Idag har jag rört mig minsann om än i kontrollerad form. Började annars dagen med att göra ultraljud på hjärtat under morgonen. Lyckligtvis visade det sig att jag inte har något hjärtfel men väl en extra elektron i hjärtat som gör att det ger extra utlag lite då och då. Därför jag har haft oregelbunden puls, både när jag tränar och när jag vila. De ville gärna se hur det såg ut vid högre ansträngning, så det blev mer eller mindre ett intervallpass på knappa tio minuter där jag trampade på en cykel tyngre och tyngre medan jag hade sladdar till förbannelse överallt på kroppen. Kan väl säga att det inte är något fel batteriet i min pulsklocka utan jag få under korta perioder extra slag i hjärtat. Dagens högsta puls landade på 221 medan mitt egentliga maxpuls ligger på 194. Kunde gå till cykeltestet men fick åka rullstol tillbaka pga smärta i bröstet. Då mår man!

Nu är det hela inte så farligt som det låter och det finns egentligen inget som jag kunde göra för att förhindra detta som sker just nu. Inget med träningen att göra utan det verka vara en slump, då jag heller inte har varit sjuk på sistone. Annars kunde en infektion varit anledningen till det hela. Har på eftermiddagen fått hjärtmedicin som påverka min prestationsförmågan till att jag bara kan använda 85 % av min maxkapacitet. Lite tvärtom än meldonium som vissa tydligen har använt i idrottsvärlden, som inte borde har gjort det. Troligtvis så blir det en liten tithålsoperation för min del i Umeå som tar bort denna extra elektron och då borde jag kunna bli helt 100 och utan medicinering. Vi få se.

Annars börja man nästan smälta in i omgivningen här. Som jag nämnde igår så dra jag ner snittåldern här på hjärtenheten på Östersunds sjukhus. Umgick med den näst yngsta personen som finns här på avdelningen, född 1941 så det säger en del.