knäböj och tåhävningar, ca: 30 sek vila efter varje övning som kördes i tre set. . Körde max vad jag hade, vilket är 46 kg. Sen körde jag överkroppsövningar, varannan mage och varannan armar, nonstop i fyra set, totalt åtta övningar i varje set. Sen var jag trött. Haft en bra träningsperiod sen jag slutade på posten i Falun. Första helgen efter jag slutade jobba, tränade jag elva timmar och veckan efter d.v.s. förra veckan blev det 23 timmar träning och 25 timmar denna veckan. Alltså totalt 59 timmars träning på de senaste 16 dagarna. Det är mycket det men nu väntas två veckor med lugnare träning och förhoppningsvis ska man kunna vara i bra slag inför SM i Uppsala om två veckor.

Varit lite tyst o mig på senaste, men jag har tränat på. Har även passat på att träffa på familj och vänner nu när jag kommit hem till Skåne och jag prioritera vila väldigt mycket och har därför inte hunnit skriva något. Har nog varit bra att träffa lite annat folk än skidåkare och/eller skidintresserade.

Träningen hittills har inneburit en del tråkiga incidenter med andra trafikanter, när man har varit ute och tränat. Tyvärr är skåningar sämst att visa hänsyn i trafiken, i alla fall om man jämför som exempelvis hur det har varit i Dalarna, som förvisso inte varit problemfritt alla gånger. Den första incidenten idag hände på morgonpasset som jag körde på tävlingshjul skate. Kände till min stora glädje att åkningen fungerade bra och kunde flyta på bra i den härliga morgonen. Sen tutades häftig och en bil kom farande i en hastighet långt över 70 km/h som är tillåtet på den vägen. Lyckades lyckligtvis hålla mig tillräckligt nära vägkanten och undvika någon slags olycka. Bilen som var en svart Porsche i miljonklassen kom sen farande en gång till och jag hade nästan gladligen dragit en fin repa på bilen med staven. Tycker mitt värde är mer värdefull en Porsche. Detta hände halv åtta på en lördagsmorgon på vägen mellan Bollerup och Hannas, en platt väg med mycket god sikt (se bild nedan). Vägen har jag kört traktor/lastare ett par gånger och då vill jag lova är dem som lamm och ligger bakom och väntar att köra om när dem kan. Önskar att jag kunde köra en 30 ft skördetröska på vägen någon gång och då skulle dem kunna köra om så bäst fan dem ville.

Tycker väl att en bil och en rullskidåkare borde kunna få plats och samsas på denna vägen.

Var sen ute på vägarna igen på kvällen, nu med ännu fler incidenter. Började redan i Tomelilla där en bilist tvunget skulle köra om, trots den skulle svänga av strax efter. Detta händer väldigt ofta och jag tror nog de flesta bilister inte har en aning om att de utsätter cyklister (oftast) för fara. Nästa grej var när en buss tvunget skulle köra om när jag var ute på väg 19. Var ganska otäckt när den susade förbi med endast några få dm från styret. Kan ju lova att det blir turbulens och att den 7 kg tunga cykeln lätt kan bli svårstyrd. Men slapp bli överkörd av bakhjulen denna gången i alla fall. Kort därpå vinkade jag fram en traktor med släpp, gör ju allt för att hjälpa bonden, så den kunde köra om lätt och ligga på i jämn fart, allt för att minska på bränslekostnaden. Regeringen har ju höjt bensinskatten igen. Gick ju lätt att ligga bakom traktorn och man behövde knapp trampa, bara hänga med i suget. Hade desto större problem med bilen bakom som nästan slickade bakhjulen, så onödigt bara. Och tillslut alla husvagnar/husbilar som tydligen har något glas eller nått i fordonet som kan gå sönder om de kör över mittgrenen av vägen, där dem nyligen gjort hål som är varningssignal att man inte kör i filen. Tyvärr händer det ständigt att folk är lata och inte orkar köra över där, vilket resultera att de utsätter cyklister/rullskidåkare för stora risker. Vi är ju också trafikanter. Att jag cyklar (kör inte rullskidor) på väg 19 kan man ju alltid diskutera men man kan ju också diskutera varför alla tilltänkta/planerade cykelvägar på landet fördröjs. Sen går det uppenbarligen lika fort att cykla som att köra traktor, men cykel tar mindre plats och ändå händer detta allt för ofta när man är ute på vägarna. Det har gått bra hittills men det räcker att det inte går bra EN gång. Jag tänker fortsätta att träna på vägarna för att fortsätta satsa som idrottare. Skulle jag sluta, skulle fartdårarna segra men jag tänker inte kapitulera.

