Blev alltså en 8:e samt en 6:e under helgens tävlingar i min gamla hemstad Uppsala. Vi åkte faktiskt förbi där jag bodde under det klassiska loppet på lördagen. Känner till vägarna och omgivningen bra förstås, men ville ändå åka hela 14 km banan som vi skulle åka tre varv, med två längre/tuffare stigningar per varv. Så blev det och jag, Daniel, Bengt och Freya åkte ett lugnt varv runt banan. Tur det för att se ev. svårigheter, var en hel del kurvor, dålig asfalt och även lite på grus faktiskt, alltid lika spännande. Enligt min klocka var varvet nästan en hel km kortare än vad som var officiellt, kan kanske beror på att GPS:en inte visar helt klockrent med alla kurvor och svängar. Tog sedan lugnt innan jag gav mig ut och värmde upp det sista med att väcka kroppen med impulser.

Var faktiskt seedad som 6:a, tror dem gick på FIS- poäng. Startade hur som helst som första man i andra uppställningen av plogstarten. Bakom Robin Norum stod jag och det var en bra rygg som jag lyckades hålla ganska enkelt utan att maxa helt. Kunde hålla min position mellan 4-6:e man under första delen av loppet, när Falunkillarna hade bestämt sig att hålla hög fart. Tappade något inför den ända 180 graders svängen vi hade efter halva varvet. Blev knuffad av Askeroth och fick svänga ca: 10-15 meter efter vändningen istället, då jag både hade åkare på höger och på vänster sida om mig som jag annars skulle köra på. Lätt att det blir så när alla bromsade framför men inte alla baktill, hände exakt samma sak ifjor under långa SM i Stockholm.

Tack och lov körde inte täten hårt just då, så jag kunde ansluta ganska snabbt, men såna fartökningar kostar alltid kraft. Gick sedan lugnt och såg sedan att Axel Bergsten ökade farten något så jag hängde med och låg 3:a ett tag under loppet. Redan då hade en åkare stuckit lite och sen kom jag och Axel, och sen resten av den kanske dryga 15- manna stora klungan. Tappade sen utför då bl.a. Westman hade hade en galet hög fart som alltid nerför. Tappade samtidigt balansen något, som gjorde att jag rasade en massa placeringar ut på gruset, som vi åkte i kanske 40 meter. Sen kom nästa stigning och då sprack det upp ordentligt och jag var för långt bak för att kunna ansluta till täten. Tyvärr kom jag i ingenmansland men försökte halvhjärtat att gå ikapp men insåg rät tidigt att det var kört. Var en del som kom ikapp utför och in mot första varvningen. Askeroth drog på en del men bröt loppet istället för att fortsätta åka vidare, så var man där framme igen helt motvilligt. Som tur gick Andreas Blom upp och drog på och för mig ett hårt men bra tempo. Egentligen gick det inte så fort under varv två men vi lyckades skakade av oss en del åkare och vi var tillsammans med Jacob Söderqvist. En bra trio som gick runt och hjälpte till med dragjobbet, dock kunde vi kört kortare körningar för att kunna åka fortare. Men det viktigaste för oss var att inte åkare bakom skulle kunna komma ikapp och så blev inte fallet heller, men vi kom även inte ikapp någon heller.

Halva sista varvet gick också inte alltför fort innan Jacob skruvade upp tempot något sista 7 km. Kunde ganska enkelt hänga med men började få krampkänningar i ena tricepsmuskeln. Får till stor del skylla mig själv, då nummervästen täckte över min softflaska som jag hade på min vätskeryggsäck, vilket gjorde att jag inte kunde dricka något. Något som jag borde tänkt på innan start, inte under. Tog första vätskan så sent som ut på sista varvet och även strax innan sista backen. Bestämde mig att jag skulle använda nästan bara ben för att inte få kramp i triceps. Gjorde så och tappade på duon men gick över till stakning på slutet och lyckades ansluta. Efter den händelsen lyckades jag känna mig stark samt påhejad av min bror som cyklade bredvid och sa jag skulle öka, vilket jag nog gjorde. Såg att Blom fick svårt att hänga med och vi fick en liten lucka precis där jag en gång hade bott. Vi fortsatte trycka på sista biten in och spurtare om det hela inne på friidrottsbanan, vilket är extremt tungt på tartanen. Missade lite i ingången och var för feg när man kom upp på upploppet men närmade mig men fick ge mig ändå om 7:e platsen.

En 8:e plats var bra i det motståndet, synd att jag var för långt bak när tåget verkligen gick, men vara helt ärligt hade jag nog inte orkat vara kvar i första klungan så speciellt länge. Var tillslut över 4 min efter den suveräna segraren Jesper Nyström, som har kört riktigt bra i sommar i Falun, så var inte förvånad att han vann. Snittade 27,5 km/h, låter långsamt men var nog en hygglig fart på den banan tror jag. Första varvet gick klart snabbast medan sista två inte alltför fort. Hade en snittpuls på 90 % av max, bra på ett staklopp, men den var lite för hög i början för att jag skulle kunna hålla samma intensitet hela vägen in mot mål. På Eftermiddagen sedan blev det lite sen lunch och fotbollstittande mellan Malmö – Elfsborg, gick bättre för mig än för Malmö denna lördag. Kort därpå blev det även en middag med klubben, där alla som deltog också var med och åt. Kul att snacka lite efter loppet över en middag.

