Stoppa pressarna, jag har tränat mer än en timme idag och det var inte igår direkt det hände, visserligen har totaltiden på några av de senaste tävlingarna varit mer än en timmes träning men ändå. Fick inte ens ihop fyra timmars träning förra veckan. Idag däremot klämde man in nästan två mil på 4:or och 300 höjdmeter på rullskidbanan på en dryg timme med en snittpuls på 129 (67 %), är fysiologisk fortsatt pigg men fortsatt trött mentalt men var hur som helst ett fint pass.
Tidigt idag gjorde jag min sista arbetsdag på golfbanan för denna säsongen och haft det grymt de dagar jag varit sär med grymma kollegor som ställt upp för varandra samt vi har haft riktig skoj ihop. Dagens jobb där var kanske inte den roligaste då jag bara fick ihop en knapp timme sömn i natt då det först var nattkampanj (grymt skoj förövrigt) och sen tidigt arbetsdag på golfbanan. Har även knackat dörr och haft golfträning denna soliga söndag. Trött är bara förnamnet, har levt på kaffe och snabba kolhydrater och nu väntas bara ett telefonmöte innan jag högst troligt somnar in ovaggad.
Såg till för min egen del få en bra start av Sportsgym Tour när första av tre tävlingar genomfördes, jag blev 2:a i starkt och namnkunnigt startfält. Jag springer denna minitour för Wilja Labs.
Kan inte påstå att man lever i en sund spiral nu inför stundades val, jag åt bl.a. tårta till frukost igår men med mentalvilja så går det trots man är lite på sparlåga mest hela tiden. Däremot fick jag till mer än åtta timmars sömn inatt och det bruka räcka för att man ska kunna prestera bra, som idag alltså. Dagens lopp var en relativt flack historia men gick igenom tunga myrar och svårsprunga stigar. När väl starten gick så kom jag långt bak i fältet, låg runt tia och blev tidigt avhängt och tänkte att denna dagen går nog inget vidare, ingen bra mental inställning där och då. Allt ändrades sig väldig snabbt och efter cirka 1,5 kilometer så kom jag ifatt en kille och sprang sedan om honom när plats fanns och fortsatte sedan rask ikapp en trio som jag traskade om överraskande lätt och ingen av dem hängde på. Såg sen att en hade släppt från tättrion och kom ikapp honom innan fyra kilometer var sprungen. Snacka om att man växte in i loppet och fick en positivtrend. Hade sedan svårt att skaka av honom genom myrarna, verka som jag har svårt att hitta rätt väg igenom dessa blöta och mjuka passagerna. Men efter har försökt små ökat tempot lite här och där så släppte han tillslut och jag fick luckan som jag ville ha och behövde för att känna mig trygg för intensiteten tyckte jag hade koll på, var trött men blev aldrig stum förutom vid myrpassagerna lite då och då.
Fortsatte sedan nötta på och höll bra fart över rötterna till dryga kilometern återstod. Såg att den vad jag trodde var 2:an (Emil Meijer) i loppet var en bit framför mig och såg att jag kom närmare och närmare i raskt takt och kom både ikapp och förbi innan upploppet och kunde solospringa in som glad men överraskad 2:a in i loppet. Lider av Emil som totalt väggade i detta lopp, aldrig roligt när det händer. Inte kul heller att jag precis som när vi sprang Hällrace kom ikapp och förbi på slutet i det loppet tidigare i år. Tyvärr har jag inga resultat från loppet eller bilder från prisutdelningen då jag var tvungen att bokstavligt talat springa vidare till Pridetåget i Östersund tillsammans med mina partikamrater.
Siffror från loppet:
Idag var jag ute på en snabbare morgonjogg innan frukost i ösregnet. Började lite lugnare och avslutade lika lugnt men däremellan körde jag A2-tröskelfart rakt igenom hela passet. 33 minuter och 8,4 kilometer hann jag med i regnet och noterade ett snittempo på 3:57 min/km där snittpulsen landade på 159 (83 %) och klättrade 70 höjdmeter på det hårda underlaget vi kallar asfalt.
Annars har jag varit i Sundsvall och höll en skoldebatt där, var roligt och givande även om ingen förstå danskan skånskan så värst bra.
Gick upp tidigt och betade av dagens träningspass på 37 minuter, hann då få ihop en puls på 114 (59 %) där maxpulsen noterades när jag gjorde mina chins, 5×5 med raka ben för att aktivera magen lite mer. Roligare än så hade jag inte i träningsväg idag.
Glad att man inte sprang idag då det var trötta ben som man vaknade med denna morgon, beror förstås på de senaste dagarnas hårda löpning. Lite träning blev det trots allt idag, blev ett pass på kl: 15 med därefter intagen en något försenad lunch. Dagens träningspass blev en dryg timme och närmare 19 kilometer klassiskt på 4:orna, en kuperad runda på Frösön med 270 höjdmeter och en snittpuls på 135 (70 %). Helt okej känsla och skönt att lufta sig lite och även vädra klubblinnet då det faktiskt var hela 19 grader denna eftermiddag.
Tredje loppet i löpning på fem dagar, sätter sina spår kan jag lova, trött nu efter har avverkat dryga milen när Blodomloppet i Östersund avgjordes ikväll, hade hoppas på lite mer men gjorde det bra i det tuffa startfältet där det fanns flera etablera namn som man tampades med.