Så till träningen, har ju nämnt att jag kört skate och och cyklat idag. Morgonpasset kördes innan frukost och gick på mina skatetävlingshjul jag brukar tävlar på. Åkte till Hannas och vände, en platt runda med bara 4- och 5:ans växel, även nerför men fick ligga i fartställning i Bollerup, då en häst blev skrämd. Det bästa och typ det ända en rullskidåkare, är att inte göra någonting och bara rullar. Börjar man bromsa eller använda stavarna blir det bara värre. Fölen från våras verkade komma ihåg mig och rörde inte en hov. Sen kom fartdåren som tog min glädjen över mitt fram till dess fina träningspass. Kunde ligga på bra annars och jag försökte ligga på i 5:ans växel, fungerade bra men behöver trycka mer med benen. Åkte 22 km och hade en snitthastighet på 25,4 km/h som innebär 2:22 min/km. Kan tyckas snabbt för att ligga på ett normalt A1- pass, men Mo Farah avslutade sista km i VM 5000 meters loppet på 2:19 min/km, det är verkligen snabbt. Vinden var så gott som stilla i början men blåste en aning motvind på vägen tillbaka.

Cyklingen på kvällen kändes annars bra, trots alla problem med trafikanter. Hade tur med vinden som mojnade på slutet och var faktiskt mer eller mindre vindstilla på slutet. Kunde faktiskt ligga och trycka i bocken (styret) och snittade 35 km/h, trots det var vanligt lugnt distanspass på racern. Vet inte var jag ligger på i watt eller kadens, har inte blivit så nördig än på cykel, men det kommer väl. Kadensen var säkert hög, då jag kände av en fot lite och körde därför med högre frekvens, vilket fungerade bra. Rundan jag körde var Tomelilla – Vitaby via väg 19 – Kivik – ST: Olof – Hammenhög och hem. Soligt till halvklart väder men som sagt tur med vinden, som var frisk men som tilltog allt mer under de 82 km man cyklade.

Bild från en av de högsta punkterna från Österlen (158 m.ö.h.) med havet i horisonten.

Bättre bild med havet i bakgrunden. Härlig nerförkörning till Kivik där man ser vad jag tror till Blekinge bra dagar som denna.

Igår tränade jag två pass med. Stakade ett pass på 3:or, något mer blötare vägar, kyligare och mer vind än idag samt hade en seg kropp. Lyckades ändå snitta 18,7 km/h under de 1,5 timmarna jag var ute i. På kvällen efter första jobbdagen som förövrigt var roligt att vara tillbaka i, blev det ett skidgångpass. Lite ironsikt då jag inte körde ett ända i Falun under två månader jag var där. Men körde lite försiktigt med vanlig stavgång, sidledshopp, sprättande och sen fem stycken älghufs i trökelfart. Gjorde allt lugnt och försökte hitta bra känsla och få det så likt skidåkning som möjligt samt minska skaderisken, då det var längesen jag körde skidgång. Passet genomfördes i ett soligt Fyledalen i Tegelbruksbacken, skrapade ihop 500 höjdmeter.

Lite kor som var nyfikna vad jag höll på med

Nu är jag tillbaka till hembyn på Österlen efter två månaders frånvarande. Resan hem gick bra men är galet trött nu. Är ju jobbigare att köra bil åtta timmar än träna sex timmar om dagen. Imorgon väntas någon form av rullskidor distans på förmiddagen, blir nog platt och blåsigt.

Avslutar med att bjusar lite fler bilder från gårdagens tuffa intervallpass, där Sven – Olof tog några bilder på en…….. eller faktisk två skåningar.

Bonusbild. Så här trött blev min bror under halva Ultravasan, inte konstigt då han hängde på svensk landslagtjej, trots minimal löpträning

Snart närmar sig hösten och det innebär en hel del tävlingar på rullskidor och jag ska försöka åka en del av dem, men kommer också har tuffa träningsperioder så tävlingarna kan nog gå lite hur som helst.

Dessa tävlingar har jag tänkt att åka i höst:

• 5/9 Nybrorullen
• 12-13/9 SM i Uppsala
• 20/9 Rulldackemaran
• 4/10 Lindenarullen
• 18/10 Skåneskejten
• 1/11 Änglarullen

Kommer med andra ord åka resterande loppen i Huselius rullskidcup, dessa är Nybrorullen, Rulldackemaran, Skåneskejten och Änglarullen. SM i Uppsala kommer jag åka båda loppen, 42 km klassiskt resp. 15 km fristil. Tanken är att åka danska mästerskapen den 6:e september (45 km) men är osäker om jag kan åka fristil, möjligt att jag åker klassiskt, men inget bestämt än.

