Idag har jag tränat eller snarare försökt, men det har gått sådär. Skulle åka lite skate på morgonen men valde istället att köra ett löppass, då det fanns risk för glatta vägar och då högre skaderisk. Vi snackar alltså rullskidor, för vintern har inte nykrat till och givit oss skåningar än hittills denna månad. Nu hade det säkert gått bra att åka skate ändå, men man är väl feg eller kanske lat. Det blev hur som helst ett fint morgonpass löpning istället efter frukost. Ett vanligt lugnt pass men jag hade väldig hög puls, fast det kändes lika lugnt och behagligt som det brukar göra när jag springer. Kan väl tillägga att jag hade druckigt en hel del kaffe som brukar göra att min puls blir klart högre än normalt om jag tränar kort därpå inntaget innehavs, som idag alltså. 10-20 slag/min högre än vanligt ,men är inte så orolig ändå. Brukar vara ett vanligt fenomen för min del. Kul att springa en gammal runda som jag sprang mycket förr, då man var ung och skadefri. Fick faktiskt lite ont i ett knä, ska väl hålla mig i skogen än att halta fram på asfalt- och grusvägar. Dagens löptur gick till Fyledalen via Lyckåskorset till Högestad och sen ner till Högestadskorset och hem via Nedraby. Rundan mätte 8,54 kilometer som tog 40 minuter, ett snittempo på 4:42 min/km och 100 höjdmeter.

Kvällpasset blev misär på alla sätt. Kom ifrån jobbet senare än normalt och kom därför sent till klubbträning. Nästan som vanligt så här års. Det går visst något långt lopp på skidor snart så alla ska ha sina skidor vallade eller få skidorna analyserade (Skiselector). Jag höll i träningen och vi var ett litet gäng som åkte iväg i det kylslagna vädret. Jag åkte på mina 3:or utan backspärr.  Ett par minusgrader och en del blåst, är inte speciellt roligt att åka rullskidor i. Inte blev det roligare, då jag efter drygt fem kilometer knäckte en stav. Skulle bara trycka till för vi fick mötte på cykelvägen bort mot S.Sandby. Det var ingen vad jag vet som körde på satven men vet sen länge att det finns/fanns sprickor lite här och där i stavröret. Stavarna är ett par Triac 2,0 som jag haft i två år. Är tacksamt att den hållit så pass länge som den har gjort. Är ändå glad att det hände idag och inte på söndag, då jag ska tävla igen. I övrigt tycker jag staven är riktigt fin och skön att åka med. Har fortfarande inte börjat packat ur min senaste leverans av Swix Triac 2.0 stavar, men lär ju göra det nu.

Fick åka tillbaka i min ensamhet med en hel stav och en trasig stav. Det gick ganska bra ändå men fick ont i ena armbågen. Byte till mina Elpex dämpade stavar och åkte vidare i Pizzabacken som är en backe som är kort men motlut helavägen. Körde där ett set med sex intervaller som alla tog omkring 35 sekunder, ungefär fem sekunder snabbare än vad jag brukar åka på 4:or som jag annars har kört i den backen. Tror det gick bra men var grymt oinspirerad att köra intervaller själv. Hade också svårt att få upp pulsen men blev allt bättre. Hade faktiskt lika hög maxpuls på kvällens intervaller som morgonens lugna löppass, upp- och nervända världen helt enkelt. Fick fortsatt ont i armbågen och jag avbröt och åkte hem. Blev 14 kilometer på den timmen jag var ute, bättre än inget i alla fall. Armbågen tror jag blir bra till på fredag, då jag ska träna nästa gång. Tror att det är en kombination från att tvättat fönster (måndags) vallat skidor (idag och igår) och stakningen efter stavbrottet ikväll, att jag fick ont. Få se hur det blir, känns hur som helst mycket bättre nu. Ska nog bli bra, trots att allt inte går som man vill.

Stannade till och tog en bild i Fyledalen. Där får man ro i själen, något för Charlotte Kalla kanske?