Har haft problem med min pulsklocka under i stort sätt hela vintern och fick tips enligt Suuntos support att ha klockan i ett glas vatten i 12 timmar. Gjorde så och hoppades på att problemet skulle lösas. Problemet jag haft har varit att start/stoppknappen inte har fungerat i utomhusmiljö, vilket är en förutsättning när man håller på med utomhussporter och framförallt att man kan få igång klockan,svårt annars att få en användning av klockan och all data. Tyvärr funkade inte ”huskuren” och nu blir det att skicka iväg den till service.

Klocka i ett glas.

Har även gjort mitt första träningspass, efter en veckas frivillig vila från träning. Lugn jogg hemmavid med en snittfart på 4:55 min/km, pigga muskler förstås men ändå en seg känsla på något sätt. Skönt att röra kroppen igen. Tog visserligen emot att ge sig ut nu när våren har fått ett ordentligt bakslag. 2 grader snöblandad regn och blåst var ingen morot direkt att ge sig ut nu när jag nästan har lovat mig själv att inte ge sig ut och träna vid dåligt väder nu under min viloperiod.

Då var det dags att summera vintersäsongen som började i Bruksvallarna med god form, taggad men ovan att åka på snö och avslutades med SM del två i Kalix där formen också var god men var helt mentalt slutkörd. Kanske inte så konstigt då man genomförde totalt 19 tävlingar och den närmaste tävlingen jag hade till var Tranemo, 32 mil enkelresa. 45 dagar har jag varit från Skåne i vinter, då från Bruksvallspremiären 21 november 2014 till Intersports cups avslutningen den 24 mars förra veckan. Många timmar resandet har det varit, men det har det varit värt allt, då det är så kul med det man håller på med.

Vet inte hur många mil i bil det har blivit i vinter men totalt blev det ungefär 175 mil skidåkning på snö, noterbart är att det inte blev en ända meter på snö i Skåne. Lyckades att prestera på topp på de tävlingarna jag satsade mest på sånär som SM- femmilen i Kalix. Lyckades pricka formen som bäst till SM- veckan i Örebro där det tillslut blev en 57:e (skiathlon) respektive 70:e placering( 15 km fristil), detta var jag mycket nöjd över. Har haft fokus i vinter att åka traditionella tävlingar och det är också dessa som jag har presterat allra bäst i. De flesta traditionella tävlingar har i år gått i fristil och inte så mycket i klassiskstil. Har inte åkt så mycket fristil (ca: 30 gånger totalt i livet) men har ändå lyckas åka bra trots tekniken inte har varit så bra. De få traditionella klassiska loppen har gått riktigt bra, blev bara totalt fyra lopp. Där premiären i Bruksvallarna kanske var mindre bra. Tranemoloppet gick egentligen bra men glömde bort att åka sista varvet och den klassiska delen i SM- skiathlonen var nog den bästa jag presterat under säsongen. Hade toppenskidor som så många gånger jag hade när Swix med Andreas Forneman i spetsen vallade mina skidor som så ofta gick som spjut, så stort tack för all den hjälpen. Även min stafettsträcka under Stafettvasan var en av de bättre på den kuperade sträckan mellan Mångsbodarna och Evertsberg. Vi kom för övrigt på en fin 5:e plats.

Långloppen gick desto sämre och har ju för all del inte varit speciellt hög prioriterade under denna vintern för min del. Det var inte många lopp jag var nöjda med och nästan samtliga låg jag på en låg snittpuls och var lite väl långt efter för att kunna känna sig nöjd. Förra året väggade jag i de flesta långloppen och i år blev det ”bara” två gånger jag mötte den berömda väggen, Stråkenloppet (igen, 3 av 3) och SM- femmilen. Kortfattat har jag inte orkat distansen ut och vet inte riktigt vad det beror på. Men som sagt satsningen är inte långlopp än, bara i årets Vasalopp kunde både 2:a (Aukland) och 3:a (Rezac) i loppet vara pappa till mig………så man har framtiden för sig. Blev förvisso 2:a i Ymerloppet som är ett långlopp men motståndet var något sämre än vad det brukar vara i långloppen i södra Sverige.