Fin utsikt uppe på toppen. Trött men glad!

Tiden går fort när man har roligt sägs det, och nu är det roliga slut för denna gång. Har varit otroligt kul att få träna med många av de bästa skidåkarna och framförallt väldigt lärorikt. Hoppas jag kommer tillbaka om inte all för lång tid framöver. Har en plan som jag vill hålla för mig själv, om hur det blir i framtiden. Tacka alla skidåkare för grym sparring, det har varit väldigt nyttigt för mig att komma iväg och fått en helt annan och bättre träningsmiljö, även om det troligtvis hade gett mer i vintermiljö. Men men det kommer!

Har ju tränat lite dag också, ”bara” 4,5 timmar. Har ju känns bra den korta tiden (1,5 veckor) jag hållit på med det jag gillar mest i livet, nämligen träna och förhoppningsvis har man utvecklas lite. Har kunnat vila bra mellan passet, möjligen hade jag önskat att jag hade kunnat sova lite mer mellan passen. Men har utnyttjat tiden väl med att träna mellan 4-6 timmar om dagen, förutom under helgen i Trollhättan. En vanlig dag under de här 1,5 veckorna har sätt ut ungefär så här: Uppstigning runt 7:30, börja träna mellan kl 8-9, längden varierade på passen men mellan 2,5- 3,5 timmar. Sen lunch och vila, brukade hinna med två mellanmål bröd, banan, bars, blåbär med mjölk brukade vara de mest vanliga mellanmålen. Sen träning runt kl 15-17 tiden på 1,5- 2,5 timmar. Sen middag och ev. ytterligare ett mål mat på kvällen. Det behövs!

Mellanmål, tömmer skafferiet nu, jag gillar inte att slänga mat och är en av de som absolut inte slänger 1/3 av all mat man vi svenskar tragisk gör. Kyckling och avokado med kassela, minst sagt udda men nyttigt!

Idag har det varit en sådan dag, började med att cykla på landsvägscykeln en tur som gick till Enviken via Toftbyn och tillbaka, en tur med svag kupering med någon enstaka längre stigningar. Blåste en del och det friskade på ordentligt faktisk, väl lika bra att vänja sig tills man kommer tillbaka till Skåne. Cyklade i ett lugnt tempo men benen blev lite möra på slutet ändå. Avslutade med att åka lite runt Lugnet och Järlinden, precis som förra cykelpasset. Tränade på kurvtagning i högfart, bra träning. Tryckte på i backen vid Ramnäs och lyckades ta Strava rekordet med 5 sek, viktigt. Tog 1 min och 44 sek upp i den dryga 900 meter långa backen med en stigning på 48 meter som ger en snittlutning på 3,9 %. Det är verkligen king det, då man få en kungakrona i Strava. Nu har jag satt avtryck i Falun trakten i alla fall. Snitthastigheten i backen var 31,7 km/h och snittpulsen på 152 (78 %). Annars som sagt lugnt med en puls på 117 (60 %) och en snittfart på 31,4 km/h. Var annars trist och grått väder så det blev inga bilder från cykelpasset.

Sista passet här uppe i Faun kördes i Bjurs (Bjursås), ett intervallpass på 3:or i en grym backe som mätte 1,7 km och steg totalt 120 höjdmeter. Till min hjälp hade jag Sven – Olof som körde ner mig och vilan landade på mellan 3-4 min efter varje intervall. Var förstås seg efter all träning på senaste tiden, svårt att komma upp i pulsen på första. Andra gick dåligt, medan sista två gick fortast och kändes bäst, även om tekniken överlag inte kändes så bra. Men jag vet vad jag behöver träna och finslipa på, så det blir väl bra framöver. Tyckte jag körde lite väl ojämnt på de fyra intervaller jag körde, men bra att sista två gick fortast och jag blev rejält trött, vilket var syftet. Fick även hejarop av unga grabbar på sista intervallen och jag var bra med mentalt och kunde pressa mig till max. Tycker att 96 % av max är otroligt bra tanke på hur nertränad jag är just nu. Blev totalt 30 min A3. Sen varvade jag ner med lugn åkning mellan Bjurs och Sågmyra. Stort tack till Sven – Olof för hjälpen idag och för den trevliga middagen tillsammans med Ann efter passet.

