Idag åkte jag och min mor västerut och utforskade vad som fanns där. Började gå en runda i Ullådalen strax utanför Åre. Sedan var vi och besökte Sveriges största vattenfall Tännforsen, där jag även var tidigare i år. Blev också ett besök till Karolinermonument och Åres chokladfabrik innan vi åkte vidare till Vålådalen. Väl där gick vi uppför Kläppen (tror jag) en topp som ligger en bit ovanför trädgränsen. Tre timmars fjällpromenad blev det idag. Inte direkt säsong just nu i Vålådalen och på vägen till och från Vålådalen så såg vi endast en rullskidåkare, en traktor, en bil och två gigantiska älgar.
Väl tillbaka till Frösön så var jag ute och sprang en sväng. Denna gång i vanlig lugn belastning i A1 puls som för min del ligger mellan 67-80 % av maxpuls. Detta för att se om de kan läsa av något av den bandspelaren som just nu sitter på min allt grövre halvfeta kropp. Tanken var att springa Kenyansk distans, vilket innebär att man succesivt ökar farten under passets gång. Nu kände jag mig inte som en kenyan direkt, inte ens en vit en men kroppen svarade ändå något mer positivt än vad jag trodde. Kanske berodde på den höga höjden jag varit på eller bara fjälluften?
Har haft ett uppehåll nu i en månad och så långt uppehåll från träning har jag inte haft sedan jag brandskadade mina ben svårt sommaren 2009. Låg på en belastning i snitt som jag brukar ha vid sådana här pass som är korta- och nästan helt flacka. Idag höll jag 5:20 min/km tempo medan jag i normala fall skulle springa runt 4:30 – 4:50 min/h. En klar skillnad fortfarande förstås men kul att röra på sig på riktigt. Förbättrade även min mindre smickrade Strava- segment från att ha 3:e sista tid till att man avancerade på den listan en aning.
Dagens kilometertider:
- 5:42 min
- 5:41 min
- 5:27 min
- 5:03 min
- 4:57 min
Siffror från pulsklockan:
- Tid: 30:21 min
- Distans: 5,65 km
- Snittpuls: 140 (72 %)
- Höjdmeter: 20 m
Bilder: