Logga in nio timmar sömn i natt och kände mig som en ny och fräsch människa och märkte på uppvärmningen till Hofvallen att man kände sig pigg och hade lätt att driva upp i puls. Väl på plats i körde jag löpskolning och sen 3×100 meter stegringar och noterade över 170 i puls på den korta sträckan och insåg att detta test nog skulle kunna gå bra då kroppen var utvilad och fräsch. 

Kändes bra i början av testet, första kilometern på 3:15 minuter, en fart jag tycker är rimlig att starta med och om jag ska kunna springa ner mot 9:40 minuter så var dagens inledning helt rimlig och enligt plan. Andra kilometern gick på 3:22 minuter och började bli lite seg men kunde mobilisera krafter sista kilometern och springa den på 3:19 varav sista varvet på 76 sekunder. Noterade tiden 9:56 minuter vilket är tre sekunder långsammare än mitt pers från 2016 på samma bana, men var samtidigt sju sekunder snabbare än förra testet i juni så det var en klar förbättring av säsongsbästa i alla fall. Är ju ingen fena direkt med det där med plattlöpning så få vara nöjd att jag sprang på den tiden jag gjorde men med en snittpuls på 180 (93 %) och en maxpuls på 191 (98 %) så gav väl det jag hade uppenbarligen men det är märkligt vad man kan grubbla över såna här insatser i sin träning, det är samtidigt spännande och roligt men samtidigt en pina och skräck att bli vansinnigt trött.