Har också kört mina första sprinttävlingar utanför Skåne och man kan väl säga att både banor och motstånd är lite tuffare utanför Skåne. Jag är helt värdelös sprinter men har kört tre sprintlopp med tuffaste tänkbara motstånd och nu senaste i Kalix (sprintstafett med Adam) kände det som att jag har lärt mig eller snarare hittat lite mer fart i mig som jag aldrig haft innan. Detta tar jag med mig in i kommande rullskidsäsong och förstås till nästa vinter.

Det här var min första riktiga vintersäsong med full satsning och har egentligen inget att jämföra med andra tidigare säsonger. Men det är klart att man blivit klart mycket bättre än förra vintern och det är väl tur det, när man lägger ner enormt mycket tid och pengar för att lyckas. Till nästa vintersäsong ska jag allra främst lära mig åka fristil på riktigt, kan idag inte ens åka 1:ans växel (om man nu behöver lära sig den) 2:ans är stabbig och oeffektiv och kan bara blir bättre, 3:an är bra men det finns en del förbättringar att göra, detsamma med 4:an och 5:an som jag har problem med när jag blir trött i benen.

Innan det är dags att tänka på kommande vintersäsong, så ska jag fortsatta ta det lugnt ett tag innan jag ska dra igång barmarksträningen, har förvisso varit barmarksträning i Skåne hela vintern. Fram till dess ska jag samla energi som jag ofta lätt få hemma på landet. Tog inte många dagar efter Kalix vistelsen innan jag var sugen på att dra igång hårdträningen inför nästa vinter. Nu ska jag bara låta kroppen vila ihop sig innan det brakar igång, som i mitt fall blir i mitten av April. Vill avsluta att tacka alla sponsorer som har hjälpt mig och gjort detta möjligt att genomföra i vinter och ser framförallt framemot fortsatts stöd i framtiden. Extra Tack till Håkan och Lotta som har gett mig ledigt och gjort det möjligt att åka iväg på alla dessa äventyr som det faktiskt är.

Dagen innan Skandinavisk cup drog igång med 15 km fristil i början av januari i år. Här vill jag både leva och bo.

swix håkan sponsorer

Idag har jag b.la. hållit på med skogsarbete och röjning av träd, det närmaste fysiska jag gjort sen jag avslutade vintersäsongen. Det smakade bra med mors hemmagjorda varmchoklad med egen mjölk och grädde såklart. Passade på att ta två muggar, nu när jag ändå inte tränar. 🙂

Jag har faktiskt en ko på alla mina muggar, det här är en av dem.

Nu när jag inte tränar lyckas jag få en massa tid över och idag har jag bl.a. använt den tiden att städa, vilket man kanske borde göra lite oftare. Hittade hur som helst denna gamla gröna burkvallan (bild nedan) från Brödernas Lindgren i Lyckelse som inte finns kvar idag vad jag vet. Googlade hur som helst ”Bröderna Lindgren men fann bara att det fanns en musikgrupp som heter just så. Inte riktigt den sökningen jag hoppades på. Tips angående vallan och främst hur gammal den är vore trevligt att få reda på.

Frågan är hur gammal denna burkvallan är?

Idag fyllde min farfar 91 år och han hade ett litet men trevligt kalas. Var ledig från jobbet idag men det blev jobb hemma istället. Trummlade vallen (gräs) och rågen innan farfar skulle firas. Efter kalaset var det dags att köra klart innan det var dags att åka in om till farmor och farfar och få tårta som jag inte hann med innan idag.

Ingen träning idag heller, kommer vänta tills på måndag eller tisdag att börja träna lite smått igen.

Ekipaget idag, Fyledalen i bakgrunden.

Tårtan till Farfar som min mor bakat. Väldig god tårta som heter Snogeholmstårta tror jag men vi kallar den ”Mormors hosta”……..känns inte lika god då!

