Sex timmar i denna ställning idag, såg värre ut än vad det var.
Dagens operation lyckades inte alls idag, trist att de inte hittade felet. Så kan det vara ibland. Började annars dagen med ett tidigt morgonpass där jag sprang från Södersjukhuset (där jag bor) till Erikdalsbadet och vidare till Hammarby hamn innan jag vände tillbaka. Jag hade kommit överens med läkaren att springa på under passet för att väcka liv i kroppen innan operation. Jag hade kunnat ta på mig en MFF- mössa så hade nog pulsen skenat för eller senare i Bajenland. Sprang mestadels i A1 men en del A2 och avslutningsvis lite A3, allt för att få upp pulsen samt att jag jagade ett Stravarekord, som tillslut resulterade i en 7:e bästa tid. Gäller att göra avtryck i huvudstaden. Pulsen lyckades jag skrämma upp till 180 (93 %), inga problem att jaga upp pulsen så mycket efter den senaste tidens minimala träning. Vädret var ingen höjdare, tre grader och regn. 52 höjdmeter på 4,3 kilometer under de 20 minuterna jag var ute. Snittpulsen landade på 154 och snittempot var 4:37 km/min.
Sedan blev det en varm dusch innan jag knallade ner till avdelningen där operationen skulle ske. kl: 7:30 lades jag in med massa slangar och sånt och en halvtimme senare satte de kniven i ljumsken och två slangar i ett kärl upp till hjärtat och vad jag tror gick dessa in i hjärtats båda förmaker. De sprutade in något som stimulerade hjärtat att slå snabbare och hårdare. När det inte fungerade sprutade de in något annat som skulle lura hjärtat på något sätt. Inte heller det fungerade att få fram hjärtrusningarna. Det enda de kunde se var att jag fick lite hjärtflimmer och att jag fick dubbelslag en gång. Detta var alldeles för lite för att lokalisera var felet i hjärtat var någonstans. Så de fick avbryta operationen och försöka lappa ihop ljumsken. Sen fick jag vila ytterligare drygt fyra timmar att ligga helt stilla. Fick inte röra huvudet för då spände jag musklerna i magen och då kunde det bildas en blödning i ljumsken. Fint att operera utan att något blev bättre. Låg sex timmar totalt helt stilla.
Varför blev det som det blev?
En stor anledning att de inte hitta felet på mig var att jag är för bra tränad. När jag var inlagd för problemen för första gången för två månader sedan hade jag en vilopuls under 30. Detta är väldigt sällsynt och därför var det en stor anledning de inte lyckades för upp pulsen så mycket som krävdes att få fram hjärtrusningarna som krävdes för att de skulle kunna hitta felet och bränna bort det. Efter totalt åtta timmar på sjukhuset fick jag tillslut skrivas ut. Läkaren skrev ut en helt ny medicin som knappast någon har testat. Det är en medicin som ironiskt nog gjorts i Novo Mesto, skidparadiset i Tjeckien. Det är en beteblockare som gör att hjärtat slår långsammare (pulsen minskar), detta påverka förstås min prestationsförmåga men gör också att jag kan träna. Hur mycket det påverka vet jag inte och det kan också skilja från dag till dag. I bästa fall är det bara någon procent jag tappar men det blir ju en hel del tid under ett t.ex. 15 kilometer lopp. Ett långlopp typ Vasaloppet blir skillnaden troligen mindre då man har lägre belastning än ett 15 kilometer lopp. Nordensköldloppet som är 22 mil kanske kan passa mig? Kommer troligtvis inte kunna bli helt återställd men jag ska testa att ta medicinen ett tag nu och sen kan det ev. bli en likadan operation som jag gjorde idag, fast med ett annat resultat förhoppningsvis.
Trots nästan allt gick så dåligt som det kunde idag så kan jag redan på lördag kunna träna som vanligt igen. Kul förstås men jag kommer inte har en aning om på vilken nivå det kan bli. Tillslut vill jag tacka för allt stöd jag har fått. Plingade till mycket i telefonen idag, så pass mycket att denne dog en stund på eftermiddagen. Har nog inte hunnit svara till alla men det värmer i mitt hjärta som inte riktigt fungera som det ska. Tack.
Blev ofrivillig fasta idag, 18 timmar utan föda. Fick inte äta något innan och efter operation.
Läste om medicinen innehöll någon form av dopingspreparat.