Resultat 42 km klassiskt

Söndagens lopp var ett tufft lopp i fristil som mätte 15,4 km och även denna dag var start, varvning och målgång inne på Studenternas idrottsplats. Drygt en km även på 15 km loppet på det riktigt tunga löparbanorna, rullar inte snabbt där vill jag lova. Banan gick enkelt sagt uppför första halvan och nerför sista halvan. En ordentligt backe men annars ganska lätt, men med en del svängar och det var blött och snorhalt på sina ställen.

Även denna dag var jag rankad 6:a och startade därför som 6:e sista man i det individuella loppet. Värmde först upp med två varv med 1:an , 2:an och 4:an från det klassiska loppet dagen innan, d.v.s. Jesper Nyström, Emil Johansson och Robin Norum. Banan var inte riktigt en Johannes bana, ett långt parti med lätt åkning, knackig dålig asfalt in och ut från Studenternas samt glashalt på mina Eaglehjul, där det var blött. Har svårt med åkningen när förutsättningarna inte är de bästa. Lika för alla och jag börjar tydligen lära mig åka bättre även jag på den biten.

Jag valde att staka på friidrottsbanan, för jag tyckte det var svårt få till åkningen i skejtskären. Öppnade sedan kontrollerat på första av de tre varven. Visste att Måns Sunesson som brukar vara snabb i början och alltid komma ikapp mig då han ofta startar bakom mig på framförallt snötävlingar. Idag var det inget undantag utan Måns dök upp i sin vana trogen efter sådär 4 km in i loppet. Han fick t.o.m. lucka innan jag kom ikapp och förbi på friidrottsbanan vid första varvningen. Jag stod och stakade.

 

Drog sen ifrån och kom snabbt ikapp och förbi Johan Kanto. Fortsatte trycka på bra innan Axel Bergsten kom ikapp mig som hade startat 1 minuter efter mig, men som tydligen hade tjuvstartat och hade därför inte riktigt åkt ikapp en minut på mig. Men det visste jag inte då förstås och fick för övrigt inga tider under loppet och hade ingen aning om hur jag låg till. Av bara farten kom även Norum förbi som hade startat hela 2,5 minuter efter mig. Kunde inte hänga med alls men kom ikapp Axel, återigen stakandes på friidrottsbanan. I slutet av den ända backen på sista varvet gick jag om och tryckte på, tror jag fick en liten lucka men Axel kom ikapp och var förbi när 2 km återstod och jag bara hängde med. Tappade lite utför när jag låg i fartställning och Axel tryckte med benen men bara typ 10 meter innan jag kom ikapp och sa att han skulle öka. Det gjorde han verkligen på slutet och på målrakan, då mitt höger ben domnade av och jag kände inte av höger benet alls. Hände samma sak under fartpasset tidigare i veckan med klubben. Bättre att det hände med 300 meter kvar och inte när man har 3 km kvar eller ännu längre kvar. Fick även ge mig i stakspurten mot Emil Folkesson, som körde bra under helgen.

Hade låg puls på första varvet, som del berodde på att man var lite sliten från det klassiska loppet och att jag höll igen lite grand. Kör sen snabbare och jämt på de två sista varven och har svårt att tro att någon var snabbare än mig och Axel på sista varvet, förutom Norum förstås. Bra disponerat men kunde nog åkte lite snabbare trots allt, men har inte tekniken för det när förhållandena inte är det lättaste. Hade en snittpuls på 90 %, vilket är en aning lågt tycker jag på en halvtimmes åkning. Kunde också valt att åka i ytterkurvan inne på Studenternas, där det var asfalt, för där gick det fortare men tror att det var för min del smart att stå och staka inne på löparbanorna istället för att skejta. Sparade om inget annat på benen i alla fall. Är trots allt bara 46 sekunder från silvermedaljen, så jag vet att jag kan lyckas nästa gång, då man har de fysiska egenskaperna men behöver bara träna på den tekniska biten. Var också bara 6 sekunder efter Jesper Nyström som jag så sent som dagen innan aldrig skulle vara i närheten av att slå inom den närmsta tiden, men det var inte långt borta. Annars hatten av för Robin Norum som utklassade allt och alla, vi övriga startfältet hade kunnat åka stafett tillsammans mot honom och ändå inte slagit honom. Är väl ingen slump att han leder rullskidvärldscupen.

Resultat 15 km skate

Stort tack till min bror Johan som var med och hejade och hade mina reservstavar. Han cyklade med och hejade på fint under dessa två dagar. Bodde också trevligt hos Johan och Helena. Hade sen också mycket trevligt på vägen hem från Uppsala, då jag och Joakim Bydinger och Lasse Ericsson åkte med samma tåg söderut. Firade Bydingers fina seger i H50 med tre sekunders marginal, grattis grattis! Medaljer blev det även för våran klubb, Ski Teaam Skåne. Fia kom både först och sist i mål och vann och inte vann guld, då de tydligen inte delar ut medaljer om man är ensam i sin klass. Det var en anmäld och deltagare i damernas huvudklass D21. Det är riktigt svagt, förvisso är det en del duktiga åkare borta på läger eller dylikt. I H21- klassen är det ju nästan svårare att placera sig högt i resultatlistan på ett SM än om du skulle åka världscup, en helt annan konkurrens. Bengt och Freya tog varsin silvermedalj och coach Håkan tog brons och var den ända från klubben som tog medalj som slog någon. Fyra medaljer till Skåne. Längtar också till jag blir veteran, så sa jag efter mitt första DM (skånska mästerskap) på längdskidor också och det dröjde ju inte mer än två år innan jag överlägset vann H21 och huvudklassen (vintern 2014), dessutom troligtvis den första som körde ett 15 km lopp ovallat och vann. Historia och nostalgi idag!

Bilder