Ikväll blev jag bjuden av Rickard (Ystad målarna AB) att titta på Handboll i klassiska Österporthallen i Ystad mellan just Ystad och (YIF) Alingsås HK. Matchen var ungefär som min femmil, var med i början, föll sen igenom innan det fanns ett litet hopp, och sen kom den totala kollapsen. 15 – 28 (8 – 16) slutade och det blev en överkörning av bortalaget Alingsås, då ligger de väldigt lika i Elitserien. Handboll är verkligen religion i Ystad och den klart största sporten vi har i sydöstra Skåne. Skidåkning är inte lika stor, har ganska glad att man inte har så stor uppmärksamhet som handbollspågarna i Ystad har. Har ju snarare ingen uppmärksamhet alls, inte ens en 52:a plats i Sveriges kanske folkkäraste sport längdskidåkning gav någon rubrik. Just rubriker blir det imorgon, mest negativ för Ystads IF hoppas de kommer igen till slutspelat börjar.

Tack Rickard!

Nästan fullsatt i Österportshallen i Ystad. Här har man spelat många fotbollsturneringar och det var just här jag avlutade min fotbollskarriär för nästan exakt sju år sedan när jag spelade en sista turnering för Svenstorps IF. 16 års sedan var det, känns som igår nästan

Tuff dag på jobbet idag, fick testa åka rullskidor som gick snett och samtidigt bröt jag mot min ”icke mer träning denna veckan”, nästan synd om mig! 🙂 Blev 10 min totaltid.

Slalombacken som vi parallellt med och faktiskt en kortare stigning rakt uppför som syns på bilden.

Jag och Adam innan SM- femmilen……..sådär pigga var vi inte efteråt. Foto: Håkan Huselius

Banprofil till femmilen, kuperat.

Damernas final i sprintstafett, Kalla förre Sundling och Haag.

Dem blev också 1:a, 2:a och 3:a (Piteå, Umeå och Mora)

Lars ”Lord” Nelson trycker på i herrarnas sprintfinal.

Resten av gänget i herrarnas sprintfinal

Skidstadion i Kalix, de hade tydligen gjort omfattade renoveringar för att kunna genomföra SM, vilket lyckades väldigt bra.

Målområdet.

En av många svåra nerförsbackar……..den finns där någonstans i skogen.

Fin solnedgång……..förutom kraftledningen

Fick ordentliga kantskador (högst upp på bilden) på mina skateskidor efter all sladdning/plogning

Stockholm från luften. Vi (jag och Håkan) flög mellan Malmö (Sturup) och Luleå (Kallax) via Stockholm (Arlanda)

Film som Håkan filmade under ungefär halva loppet av vinterns sista tävling, 10 km skate.

SM femmilen som jag hade laddat och hoppas på att jag skulle kunna genomföra bra blev tyvärr inte riktigt som jag har tänkt mig. Har analyserat data från klockan nu och kunnat utvärdera om varför det inte gick bättre…….eller snarare försökt. Pulsen var som väntat högst under första delen men var ganska kontrollerad och låg runt tröskelfart, vilket borde resultera att farten eller snarare pulsen låg alldeles lagom för att orka alla fem milen, men så blev det inte alls. Redan efter två mil började pulsen sjunka successivt och på sista milen låg jag på A1 i stort sätt hela tiden. Ingen energi alls sista milen och den berömda väggen var kommen.

Vet inte vad jag hade kunnat göra annorlunda då jag hade problem med magen tidigt (troligen för mycket mat till lunch) och kunde inte dricka lika mycket vid varje tillfälle, dock fick jag i mig det jag ville ha under loppet, fast i mindre mängd än tänkt. Den slutliga slutsatsen tror jag berodde mest på att jag hade en dålig dag. 82 % i snittpuls säger att allt stod inte rätt till denna dag!