Första intervallen:

• Tid: 7:32 min
• Snittpuls: 162 (84 %)
• Maxpuls: 171 (90 %)

Andra intervallen

• Tid: 7:40 min
• Snittpuls: 165 (86 %)
• Maxpuls: 176 (92 %)

Tredje intervallen

• Tid: 7:25 min
• Snittpuls: 170 (89 %)
• Maxpuls: 178 (94 %)

Fjärde intervaller

• Tid: 7:14 min
• Snittpuls: 174 (91 %)
• Maxpuls: 183 (96 %)

Uppvärmning!

Allt annat än uppvärmning, sista intervallen, fullt blås och mjölksyra vill jag lova.

Igår kväll hände det igen, himmeln blev ljusblå och Malmö FF tog sig återigen till fotbollens finrum Champions League, efter 2-0 seger över skotska Celtic. Just Celtic var ett av de sista lagen jag fick spela mot i min egna fotbollskarriär i min ungdom. Var väl 15 år tror jag när lilla Svenstorp tillsammans med Köpingebro spelade en turnering i Danmark, då vi bl.a. mötte Celtics pojklag. Skotsk fotboll är hård till nästan brutal som man såg igår där bl.a. Leigh Griffiths knäade en Malmö spelare rakt i klockspelet. Sådan var dem då också, hårda som inte viker sig. Minst att jag spelade ytterback stora delar den matchen, vet inte varför för jag spelade nästan bara anfall i resten av matcherna och gjorde faktisk mål i turneringen. Men precis som Malmö har visat, ett enormt kollektivt och hjärta var vi lite likadana. Vi spelade 0-0 mot storlaget Celtic och spelade även lika mot turneringens vinnare som ända lag som lyckades ta poäng ifrån dem. Vårat facit blev en vinst och fyra oavgjorda, det går precis att lyckas även man inte är störst. Hur det nu ska gå för Malmö i CL, får man väl se men jag rekommendera sportdokumentären om Malmös Europacupspel 1979, där bl.a. Jan – Ove Kindvall intervjuas med bred skånska och som är ……..just det från Svenstorp. En annan Svenstorps kille är Anders Andersson som intervjuades i en annan sportdokumentär om EM- matchen 2000 mellan Sverige och Turkiet, en match som framröstades till  den tråkigaste i turneringen och möjligen den sämsta nånsin.

Fick ta en bild på min högra och finaste hand, tänk då hur den andra handen ser ut.

Började denna (möjligen?) sista sommardag med ett härligt pass med DSA. Vi var idag 12 st halvnakna män som rullade på 3:or med syfte på att jaga höjdmeter och att vara ute länge, vilket vi lyckades väl. Kände mig nästan otränat med de superstarka och superfit killarna. Distanspass innebär lugnt, själv låg jag faktiskt strax under min uppmätta A1, men det är tiden som är det väsentliga. Vissa kanske inte tycker det är träning att träna så lugnt, men jag tycker att dem är väldigt viktiga och inte minst roliga när man kan snacka om allt möjligt på passen. Helt enkelt ett roligt sätt att umgås. Kände mig själv helt okej, hade lite små svackor och då låg man längre bak i klungan och var man mer piggare var man längre fram i klungan. Totalt för min del tog passet 3 timmar och 10 minuter man hann då 56 km och 750 höjdmeter. Tacka träningskamraterna och coach Mattias för den här gången för inspirerande och värdefull träning i form av tuffa pass (dock inte idag) och bra teknikhjälp.

Efter lite vila och mat begav jag mig ner till stan och fick massage. Skönt var det inte, men gjorde nytta. Har tydligen fått problem med höften och det beror till stor del av jobbet i somras, då jag satt mycket i bil. Till stor del varför jag inte kunnat åka skate och att löpningen har blivit begränsat. När jag kom hem så körde jag lite nya rehabövningar och sen styrka hel kropp. Körde tufft mage (Aukland styrka 30 min). De flesta av dagens övningar gick till ungefär med 50 sek jobb, sedan 10 sek vila. Blev faktisk 1 timme och 15 minuters effektiv träning. Sprang sedan en tur på Bergstigsleden och sen ytterligare lite på Jungfruleden. Blev totalt nästan 15 km på 1 timme och 20 minuter. Plockade 360 höjdmeter på den fina men knixiga svårsprungna rundan. Är mycket sten och rötter bitvis som gör det svårt att springa och många gånger går det snabbare att springa uppför än nerför. Hade pigga ben som förstås mattades lite på slutet p.g.a. av det lilla jag har sprungit. Höll ändå 5:30 min/km tempo, vilket är bra. Nöjd just nu att kunna springa en gång i veckan åtminstone.

