Ännu en intensiv vecka men har hunnit med lite typ av träning, framförallt ha jag sprungit en sträcka av årets upplaga av St:olavsloppet. Sju år sedan jag sprang första gången, då med Offerdal SK 181, i år blev det deras ”farmarlag” Sollefteå roadrunners istället då jag helt enkelt inte platsade i första laget. Men det var kul ändå, men jobbigt, och varmt.
Jag fick springa några av de sista sträckorna dag 1. Numera är det bara tre dagar man springer, tidigare fyra. I år så avslutades loppet i Trondheim och startades i Östersund. Jag sprang två sträckor i rad, mellan Bonäshamn och Anders Råbock. Skulle tydligen vara 7,7 kilometer men var en halvkilometer kortare än så. Hade nog kunnat pressat mig en aning mer med tanke på det, även om värmen tog ut sig sin rätt. Det var 28 grader, medvind dock men då extra svettigt. Jag fick hälld vatten på mig fyra eller fem gånger + att jag la en mugg vatten i kepsen innan jag startade. Ändå var jag råkokt i mål. Allt detta på 25 minuter, den tiden jag helt enkelt var ute och sprang.
Innan start kände jag mig inte direkt redo att värma upp så länge, eller hårt för den delen. Visste att laget var efter sin ursprungsplan men var såklart redo att ge mig i väg när jag väl fick stafettpinnen. Sträckan jag skulle springa som då var två sträckor på rad var en allt annat än platt historia. Visserligen var första två kilometerna flacka men resterande gick det mestadels uppför, eller nerför. Förutom vid några passager där det var platt eller när jag vek in vid växlingen (där jag fortsatte springa igenom), där gick det på gräs och var svårt att hålla fart.
Tyckte jag lyckades få till en jämn och stabil fart från början 3:30 min/km första två kilometerna utan att pulsen nämnvärt rusade iväg, kändes som tröskel och kändes lätt att tassa på. Där och då märkte jag inte av värmen heller nämnvärt. Sen kom första rejäla motlutet och det kändes inget bra. Fick liksom inget flyt därefter heller och jobbigt genom växlingen men började vända lite fem kilometer och då gick det visserligen mer utför med men kunde på den relativt flacka sista kilometern springa på 3:30 min/km fart igen vilken man för dagen fick vara nöjd med. Hade 10:e sträcktid på båda sträckorna och laget blev vad jag vet just 10:a totalt när dem idag gick i mål i Trondheim.
Hade grym support längs vägen och extra tack till Konrad Myhr som var med hela vägen från han gick i mål till min sträcka var slut och sen hemåt mot Östersund igen. Ock förstås laget eller lagen, grymt kul att få vara med. Dessutom när jag faktiskt är nära eller omkring min bästa form i löpning någonsin. Siffror från klockan:
- 25:25 min
- 7,08 km
- 3:35 min/km snittempo
- 171 (89%) snittpuls
- 182 (95%) maxpuls
- 80 höjdmeter
- 44 fallmeter
