Sista dagarna med klubben blev lika lyckat som de tidigare dagarna här uppe i norr och man stormtrivs med att leva i denna fjällmiljö. Vi hade två gemensamma teknikträningar i våran grupp (grupp 1). Dessa var en med Håkan och Gustaf, där vi körde mycket utan stavar, vilket alltid är nyttigt, dock var mina skintec lite svåra att åka med utan stavar, men det fick funka ändå. Hållit i min plan att inte valla under mina träningsdagar allt för att maximera vilan mellan passen, detta har jag lyckas väl med och har därför kunnat träna 5 timmar om dagen och snitta omkring 7 mil om dan, d.v.s. ungefär ett Marcialonga lopp per dag. Andra gemensamma träningen vi hade hade vi med Anna Hellner, syster till Marcus Hellner. Anna är väldigt duktig på att lära ut och vi körde utförskörning, byta växlar in mot backar eller dylikt. Avslutade med en stafett på delar av sprintbanan, skoj och lärorikt.
Efter att min lilla inflammation i foten hade läkt bra så har jag kunnat köra några längre skatepass sista dagarna, börja hitta flytet och harmonin i åkningen, finns mer att utveckla men just nu vill jag tävla på snö så fort som möjligt på snö. Nästa kan bli om två veckor då det är Västskötapremiären 10 km i kalandern, vi få se om den bli av. Vi bodde på fjällhotellet i Bruksvallarna med klubben, så skönt att slippa laga mat igen, fick verkligen till återhämtningen, åt lika mycket som jag gjorde av med samt fick till all den näringen som jag behövde. Bodde de sista dagarna med Henry som är från Australien och satsar med att komma in i det Australienska landslaget, vilket han mycket väl kan göra med mer träning på snö. Kul att bo och träna ihop tycker jag.
På söndagen tränade jag ”bara” ett pass innan jag stack vidare söderut till Mariestad där jag träffade min gamla gymnasiekompis Anton som bor i Mariestad. Idag på måndagen körde jag sista biten ner (knappa 5 timmar) hem till ett soligt Österlen som definitivt inte hade någon snö på gång men det kommer väl och då med besked. Har idag annars tagit lugnt, julbakat en del, träffat djuren, farmor och farfar m.m. Skönt att komma hem efter en halv månad borta. ”Borta bra men hemma bäst”, som man brukar säga.
Totalt under vistelsen har jag kört smått otroliga 80 mil på längdskidor, med en totalstigning på 20000 höjdmeter, nästan att bestiga Kebnekaise 10 gånger om. Har under det långa träningslägret tränat ungefär 65 timmar effektiv tid, troligtvis har ingen skidåkare i Sverige tränat så mycket under samma period, trots detta har jag inte känt mig sliten trots en hel del tuff träning med de duktiga skidåkarna Samuel Norlen, Johan Kanto och Markus Jönsson. Bra givande träning har det varit och inte minst riktigt tufft.
Bakade lussekatter med mor min. Längst till höger ser min misslyckade ko som istället blev en något bränd vildsvinsgalt, enligt mig alltså.
Julstaken var framme i mitt rum ,men ingen snö utanför så ingen riktig julkänsla.
Raj, våran hund blev glad när jag kom hem