Måste meddela denna fredag som har varit träningsfri för min del att min fem år äldre bror slagit familjerekordet på milen, smärtsamt och en svår depression man lär hamna i. 34:22 minuter sprang brorsan igår på 10 000 meter bana i Uppsala som tillika var DM, den tiden joggar man knappast in på om jag nu ska försöka slå tillbaka det. Faktum var att jag missade 10 000 meter DM här i Jämtland tidigare i veckan då jag istället såg till att samlade ungdomsförbunden i länet för att diskutera jordbrukspolitik och en ökad självförsöjningsgrad, viktigare det än att springa fort på bana. Kul att storebror lyckades springa så fort hann gjorde, är intressant att han som håller på med en annan konditionsidrott (rodd) liksom jag, kan prestera så pass bra i andra konditionsidrotter. Att faktiskt slå tillbaka detta familjerekordet är en morot för mig att ta tillbaka och verkligen träna för att göra det. Faktum är att han inte slagit mig på någon löptävling i vuxen ålder, vad jag kan komma på så var han förre mig i skoljoggen på Lindersborgskolan i Tomelilla sent 90- tal, då jag gick i 1:an och jag i 6:an.