Resultat Blodomloppet Östersund 2018http://blodomloppet.se/vara-lopp/ostersund/resultat-ostersund/
Som sagt styvt att köra tre tuffa löplopp på kort tid och dessutom mycket jobb däremellan, men samtidigt är de idrottsliga målen som håller mig vid gott mod, åtminstone ambitionen. Både klubbtröjan och linnet är förbrukade så var det passande nog lämpligt att springa för Centerpartiet, bra att synas nu inför valet. Miljöpartiet var också representera och om jag inte är helt ute och cykla (haha) så är just ett beslut om utbyggnad av en helt onödig cykelväg som gjorde dagens bana fick ändras och var längre än en mil, ett beslut som miljöpartiet har varit med och beslutat i kommunen. Det sabbade för min del att putsa ett givet PB på milen, ganska surt faktiskt nu i efterhand.
Jag var lite sen (små lat) till nummerlappsutdelningen och fick bara ihop knappt 2,5 kilometer uppvärmning varav hälften i tröskelfart. Detta var inget som märktes i början av loppet då jag helt överraskande tog täten och trots jag försökte hålla igen så var det ingen som gick om mig förrän efter knappt en halv kilometer. Kan ni gissa vem som var dragvillig och tog täten? Just det, en viss Anders Södergren började sätta igång grillen och vi blev färre och färre. Jerry Ahrlin som förövrigt har tagit över mitt gamla jobb, släppte en liten lucka som jag fick trycka till för att ta efter knappt två kilometer, och kände på lite syra i benen men fortfarande under kontroll. Sen efter knappa 2,5 kilometer så kom det ett markant ryck som jag släppte direkt och även Anton Lindblad och Elias Rapp. Inte det roligaste stället att tappa kontakten med de andra och jag fick borra själv i motvinden i en dryg kilometer. Sen började den långa böljande stigningen men klockade av fem kilometer på 17:34 minuter och insåg att det skulle bli svårt att nå sub:34 men ändå bra fart fram ditt. De närmsta 2,5 kilometerna var knixiga med bl.a. snäva svängar, branta utför, lite rötter här och där och allmänt orytmiskt. Tog in lite på Elias där framme men började tappa när det blev mer slättlöpning ingen sista 2,5 kilometerna och samtidigt började jag bli rejält trött och började harkla upp blod från halsen men kunde trots det spurta på bra på slutet men bittert att jag inte kunde komma ner på sub 35 åtminstone men å andra sidan var jag inte så värst långt efter och slog några meriterade namn som var bakom mig.
Siffror från Blodomloppet:
Det är första gången jag springer Blodomloppet och att bara vara med och stödja den livsviktiga blodgivningen och främja en hälsosam livsstil, helt klart mer viktigare än om jag springer på 35 eller på 36 minuter. Jag skulle faktiskt sprungit Blodomloppet i Uppsala för flera år sedan, en bana som då gick till Ultuna och sen tillbaka via Ulleråker en tuff milbana som jag skulle säga är ungefär som dagens bana i Östersund, fast dagens bana något mer knixigare. Nog om det, nu blir det sparsamt med träning fram till helgen då det ska springas igen då första deltävlingen av Sportsgym Tour ska genomlidas.
Lyckades bli 4:a i ett meriterat starkt startfält när Kuken Kluken Opp avgjordes ute mitt ingenstans i Norge nära Svenska gränsen. Jag spände bågen verkligen denna dag, kom ikapp täten och bildade en trio när stigningen började ordentligt men blev passerad av Emil Iversen och fick en tråkig 4:e plats men samtidigt gjorde jag det väldig bra. Satsar man inte så kommer man ingen vart.
Var ledig denna söndag och hade sällskap av Konrad och Therese idag som följde med till grannlandet i väst, trevligt med sällskap och välbehövlig ledighet efter en 70 timmars arbetsvecka men det hindrade inte att bekänna färg mot duktiga löpare och skidåkare från Norge. Var kallt, runt sju grader med lite regnskurar då och då men sprack upp lagom till start. Jag valde att springa i linne men med en liten löparryggsäck från Wilja Labs, detta för att klara logistiken på väg ner från toppen.
Vi var en stor klunga som höll ihop i nästan en kilometer som tog 3:55 minuter och innehöll 55 höjdmeter men strax efter spurtpriset efter knappa två kilometer så bildades det en trio. Dessförinnan hade jag och Konrad varit 4:a och 5:a ett tag, svenskarna måste ju synas. Jag glömde ta på mig pulsbandet idag men valde att gå med täten ändå när tempot skruvades upp eller snarare man mattades av något och tror jag släppte någon minut för sent men samtidigt kom jag inte ditt för att delta utan att försöka utmana de bästa. Efter trädgränsen var det blött och tungt hela vägen upp, jag fick gå ner i tempo för att orka hela vägen upp. Den norske meriterande landslagsåkaren kom ikapp mig snabbt och förbi ungefär lika snabbt, valde att fortsätta i mitt tempo och började få lite krafter igen och ökade något, kom närmare han som blev 3:a och som vann förra året samt hade banrekordet. Blev stum igen och samtidigt som glasögonen immade igen även under detta lopp, hände ju samma sak när jag sprang Mudrace tidigare i veckan. Tog mig upp och var ohotat bakifrån, var 50 sekunder efter 3:an och tillslut två minuter efter segraren. 590 höjdmeter och 4,3 långt var loppet som gick till toppen Kluken som också är en topp som gränsar till Sverige.
Nöjd efter loppet åkte vi tillbaka till Sverige, jag och Konrad var ute och åkte en sväng på rullskidbanan, en timme och 18,3 kilometer klassiskt blev det på 3:orna som jag åkte på för en gång skull, även närmare 500 höjdmeter hann man notera innan denna söndag och vecka var över.
Idag blev det en mil lugn löpning på delar av den banan man ska springa på nästa helg då Sportsgym Tour dra igång sin första av tre deltävlingar. Tävling i Norge imorgon!