Jag med Hoppbackarna i bakgrunden

Tydligare bild på Hoppbackarna utan mig

Började denna fortsatt fina sommardag med ett tufft intervallpass med DSA. Vi skulle köra 2×30 min tröskel på klassiska skidor, vi killar körde på 3:or. Banan gick i/runt ett villakvarter i utkanten av Falun. Väldigt rolig men tekniskt bana, med en del kurvor. Det var lite trafik men man fick passa sig så man inte körde på något, var nära då både sopbilen snurrade runt samtidigt och att en lastare hade parkerat mitt på vägen där vi åkte. Lite otäckt att komma 30-40 km/h och se att det finns en 0,5 lång lucka men som tur är DSA tränarna med oss och kunde omdirigera. Rundan vi åkte gick lite som en åtta plus ett ”extra halvt varv”. Detta gjorde att vi kom ihop lite då och då, utan att man blev varvade.

Jag och de som var lite mer långsamma (om man nu kan kallar oss långsamma) åkte fem varv första intervallen (33 min) och sen kort paus för dricka och sen ytterligare fyra varv (27 min). Själv så åkte jag i ett jämnt tempo mest hela tiden, men hängde på de snabbaste tillika världsåkare när chansen fanns, mest för att känna på det. Känner att tekniken blir bättre om jag  kör bakom duktiga åkare. Annars var tekniken lite stressig i början och fick tips om att skärpa mig med tyngdöverföringen. Funka ju annars på rullskidor men inte på snö. Hade ett snitt på dryga 23 km/h, lite långsammare på sista men det beror på ”omdirigeringen”. Även lite högre puls men det brukar jag få när man har kommit igång med fartpassen. Var ju som sagt ganska kuperat och pulsen kunde ibland sticka lite uppför men sjönk en del nerför.Kunde faktiskt gå ner i fartställning fyra gånger per varv. Kändes ändå helt okej idag, bättre än när man åkte Alliansloppet. På tal om Alliansloppet, så kom seedningen till Vasaloppet. Den var väldigt tuff men förstår samtidigt att den var det. Allt för att de främre leden inte ska bli för fulla.

1. Tid: 33:27 – Distans: 12,95 km – Snitthastighet: 23,2 km/h – Snittpuls: 166 (86 %) – Maxpuls: 178 (92 %) – Höjdmeter: 192 meter
2. Tid: 27:10 – Distans: 10, 43 km – Snitthastighet: 23,0 km/h – Snittpuls: 171 (89 %) – Maxpuls: 182 (94 %) – Höjdmeter: 158 meter

På eftermiddagen cyklade jag MTB, körde i ganska tuff stenig terräng så det skakade gott må jag lova. Ville köra i många backar, så idag höll jag mig runt Skuggarvet, Rostberg, Sundborn och Lugnet. Avslutade med att köra den röda MTB- slingan och två gånger upp till Hopptornet (Sjulsvarvet). Blev nästan 1000 höjdmeter under de 2,5 timmarna jag var ute.

Blev lite träning idag efter det tuffa varma loppet igår. Känner inte av något från igår och musklerna känns faktiskt oförskämd bra ut men efter min vurpa innan fredagens sprint, så känns den fortfarande, men har börjat läka ihop fint nu. Igår hade en jag en snittpuls på 169 (87 %) vilket för mig är möjligen något högre än vanlig (på långlopp) men ändå för lågt och precis som förut hade jag ju svårt att ta i och ut mig. Men det blir väl bättre.

Så idag blev det alltså lite träning, lite seg på morgonen men strax innan lunch blev det nästan en timmes styrka och senare på eftermiddagen ett fint cykelpass med racern. Fick besök av min bror på förmiddagen, som sprang halva Ultravasan igår och blev 12:a på 3:19. Inte illa då han springer typ lika mycket som jag, d.v.s. typ inget p.g.a. av skador, lika som bär.

Ända problemet på cykelrundan var vägen ner mot Hobborn från Skuggarvet, då massa vägarbete hade skett. Grus och skit i vägen för att kunna cykla, men man fick ta det försiktigt så man undvek punktering. Turen gick annars vidare till Sundborn – Toftbyn – Svärdsjö – runt halva Svärdsjön och sen vidare på vägen mot Falun men svängde in på Militärvägen och kom ut till Järlinden och Lugnet. Väl där körde jag lite mer teknik och fart mellan kvarteren och rondellerna innan jag for hem, allt för att få över två timmars träning. Blev 65 km med en snitthastighet på 32 km/h. Snittpuls på 115 (64 %), så lugnt och fint.

Svärdsjö, skulle fota tre rådjur men dem fick syn på mig och försvann………

……….Men såg tre älgar, blev som en asiat och tog fram mobilen och fotade snabb som attan.