• Distans: 50 km
• Tid: 2:29:42
• Max hastighet: 63 km/h
• Snitthastighet: 20 km/h
• Höjdmeter: 1710 meter
• Maxpuls: 180 (92 %)
• Snittpuls: 160 (82 %)

Lördagens sprintstafett var desto roligare och det är något speciellt med stafett. Då blev vi ändå tvär sist. Insatsen tycker jag var bra från oss ändå och jag överraskade mig själv att köra snabbare än vad jag trodde jag kunde och kom upp i. Var nära maxpuls (två slag från max) trots ganska enkel sprintbana. Har haft svårt att bli riktigt trött och få upp pulsen under sprinttävlingar, men kanske har vänt nu. Åkte jämt med Stina Nilsson och Ida Ingemarsdotter och var 16 sekunder efter Calle Halvarsson på sista sträckan, detta tar jag med mig in till kommande säsong i sprint (och alla andra tävlingar förstås).

Den tredje och sista tävlingen uppe i Kalix var kanske den bästa med facit i hand. Var riktigt bra startfält och tyckte jag hade svårt med det mesta under loppet men lyckades återigen få FIS- punkter under 200, tror detta är 4:e gången jag gör det och alla gånger under denna vintersäsong, kanske inte så konstigt. Kände att jag aldrig kom in i loppet och pulsen var inte direkt jättehög under första varvet av två. Andra varvet fick hjärtat jobbar desto mer. Vet inte varför jag inte lyckas ta i mer i början av distansloppen, var sist efter hälften men tog två åkare sista halvan.

• Distans: 10 km
• Tid: 27:20
• Maxhastighet: 58,3 km/h
• Snitthastighet: 21,95 km/h
• Höjdmeter: 384 meter
• Maxpuls: 181 (94 %)
• Snittpuls: 173 (90 %)

Mer om Kalix och SM- del 2………  

……………Vi bodde hos en glad och trevligt norrländskt äldre par (Stina och Jan- Erik) i ett hus nära skidspåren. Vi hade det tipp topp tummen upp!

……….De hade en norsk bondkatt som hette Sigge.

………..Och bjöd oss på norrländskt palt, riktigt gott!

………..Norrlänningar är mer pratsamma än vad man tror, dock använder de korta direkta meningar.

………….De gillar hockey, pratade ständigt om denna sport och framförallt favoritlaget som tydligen var Luleå och hur ett sådant litet lag som Rögle kunde vara så bra från en sån liten ort och hur dåliga Malmö (Redhawks) gång på gång misslyckas ta sig upp i SHL (gamla Elitserien), det undrar jag med!

………….Kalix ligger norr om polcirkeln och 165 mil hemifrån.

………….Skidstadion saknade konstsnö och levde helt och hållet med natursnö, det gillas!

………….Banorna som vi åkte på (utom sprintbanan) gick parallellt med en slalombacke.

…………..Det bor ca: 7500 tusen i Kalix och ungefär så många var på plats (oklart var de kom ifrån, men ändå) under lördagens tävlingar.

…………..De flesta kom för att se Charlotte Kalla och även mig……..kändes det som ibland. Stort publikstöd för en skåning.

…………..Funktionärerna (nästan alla) ute på banan hade gått hem när jag var ute på slutvarvet.

……………Långt efter men ändå 52:a i Sverige, som skåning.

……………Åkte snabbare än Charlotte Kalla under sprintstafetterna, dock på olika sträcker och olika heat men ändå.

…………. Plogade /sladdade sönder mina skateskidor under femmilen, is är hårt!

…………..Trodde jag skulle slå ihjäl mig igen efter alla svåra utförsbackar, men överlevde än en gång.

……………Problem med klockan gjorde att höjdmeter (barometern) och distans inte stämde överrens alls med de officiella distanser/höjdmeter.

………….Slapp kramp under femmilen, receptet? Buljong, bra grejer!

…………..Till nästa vintersäsong ska jag lära mig åka skate, växel 1 (om den verkligen behövs?), växel 2 (fattar ingenting), växel 3 (utveckla), växel 4 och 5 samt lära mig åka nerför.

Då var vinterns sista tävling avgjord för min del. Blev en 58:e plats och 4:38 efter Calle Halvarsson, som vann överlägset över det knappa 10 km loppet i fristil med individuell start. En helt okej avslutning på säsongen trots man är fysiskt och mentalt trött, hade ingen vidare känsla i kroppen idag.

