Var och tävlade i mitten av förra veckan då årets upplaga av Daniel Karlssons Minne gick. Ett lopp över elva kilometer skejt på Östersunds skidstadion. Slutade på en delad 21:e och få nog ändå säga att det var ett helt godkänt lopp trots allt.
Haft mycket att göra den senaste tiden (den här månaden också), har tränat lite men valde att åka tävlingen som ändå få anses som ett av de roligaste men också intensivaste tävlingen som brukar gå. Hade familjen på plats så det var extra kul. Hade under dagen kommit en hel del snö och temperaturen hade gått ner mot noll grader. Var som att åka i lim och det gick knappt att glida fram på skidorna över huvudtaget.
Vi skulle åka fem varv på en dryg två kilometer lång slinga, intensiv och tuff bana men kanske inte så värst många höjdmeter. Märkte på uppvärmningen att det skulle bli lång åkttid och säkert kunna skilja en hel del mellan varandras skidor.
Precis innan starten hade jag flytet på min sida då jag blev framflyttat från tredje till första led. Anledningen var att man missat fylla på fullt i startleden från början så fick gräddfil in och stå där, då också möjlighet att få en bra start. Ska tilläggas trots alla andra som stod där mer eller mindre har goda internationella och förstås nationella resultat i ryggen så vart jag faktiskt inte sist av de som stod längst fram.
När väl starten gick så blev jag förvånad över hur lätt det var att hänga på. Startade vid ena kanten och när den första snäva kurvan kom så blev jag trängd två gånger och tappade egentligen min annars fina startposition där. Var runt 20:e man annars runt första kilometern men stressade i åkningen och tyckte det var svårt att åka överhuvudtaget. Eftersom juniorerna också startade samtidigt men efter oss seniorer så kom en del av dem ikapp och förbi mig när jag inte riktigt orkade. Kände där och då och även nu efteråt att min ovana att tävla samt för lite fart inspirerande pass på skidor var saknad.
Var mer eller mindre med in till varvning i slutet av en lång gummisnudd till svans, men kände att det inte fanns så värst mycket att hämta i kroppen. Tuggade på mer och försökte ta mig framåt. Lyckligtvis så kunde jag hitta ett tempo som gjorde att det kändes stabilt åtminstone och jag kunde efter varv två plocka in lite placeringar mer eller mindre in mot mål. Fick dessutom spurta med nån in på upploppet. Få väl säga att idag var det fördel att ligga i det enda spåret som andra åkte i och på så sätt så förlorade jag inte spurten men vi hade samma tid och det kändes som vi var över mållinjen samtidigt. Kul att få spurta.
Trots jag inte kände jag kunde åka på som jag önskade så var jag utpumpad, blir väl så när man inte tävlat på länge. Kom delad 21:a av 29 i H21, bra i förhållande till vilket motstånd man hade. Långt upp till segraren förvisso men väldig lång åkttid och skiljandet mellan varandras skidor var stor. Jag hade inte de bästa skidorna, men inte de sämsta heller. Kunde glida ifrån utför trots jag låg i front men jag kunde också tappa ryggar utför trots jag låg efter. Siffror:
- Tid: 34:36 min
- Distans: 11:03 km
- Snitthastighet: 19,2 km/h
- Snittpuls: 167 (87%)
- Maxpuls: 176 (91%)
- Maxhastighet: 47,6 km/h
- Höjdmeter: 466 m
Det var kul att tävla igen, och med okej resultat. Gav mersmak men tyvärr fick jag ont i ryggen den 23:e december och knappt kunnat röra mig sen dess, men ska försöka träna lite lätt framgent nu. Har förmodligen fått diskbråck och osäker hur det bli med träning och tävlingar framöver i vinter.