Värmde upp drygt en timme innan start och ville verkligen köra massa i högt tempo för att vecka min långsamma sega kropp. Kände att jag hade problem att hitta flytet i åkningen vid högre tempo. Charlotte Kalla värmde upp samtidigt och försökte åka så likt som möjligt som henne.

Startade tidigt (som vanligt i denna typ av tävling, Intersport Cup som är en FIS- tävling) och första km var det en kraftig motvind, innan de tuffa snirkliga klättringarna började. Hade kommit lite snö under natten och spåren utför var inte alls isiga, som dem var under femmilen, vilket passar en skåning som mig. Första varvet var jobbigt och kände att jag inte hade så mycket krafter som jag hoppades på. Låg sist under första varvet, vilket i och för sig inte var så förvånade och framförallt inte då kroppen inte kändes jättebra. Kämpade vidare ut på andra varvet men hade inte en chans att hänga med åkare som kom bakifrån. Var heller inte så tuff utför som man måste vara. Det märktes när många hade högre fart än vad jag hade in i backarna. Det var ganska tydligt på andra varvet och hade förstås svårt att hänga med åkare som kom ikapp och förbi mig men kunde hänga med Måns (Sunesson) hyfsad i den sista branta lite längre stigningen innan mål. Måns gjorde för övrigt ett bra lopp. Tappade sen massor ner mot stadion och sista backen men lyckades återigen ha Julius Källgård bakom mig(som startade 30 sekunder efter mig), dock var han precis förre mig totalt i mål och det var han även i SM i Örebro (15 km fristil) och under lördagens femmil.

Var inte direkt nöjd efter loppet men efter ett tag började jag förstå att det verkligen inte var en katastrof utan ungefär ett normalt stabilt lopp, helt enkelt är det den här nivån jag ligger på. Har massor av utvecklingspotential, främst i fristil. 2:ans växel som har varit en hel del av den varan under dessa dagar, har inte alls fungerat då jag inte har hittat något flyt alls. Bara börja om och lära sig den växeln. Finns massor som kan förbättras i de övriga växlarna med. Utförstekniken kan också bli mycket bättre och där finns det massor med tid att tjäna. Dock är jag en bra utförsåkare för att vara från Skåne. 🙂

Resultat

Skog? Ja, men också en utförslöpa……..kan man knappt tro……..lite tuffare än Risbergsbacken.

Idag skrev jag och Adam skånsk skidhistoria när vi deltog i sprintstafetten, som är den sista SM tävlingen för säsongen. Tyckte vi gjorde en bra insats, vi blev dock sist men gjorde vad vi kunde. Vi hade faktiskt en fajt med Stokvikslaget där gårdagens 4:a och 8:a var med i. Inget dåligt startfält direkt!

Vi kom tidigt till skidstadion och testade först våra skateskidor och stakade runt. Banan var relativ enkelt med en längre och två mindre stigningar. Banans längd var 1,1 km och Adam körde startsträckan och sen varv 3 och 5, medan jag körde de jämna sträckorna och avslutade, vilket var skoj.

Vi valde båda att gå med fäste då våra klassiska skidor gled bättre än våra respektive skateskidor. Tyckte mina skidor var bra, så återigen stort tack till Swix som vallade de skidorna som vi valde att åka på.

Vi körde i semifinal 2 och vi var 13 lag i vårt heat. Adam körde jättebra på första sträckan och det var väldigt inspirerande att ge sig ut och jaga. Ut på den 4:e sträckan hade jag häng med Stokvikslaget och höll jämnt tempo med honom. Tyvärr ut på sista varvet var den ingen jag kunde jaga på men tyckte att jag kämpade hela vägen in i mål.

Väl i mål tog Adam emot mig där och vi blev intervjuade av speakern, vilket var häftigt. Det är exotiskt att skåningar åker såna här typer av lopp. Vi var dryga två och en halv minut efter snabbaste laget i semifinalen. Bilder och pulsdata kommer när jag kommer hem till Skåne igen.